Sommarföräldrar 2017 del2

[MalanMjöl]

Ja, alltså jag känner mig ju _skitdum_ och är rädd att bli uppfattad som värsta hysterikan men samtidigt så är det ju så att styrkan i rörelserna _har_ minskat sen igår. Alla de vanliga grejerna, att dricka vatten, buffa på magen, åka bil och att ligga på höger sida, har inte funkat på hela dagen utan det har varit helt stilla eller knappt kännbart. Hade aldrig förlåtit mig själv om det faktiskt varit nåt.
Jag tror t.o.m att jag tänkte på det redan igår men hade då så mycket att göra att jag inte fäste nån större vikt vid det.

Bara för det har bebis vaknat till liv sista halvtimmen när jag suttit i bilen, så nu hoppar hela magen precis som vanligt, till min stora glädje.

Så kände jag också igår och intalade mig själv att jag märkte ju henne fortfarande så liv var där ju men det var mycket mindre aktivitet än normalt. Men har sovit eländigt inatt för att jag ändå var orolig och var orolig för att något skulle vara fel till kontrollen idag och då hade jag ju verkligen ångrat att jag inte åkt in. Så nästa gång åker jag nog in, även om det tar tid, det är ju trots allt det de vill att man ska göra.
Min var också på väg ut igenom magen idag när jag körde hem från stallet så ingen oro idag iaf

 

[Thalbaz]

Det kanske finns hopp om amningen ändå. Vi fick till det första gången i fredags kväll när vi testade att liggamma men efter det har det inte gått alls och vi har varit frustrerade båda två. Jag har mest tyckt att det känns helt hopplöst men så plötsligt fick hon grepp nästan direkt den här gången och höll på i 15-20 minuter.

 

[IdaV]

Jag vill nog inte bestämma nåt i förväg innan jag vet hur det känns men spontant känns ersättning som ett bättre alternativ för mig faktiskt. Är inte alls bekväm med tanken på att amma, är jättekänslig för beröring där också (så där att jag läxar upp sambon ibland även när jag inte är gravid). Men vi får se.

Jag är nog lite inne på samma spår som dig när det gäller amning. Jag har alltid varit extremt obekväm bara med tanken på att amma. Det är faktiskt amningen jag tänker på mycket mer än förlossningen. Men vem vet, kanske det går bra sen när bebis väl är ute.

 

[Tassetass]

Jag vill nog inte bestämma nåt i förväg innan jag vet hur det känns men spontant känns ersättning som ett bättre alternativ för mig faktiskt. Är inte alls bekväm med tanken på att amma, är jättekänslig för beröring där också (så där att jag läxar upp sambon ibland även när jag inte är gravid). Men vi får se.

Jag kände likadant som du och sa hela tiden "Jag bestämmer mig när barnet väl är fött". Så föddes dottern och jag kände precis noll och ingen lust att amma, känslan av obehag fanns kvar så vi flaskmatade från start. Förutom några dagar mitt i hormonstormen precis efter förlossningen då jag kände mig som en värdelös människa som inte ville amma (inte helt ovanligt har jag förstått) har jag inte ångrat mig en sekund.

 

[Rhinos]

Jag är nog lite inne på samma spår som dig när det gäller amning. Jag har alltid varit extremt obekväm bara med tanken på att amma. Det är faktiskt amningen jag tänker på mycket mer än förlossningen. Men vem vet, kanske det går bra sen när bebis väl är ute.

Det jag tycker är så bra idag är att det ju finns en massa bra alternativ att välja på. Om man inte vill/kan amma av någon anledning så finns det bra alternativ, och det går alltid att hitta en metod som funkar bäst för en själv.

Jag tyckte amning var toppen! Så smidigt att ha med sig maten hela tiden och fick lite småpanik av bara tanken att behöva springa fram och tillbaka och värma ersättning varje gång ungen var hungrig. Men andra tycker helt tvärtom, och vissa kombinerar.

 

[Rhinos]

Jag kände likadant som du och sa hela tiden "Jag bestämmer mig när barnet väl är fött". Så föddes dottern och jag kände precis noll och ingen lust att amma, känslan av obehag fanns kvar så vi flaskmatade från start. Förutom några dagar mitt i hormonstormen precis efter förlossningen då jag kände mig som en värdelös människa som inte ville amma (inte helt ovanligt har jag förstått) har jag inte ångrat mig en sekund.

Jag tror det är väldigt vanligt att känna så om man inte ammar, vilket är jättesynd. Det bästa är inte att amma till varje pris, utan att man mår bra.

 

[lil-sis]

Jag funderar ibland på att flaska istället och har ändå en problemfri amning. Man blir ganska låst och för oss är det iaf svårare för pappan att trösta eftersom bebis gärna tuttar när han är ledsen.

Flaskmatade barn blir ju också vettiga vuxna

 

[Tassetass]

Jag tror det är väldigt vanligt att känna så om man inte ammar, vilket är jättesynd. Det bästa är inte att amma till varje pris, utan att man mår bra.

Jag tror också det är jättevanligt, för oavsett vad man själv tycker och känner så finns det ju ändå vissa hormoner som ska driva en till att handla på ett visst sätt (och sociala och kulturella konventioner).

 

[Mirach]

Vi kombinerar amning och ersättning i flaska. Hon får alltid ersättning efter sista amningen på kvällen, då sitter hon och pappa och tittar på film och jag kan lägga mig tidigt Även skönt att hon kan få ersättning om hon är hungrig när jag inte är hemma.
Som sagt tror jag det är bra att vara öppen för olika lösningar och hitta det som passar ens egen familj bäst

 

[Fritidsryttare]

Jag kände likadant som du och sa hela tiden "Jag bestämmer mig när barnet väl är fött". Så föddes dottern och jag kände precis noll och ingen lust att amma, känslan av obehag fanns kvar så vi flaskmatade från start. Förutom några dagar mitt i hormonstormen precis efter förlossningen då jag kände mig som en värdelös människa som inte ville amma (inte helt ovanligt har jag förstått) har jag inte ångrat mig en sekund.

För mig ligger det ingen prestige alls i det där med amningen - som det är just nu iaf.
Jag har kompisar som gjort båda delar, en som envisats med att helamma, hon har haft rätt mycket bekymmer har jag fått uppfattningen av (svårt med tekniken, hon blev stressad i början då det var svårt att få upp bebis i vikt när han föddes med lite gulsot också, sen har han blivit extremt fäst vid tutten och pappa duger inte riktigt, osv osv).

Sen har jag en kompis som bestämde sig från början att ge ersättning, där har allt gått på räls.
Sen förstår jag givetvis att det inte är en mirakelkur att ge ersättning heller och att det finns klara fördelar med amningen, men för dem har det funkat suveränt.

Sen är det stor skillnad på inställningen hos mina vänner rent generellt, frågar du den ena så är föräldraskapet en gigantisk omställning och väldigt omvälvande, för den andra är det ingen större grej (misstolka rätt) utan man gör det bästa av situationen.

 

[Fritidsryttare]

Jag är nog lite inne på samma spår som dig när det gäller amning. Jag har alltid varit extremt obekväm bara med tanken på att amma. Det är faktiskt amningen jag tänker på mycket mer än förlossningen. Men vem vet, kanske det går bra sen när bebis väl är ute.

Ja, jag fasar mer för amningen är för förlossningen, ut kommer ungen alltid på ena eller andra sättet...Men tanken på att ha nåt hängande vid tuttarna som är så jädrans känsliga...klarar inte ens att ta på dem själv utan att känna obehag liksom. Men som sagt, det reder sig på ena eller andra sättet, känns allt bra med amningen när bebis är ute så är det klart jag ammar.

 

[Fritidsryttare]

Fick tid för extra UL idag vid lunch, blev uppringd innan 08 i morse. Hade annars tänkt fråga min BM om det var nödvändigt med ett extra UL på besöket i eftermiddag men när de var så snabba så tänkte jag att det är lika bra att gå. Ska bli roligt att se den lille där inne. Skönt med snabb feedback från vården!

 

[turbofling]

Jag tror att det är viktigt att barnet far i sig den allra första ramjölken, sen spelar det ingen roll alls.

Jag ammande mitt första barn en väldigt kort tid, jag var inte alls bekväm med amningen och hon gick upp daligt i vikt. Andra barnet kombinerade vi flaska och amning och det fungerade bra, da kände jag ingen press pa att jag "maste amma" men kunde göra det när det var enklare.
Tredje barnet kändes självklart att amma, men även viktigt att hon kunde ta flaska. Nu till fjärde barnet känner jag som vid barn 3, jag vill amma men kommer även vänja tidigt vid flaska.

 

[Ray]

Första barnet fick ersättning redan på BB. Min mjölk rann inte till och trots att alla påstod att det var normalt slutade det med att barnet fick blodsockerfall och vi fick stanna några extra dygn med koppmatning varannan timme...
Nu är jag helt inställd på samma scenario. Tänker amma det som går och annars ha flaska. Pumpa kommer jag inte göra. Det var riktig ångest att göra och jag fick knappt ut något ändå...

Bm nu på morgonen. Ingen diabetes, bra blodtryck och puls, bra järn trots att jag tar bara 1 g /v. Och bäbis växer som sig bör och hjärtat slår.
Känns bra såklart. Men tyvärr lugnar det inte mig och jag vaknar varje natt och tror barnet dött... Blir sliten av sömnbristen men i övrigt mår jag grymt bra.

 

[BernT]

Jag är nog lite inne på samma spår som dig när det gäller amning. Jag har alltid varit extremt obekväm bara med tanken på att amma. Det är faktiskt amningen jag tänker på mycket mer än förlossningen. Men vem vet, kanske det går bra sen när bebis väl är ute.

Så kände jag med. Eller jag sa till min sambo att jag ska INTE amma. Vem ammade sen i 13 månader och var typ gjord för att amma barn. Jo jag haha. Amma offentligt trodde jag inte att jag skulle vilja, brydde mig inte det minsta sen när jag behövde göra det. Det var väldigt bekvämt och praktiskt med amning. Men man behöver ju inte bestämma sig innan. Det är bara onödigt att lägga energi på det. Bättre vänta tills barnet är fött och känna då hur man vill göra.

 

[Rosen-Knoppen]

Också BM besök nu på förmiddagen.
Bra blodsocker, bra blodtryck, Sfmått på 25 nu i V.27. Lågt järnvärde som fortsätter sjunka.
Remiss till förlossningen för samtal kring förlossningen, planerat snitt eller inte..
Läkartid inbokad för att kontrollera tapp pga av ökade sammandragningar och förvärkar. Även ställningstagande om när järndropp/sprutor ska sättas in.

Jag älskar min barnmorska Hon är så bra!

 

[Fritidsryttare]

Första barnet fick ersättning redan på BB. Min mjölk rann inte till och trots att alla påstod att det var normalt slutade det med att barnet fick blodsockerfall och vi fick stanna några extra dygn med koppmatning varannan timme...
Nu är jag helt inställd på samma scenario. Tänker amma det som går och annars ha flaska. Pumpa kommer jag inte göra. Det var riktig ångest att göra och jag fick knappt ut något ändå...

Bm nu på morgonen. Ingen diabetes, bra blodtryck och puls, bra järn trots att jag tar bara 1 g /v. Och bäbis växer som sig bör och hjärtat slår.
Känns bra såklart. Men tyvärr lugnar det inte mig och jag vaknar varje natt och tror barnet dött... Blir sliten av sömnbristen men i övrigt mår jag grymt bra.

Skönt att allt såg bra ut! Kan givetvis inte leva mig in i din roll men vet hur jag kände när min BM-kompis sa åt mig att ringa förlossningen igår. Även om jag inte var orolig "på riktigt" så fick blotta tanken på att det eventuellt kanske kunde vara nåt fel paniken att stiga så jag började faktiskt att gråta, vilket typ aldrig händer. Fick sansa mig i ett par minuter innan jag körde till sjukhuset.

 

[hvala]

Jag som pga medicinska/kroppsliga skäl inte kan amma kan känna att det hade varit fint om jag hade kunnat amma eftersom det verkar så smidigt (tänker främst slippa gå ur sängen på natten och slippa disk), men det finns helt klart fördelar med både amning och flaskmatning, och ingen är en sämre förälder för att den väljer att flaskmata. Min dotter är uppfödd på mjölkersättning och hon är tidigt utvecklad inom allt och har minst lika bra immunförsvar som andra barn, så hon har ju uppenbarligen inte lidit någon nöd.

Nu har för övrigt den här velpottan tagit beslut i vagndilemmat Det blev inte någon syskonvagn utan jag kör på den vagnen jag verkligen vill ha, en Easywalker Mosey+. Fram till augusti får dottern åka i den och sen får hon och Lillebror turas om, beroende på vad vi ska göra. Den som inte åker vagn blir buren. Om båda måste åka så har vi vår Thule. Så, problem solved Nu ska jag boka service för vår Kronan så att den kan säljas.

 

[hvala]

Jag som inte skulle bli någon bebispryltok jag äger nu fyra barnvagnar plus en femte på väg, en bärsjal, två bärselar och en bärstol. Och har bara ett barn, snart två. Tre vagnar ska dock säljas

 

[Ray]

Skönt att allt såg bra ut! Kan givetvis inte leva mig in i din roll men vet hur jag kände när min BM-kompis sa åt mig att ringa förlossningen igår. Även om jag inte var orolig "på riktigt" så fick blotta tanken på att det eventuellt kanske kunde vara nåt fel paniken att stiga så jag började faktiskt att gråta, vilket typ aldrig händer. Fick sansa mig i ett par minuter innan jag körde till sjukhuset.

Jag är en struts just nu och hade aldrig vågat ringa förlossningen ens...
Köra bil dit finns inte på kartan...
Så skönt ändå att de tog väl hand 8m dig