Skillnaden mellan bridong- och tränsbett är som sagt ringarnas storlek. Bridongbetten är ofta smalare, men numera verkar de flesta bettillverkare ha både bridong- och tränsbett i samma tjocklekar.
Angående D-ringens hävstång eller inte hävstång, så har ju
@hier delvis rätt. Kimblewickbettet (jaktstång) är ett exempel - stångbett med D-ringar. Stångeffekten försvinner inte helt om man sätter tygeln lös i den "stora" ringen (och jag har alltid upplevt, och fått lära mig), om man sänker handen något. Jag tror dock att det krävs att D-ringen har ett visst "djup", inte enbart formen. På ett kimblewick (iaf det jag har) sitter inte mundelen exakt på mitten av D-ringens raka sida, utan lite lite högre upp vilket ger en viss skillnad i längd mellan över- och underskänkel. Just skillnad i längd mellan över- och underskänkel krävs för att det ska bli hävstångseffekt (ju större skillnad, ju mer hävstång) - om mundelen sitter på mitten av D-ringens raka sida blir det ingen sådan skillnad.
Hävstångseffekten blir förstås väsentligt mycket mindre än med t.ex. ett pelham (som ju har skänklar), vilket ofta är en anledning till att man väljer kw framför pelham (om man gör det).
Fast ett eggbett som på bilden har ju inte D-ringar, utan mer ovala bettringar. Ringarna gör bettet något stabilare (i mitt tycke. Precis som andra fasta ringar) än lösa ringar. Och mundelen sitter "mitt på" ringen = neutral.