Skogsridning och liksidighet

[Krans]

Hej ! Jag red lektion för min tränare för en vecka sedan. Vi har inte tränat med ordning och struktur på ca ett halvår. Jag har egentligen haft lite dåligt samvete över att vi mest lullat på i skogen. Visserligen över mkt stock och sten och ojämnt samt varierat underlag.( Har alltid ridit ut mkt men extra mkt nu). Min häst har alltid varit ganska oliksidig men döm om min förvåning när han sa att han aldrig sett hästen såhär jämn och liksidig sist! ÄR det verkligen så effektivt med uteritter ??? Isåfall är det för bra för att vara sant! Hälsningar Förvånad

 

[tuaphua]

Hej ! Jag red lektion för min tränare för en vecka sedan. Vi har inte tränat med ordning och struktur på ca ett halvår. Jag har egentligen haft lite dåligt samvete över att vi mest lullat på i skogen. Visserligen över mkt stock och sten och ojämnt samt varierat underlag.( Har alltid ridit ut mkt men extra mkt nu). Min häst har alltid varit ganska oliksidig men döm om min förvåning när han sa att han aldrig sett hästen såhär jämn och liksidig sist! ÄR det verkligen så effektivt med uteritter ??? Isåfall är det för bra för att vara sant! Hälsningar Förvånad

Kan man inte arbeta hästen helt liksidigt kan det vara bra att rida lite fri form över kuperad mark och över stock och sten.
Rider man oliksidigt alt inte förmår rida lösgjort sätter man spänning i hästen och rider in oliksidighet i dem.
Dock är det så gemene man rider.
Så det är inget man behöver skämmas för.

Och ska man lära sig rida liksidigt måste man ju öva. Vägen till att bli liksidig som ryttare är inte helt kort.
Inte heller att lära sig träna hästars oöiksidigheter.

 

[Alexandra_W]

Ofta funkar det för oss medelmåttiga ryttare att "lura" hästen att röra sig korrekt hellre än aktivt kämpa för det.

Att rida offroad tex (eller cavalettti om man inte har lämplig offroad) gör att hästen (om den är rimligt oliksidig och inte helt ramsned) måste ta i lika mycket med båda sidor av kroppen för att inte snubbla. Att klara en cavalettiserie med kortare steg ena bak, bakdelen utanför framdelens spår osv blir lätt plockepinn. Hästen rätar då själv ut sig och tar i jämnare. Samma sak i oländlig terräng, de kan inte fokusera på att ha baken tv eller ta kortare steg, utan på att sätta fötterna där det går och de inte snubblar.

Och nacken kommer automatiskt ner, ryggen välvs osv för det blir plockepinn om de kollar på stjärnorna samtidigt.

Så ja sådana uteritter är så stärkande. Rida efter väg däremot ger inte mycket om man inte klarar att rida dem raka.

Jag har ingen ridbana och det blir mycket uteritt efter väg, på fält osv. Avslöjas obarmhärtigt i ridhus. Om en 20 M volt på ängen blir 21 M för hästen driftar märks det inte. I ett 20*60 ridhus krockar man med väggen om hästen driver utåt. Har jag hört ;P

 

[KrullTroll]

Om en 20 M volt på ängen blir 21 M för hästen driftar märks det inte. I ett 20*60 ridhus krockar man med väggen om hästen driver utåt. Har jag hört ;P

Har man ett ridhus på 17*40 så känns det som lyx att rida i ett 20*40 Plötsligt behöver man inte ligga i svängarna i volten

 

[Ace]

Där jag stod tidigare fanns inte mycket ridvägar, det blev någon uteritt i veckan om det var fint väder. Där vi står nu finns en uppsjö ridvägar, stigar, backar och skog. Nu rider vi ut säkert 4 dagar i veckan eller mer, över stock och sten. Skillnaden i hästen, både rakriktning och muskulärt i övrigt är fantastisk.

Hans svaga galopp var jobbig att traggla på banan, det blev dåligt, han blev butter och jag gav upp. Sedan förra sommaren bestämde jag att ska man kuta ute gör man det i herrns svaga galopp. Nu känns det ingen skillnad på de olika galopperna längre

Så svaret är ja, om man inte är överbegåvad och kan lösa alla problem på banan så är skogen en jättebra hjälp.