Släkt, vänner och barn

[Sel]

ppppppppppp

Jag hintar absolut inte utan sager mycket klart och direkt exact vad jag vill och varfor. Jag har tva rottisar och en Malle ... hittills har jag aldrig rakat ut for att nagon blivit upprord.
I den hypotetiska situationen med brorsans barn skulle jag be foraldern halla koll pa barnet da hunden annars kan kanna sig trangd och aven om den inte attakerar kan bade skramma barnet med att fara upp och skalla i ansiktet pa dem och knuffa omkull dem. Och jag vill ju absolut inte att barnet ska bli radd for hundar.

Jag menar givetvis inte att jag småhintar. Som sagt skulle jag tala om för föräldrarna att vi kunde hjälpas åt att hålla koll, jag menade mest att det väl vore en hint om att de kanske borde hala in barnet lite.

Reagerar de sedan som @Korekatten beskriver blir ju situationen genast annorlunda.

 

[Milosari]

Ju äldre jag blir, desto mer avslappnad blir jag. Hundarna överlever att bli matade med kanelbullar ett par gånger om året och det är inte heller hela världen om de stökar runt lite när det är mycket folk. Jag har dock inte några hundar som är farliga och går det överstyr så får jag ju bromsa. Men den socialt osäkre smittas av min inställning (eller så har han gett upp ) och han är numera helt okej med att vara lekfarbror åt (hundvana) barn. Jag har upptäckt att ju mindre jag stör mig, desto mindre påverkas hundarna också

 

[niardasp]

Jag har två helt olika hundar - den ena går ihop med allt och alla och den andre är osäker, sur och bits om han blir tvingad.

Den första är jag väldigt avslappnad med, han sköter sig alltid och är hur bra som helst med barn. Det brukar sluta med att han och ett barn tar en tupplur på golvet tillsammans. Alla barn vi umgås med är hundvana och tillräckligt gamla för att man ska kunna prata med dem så jag oroar mig inte särskilt mycket över att de ska göra illa honom. Det är snarare så att hunden kan bli lite taggad och börja t.ex. hoppa. Skulle det hända att han blir övertaggad tar jag undan honom ett tag tills han lugnar ner sig. Skulle något barn/familjemedlem göra något konstigt säger jag absolut ifrån men ännu har det inte behövts.

Den andra hunden däremot vill jag inte att någon ens rör vid. Han fungerar bäst om han får vara med i gänget men utan att någon ger honom uppmärksamhet. Han är lite knäpp och kan morra om någon enligt honom kommer för nära men han gör ingenting om man inte t.ex. tar tag i honom. Ignorerar man honom går han runt för sig själv och surar helt enkelt. Här är jag jättetydlig med alla vi träffar att de ska ignorera honom helt och hållet. Detta förstår de flesta men en del tycker ju att han är så söt och rolig när han morrar och ska därför börja prata, klappa eller försöka umgås med honom. Då får jag säga till igen och om de ändå inte skärper sig orkar jag sällan ta fighten utan tar i så fall undan hunden istället. Detta för att jag vet att han blir stressad i sådana situationer och jag vill inte att något ska gå överstyr.

Jag anpassar mig efter hunden personlighet helt enkelt. Men absolut säger jag till vänner och familj ifall jag tycker att de beter sig konstigt eller gör något särskilt som jag vet inte fungerar med mina hundar. Jag är ganska avslappnad i vad folk gör med hundarna så länge det inte skadar dem. Dvs. vill någon ge en godbit kan de väl få göra det, får hunden inte vara i soffan hemma hos någon säger jag det till hunden så får den anpassa sig, vill någon inte ha med hunden att göra ber jag hunden gå undan, vill någon leka massor med min hund får de göra det osv.

 

[Korekatten]

Men ta hunden till ett annat rum om du inte ''törs'' säga till. Du kommer bli ensam ansvarig om din hund biter någon, ja.
Om det ens finns i tanken att hunden kanske biter ett barn så ska ju hunden inte finnas i den situationen. Stäng in hunden på toan om du måste.

Du är ansvarig på alla sätt.

Stackars den som blir nödig....
Jag törs säga till. Både vuxna och barn. Men får ofta gensvaret att jag är tjatig och "hård" och nästintill otrevlig. Eftersom instruktionerna inte följs så fortsätter jag med dessa otrevligheter (och efter jag sagt till 20 ggr så kanske jag inte låter så trevlig heller).

 

[dobbis]

Hur gör du om du förklarar och sedan skiter de i det? Går du från att vara välkommande till ut ur huset för bövelen!

Japp,här funkar det så.

 

[Sel]

Stackars den som blir nödig....
Jag törs säga till. Både vuxna och barn. Men får ofta gensvaret att jag är tjatig och "hård" och nästintill otrevlig. Eftersom instruktionerna inte följs så fortsätter jag med dessa otrevligheter (och efter jag sagt till 20 ggr så kanske jag inte låter så trevlig heller).

I så fall låter det som att det är din familj som borde ta sig en tankeställare istället. Jag ställer absolut inte orimliga krav på folk angående mina jyckar (att låta ligga ifred känns inte alls orimligt oavsett åldersgrupp) och hade nog valt mellan att inte ta med hundarna alls, eller inte komma på träffarna om de vägrade lyssna.
Hem till mig blev de inte välkomna. Här bor jag och hundarna!

 

[Lipperta]

Stackars den som blir nödig....
Jag törs säga till. Både vuxna och barn. Men får ofta gensvaret att jag är tjatig och "hård" och nästintill otrevlig. Eftersom instruktionerna inte följs så fortsätter jag med dessa otrevligheter (och efter jag sagt till 20 ggr så kanske jag inte låter så trevlig heller).

Nä då, har en bekant som slänger in hunden på toa när folk kommer, han är väldigt på och det blir jobbigt efter ett tag. Självklart tränar de på det.
Ska man på toa så tar hon ut honom, det är ingen längre stund det handlar om bara en fika.

Förlåt om jag missupptaffade dig, det lät som om du inte vägade säga till/visste inte hur
Hade min min mamma med sig en unge som vägrade låta hunden vara ifred hade jag tagit bort hunden därifrån, för hundens skull. Sen prata om varför det inte är ok, mina regler gäller osv. Men först ska hunden få fred
Hunden ska ju känna sig trygg i hemmet och aldrig behöva känna ''Nej inte dom igen!''

 

[Monifa]

Jag säger till oavsett vem det är. Betty bryr sig dock väldigt lite om främlingar men personer hon har en relation till gillar hon.
Är väl oftast svärfar som behöver bli tillsagd ibland Han vill gärna att hon ska ligga hos honom men hon är inte intresserad av det. Så det brukar jag få påminna om att han har inte befogenheten att bestämma vart hon ska ligga utan det väljer hon själv

 

[hastflicka]

Mina rottisar ar okay, men Princess Diva blir sa glad ibland att hon totalt slar over och klattrar pa folk som "skruvar upp" henne for mycket sa jag ser till att de far vara ifred for det mesta och bara de som kan hantera dem far fria hander.
Min Malle ar osaker och kan mycket val flara upp och skalla ut nagon som tar ordentlig ogonkontakt Da det skrammer de flesta ar det order pa att lata honom vara i fred och da jag inte vill ha honom radd for folk ser sur-karingen till att han far vara ifred

 

[Raderad medlem 94602]

De allra flesta som besöker oss är hundfolk eller så pass goda vänner/familj att det inte är några problem att be dem sluta/avstå från något icke önskvärt runt hundarna. Eller be hundarna gå och lägga sig någon stans undan sällskapet (om vi tex sitter vid matbordet)
Anar vi att det är för stökiga ungar eller folk som inte förstår information så gör vi det lätt och bekvämt för alla (inklusive hundarna) och låter hundarna vara i hundgårdarna under besöket.

 

[athena_arabians]

@Korekatten: Nu har jag inte hund men katt och vårt hem är VÅRT, dvs hon har rätt att få vara ifred i sitt hem. Är det barn i närheten brukar hon hålla sig undan (hon är inte så van vid barn) men är någon rädd för katter eller allergisk kommer hon direkt I en sådan situation stänger jag in henne i sovrummet med mat, kattlåda och vatten.

Skulle någon envisas med att hantera henne fel får de veta det, släkt eller ej, och hörsammas inte mina instruktioner (som inte är komplicerade utan endast "låt katten vara") har jag inga problem att visa var dörren är.

 

[Lindon]

Säger ni till bekanta/vänner/släktingar när de umgås med er hund/hundar på "fel" sätt från vad ni vill?
T ex barn som ska "hålla på med" hunden,Eller vänner som leker för burdust, Vänner som ger hunden en bulle, farmor som får igång hunden, fast du vill att den ska vila...

Är det okey att säga till hur man vill att folk och fä ska förhålla sig till hunden, eller betraktas det som oförskämt?

Nu har jag inte hund men andra djur. Klart jag säger till! Samma som jag är ok med att nån annan säger till min 2-åriga son om han gör ngt med deras djur som jag inte ser. Eller säger till mig för den delen.

 

[Emuliiaa]

Det är en självklarhet för mig att säga till och föra mina hundars talan, jag som ägare vet ju bäst vad de gillar/inte gillar. Har haft med whipparna till mina föräldrar i Gbg ibland, när moster med familj varit på besök. Min ena kusin har down syndrome och kan vara rätt oförsiktig ibland så där håller jag extra koll. Tex. tyckte min yngsta hund att han var otäck som gick rätt på så han gick undan, då förklarade jag för kusinen att han får inte gå efter hunden när han inte vill. Eller när Kayo klättrade upp i mitt knä, då stövlar kusinen fram på sitt egna vis varpå Kayo morrar, och då får jag förklara varför. Förklarade också så att hela familjen hörde, att det är bättre att en hund signalerar vad som är otäckt än att inte göra det, alla tog det bra och tyckte det var bra att jag förklarade.

 

[Sissa]

@Korekatten: Nu har jag inte hund men katt och vårt hem är VÅRT, dvs hon har rätt att få vara ifred i sitt hem. Är det barn i närheten brukar hon hålla sig undan (hon är inte så van vid barn) men är någon rädd för katter eller allergisk kommer hon direkt I en sådan situation stänger jag in henne i sovrummet med mat, kattlåda och vatten.

Skulle någon envisas med att hantera henne fel får de veta det, släkt eller ej, och hörsammas inte mina instruktioner (som inte är komplicerade utan endast "låt katten vara") har jag inga problem att visa var dörren är.

Men alltså, har det hänt att du kört ut besökare för att de hanterat katten fel? Jag blir alltid så förvånad här på buke när folk är så kategoriska. Mitt hem, mina regler, ut om det inte passar. Vad det än handlar om. Jag har själv aldrig ens varit i närheten att köra ut någon från mitt hem, så jag fattar inte det här riktigt.

Angående mina hundar och besökare, så är det självklart att jag berättar för barn hur de ska vara mot hundarna och ibland får säga till att de måste få vila nu. Det ser jag som självklart och inte alls konstigt. Man kan ju prata på ett vänligt sätt. Att någon vuxen skulle bete sig olämpligt finns liksom inte i min föreställningsvärld. Har aldrig hänt.

 

[Bison]

Min hund är ingen leksak så jag säger ifrån på skarpen.
Mitt hem, mina regler. Ingen rör min hund!
Åker vi bort och han är med är det samma sak, låt bli hunden.

 

[athena_arabians]

Men alltså, har det hänt att du kört ut besökare för att de hanterat katten fel? Jag blir alltid så förvånad här på buke när folk är så kategoriska. Mitt hem, mina regler, ut om det inte passar. Vad det än handlar om. Jag har själv aldrig ens varit i närheten att köra ut någon från mitt hem, så jag fattar inte det här riktigt.

Angående mina hundar och besökare, så är det självklart att jag berättar för barn hur de ska vara mot hundarna och ibland får säga till att de måste få vila nu. Det ser jag som självklart och inte alls konstigt. Man kan ju prata på ett vänligt sätt. Att någon vuxen skulle bete sig olämpligt finns liksom inte i min föreställningsvärld. Har aldrig hänt.

Nej, det har inte hänt men jag skulle inte tveka. Respektlöshet mot mig tolererar jag aldrig och speciellt inte i mitt eget hem. Min moster har hanterat nuvarande katt helt fel (katten började stress-spinna och var långt ifrån bekväm) men det var när mina föräldrar bodde i huset också. Skulle det ske idag åker hon ut, ja.

 

[Sissa]

Nej, det har inte hänt men jag skulle inte tveka. Respektlöshet mot mig tolererar jag aldrig och speciellt inte i mitt eget hem. Min moster har hanterat nuvarande katt helt fel (katten började stress-spinna och var långt ifrån bekväm) men det var när mina föräldrar bodde i huset också. Skulle det ske idag åker hon ut, ja.

Men är hon normal för övrigt, din moster? Låter som att andra problem kan ligga bakom om man inte fattar hur en katt ska hanteras, särskilt inte efter instruktion och tillsägelse.

 

[sthu]

Ingen hund, men har ändå rutit ifrån när bland annat svärfar tänkte mata min svågers hund med en chokladkaka (alltså en småkaka med choklad i, inte en Marabou) hemma hos oss. Fick väldigt onda blickar av svärfar, men han lyssnade. Jag kan nog vara lite skräckinjagande när det kommer till djur och hur de hanteras.

Skulle någon göra något mot min katt eller mina hästar som jag inte gillar får de höra det. Vuxen som barn, mina djur behandlar man inte hur som helst. Har hittills aldrig varit med om att någon inte lyssnat när jag sagt ifrån.

 

[Kimmya]

Har med mig hundarna, numer inkl en liten valp, till jobbet. Mycket folk där, med olika djurvana, som hanterar hundarna på olika sätt.
Just nu uppfostrar jag människor mer än valpen känns det som, men det går bra.
Dock väääääldigt svårt att få folk att fatta att hon inte kan NEJ. Försöker förklara att de lika gärna kan säga "skäll" eller "bit hårdare". De är inte respektlösa eller så, det ör bara svårt att kontrollera sig.
Kommer absolut välja ett annat NEJ-ord än just nej, när det är dags att lära in det. Tror det blir lättare än att tjata på folk..

 

[Badger]

Rent hypotetiskt, om barnet ändå inte lämnar shiban ifred. Och förälder inte ingriper (eller inte bryr sig). Vad händer då?

Man lyfter väl bort barn som inte är gamla nog att förstå information?