Sommarföräldrar 2018

[lilleknodd2]

Kommer han inte hjälpa till alls när nya kommit? Ekonomiskt så kommer han behövs betala underhåll om du ska ha bägge barnen.

Jag kan bara beklaga .

Vet inte alls hur våran relation till varandra kommer vara om det blir så att vi separerar, men med tanke på hur det var när ”stora” barnet föddes så har jag inga direkta förhoppningar på hjälp när den lilla kommer.

Jag kommer, om det blir såhär, ha båda barnen permanent boende hos mig. Det stora kanske kommer vara hos sin pappa max varannan helg isåfall och den lilla kommer det dröja för innan hon/han spenderar tid ensam med sin pappa iom amning osv.
Det som oroar mig är hur jag ska ha råd att vara ensam med två barn, hemma på föräldrapenning..
förutom som stora problemen som att hitta boende osv..
usch usch usch..

 

[hera_]

Usch vilken jobbig situation, hoppas det löser sig för dig o barnen
Jag tror att man fixar det mesta om man bara måste!
Du har kanske din familj (föräldrar o syskon ) nära som kan hjälpa dig lite?

Och sen måste jag bara fråga; bli inte arg/ledsen nu men varför har ni planerat o skaffa ett barn till när ni haft det så dåligt ihop?
Minns från din sommartråd att han inte verkade vara trevlig alls men då jag läste om era försök till syskon (o som lyckats eftersom du är gravid) tänkte jag det blivit bättre

Vet inte alls hur våran relation till varandra kommer vara om det blir så att vi separerar, men med tanke på hur det var när ”stora” barnet föddes så har jag inga direkta förhoppningar på hjälp när den lilla kommer.

Jag kommer, om det blir såhär, ha båda barnen permanent boende hos mig. Det stora kanske kommer vara hos sin pappa max varannan helg isåfall och den lilla kommer det dröja för innan hon/han spenderar tid ensam med sin pappa iom amning osv.
Det som oroar mig är hur jag ska ha råd att vara ensam med två barn, hemma på föräldrapenning..
förutom som stora problemen som att hitta boende osv..
usch usch usch..

 

[maybebaby]

@lilleknodd2: vilken jobbig situation att vara i men det kommer lösa sig tillslut jag vet ju inget om eran relation, men har ni gått i samtalsterapi tsm el nåt? Om det blir så att ni separerar så kan det nog vara en bra idé ändå, ni behöver kunna ha en fungerande relation för era barns skull. Stor kram till dig

 

[lilleknodd2]

Usch vilken jobbig situation, hoppas det löser sig för dig o barnen
Jag tror att man fixar det mesta om man bara måste!
Du har kanske din familj (föräldrar o syskon ) nära som kan hjälpa dig lite?

Och sen måste jag bara fråga; bli inte arg/ledsen nu men varför har ni planerat o skaffa ett barn till när ni haft det så dåligt ihop?
Minns från din sommartråd att han inte verkade vara trevlig alls men då jag läste om era försök till syskon (o som lyckats eftersom du är gravid) tänkte jag det blivit bättre

Det hade blivit bättre, och jag trodde att allt det negativa (det som varit illa, inte normalt negativa saker) faktiskt hade försvunnit. Men för ca tre veckor sen började det igen.
Vet inte om det är stress pga jobb eller pga graviditeten eller vad det är, och som sagt återstår det att se om det finns någonting kvar att rädda.

Jag blir inte arg över din fråga, förstår att du undrar. Men som sagt, jag trodde vi vuxit ifrån mkt av våra problem.

 

[lilleknodd2]

@lilleknodd2: vilken jobbig situation att vara i men det kommer lösa sig tillslut jag vet ju inget om eran relation, men har ni gått i samtalsterapi tsm el nåt? Om det blir så att ni separerar så kan det nog vara en bra idé ändå, ni behöver kunna ha en fungerande relation för era barns skull. Stor kram till dig

Jag har försökt få med mig honom på terapi, men där är det ett tvärstopp tyvärr. Hade önskat lite mer samarbete där, men det finns inget intresse alls och blir nästan ett bråk om det.

Framförallt är problemet i relationen en kort stubin och i samband med det väldigt elaka och hårda ord som sårar och sätter sig fast. Det är nog grundproblemet. Ingen ödmjukhet eller tacksamhet .

Ja, på något sätt löser det sig. Känns bara skönt att skriva av sig och få lite kött på benen inför alternativet!

Tack alla för era svar och kramar. Det stärker!

 

[Kilauea]

Nu har jag varit modig och beställt lite gravidkläder (amningsbh - framförallt att sova i redan nu, amningslinne och gravidbyxor). Känns som jag utmanar ödet.

 

[hera_]

Okej jag förstår, hoppas verkligen det löser sig till det bästa för er.
3v är ju inte så länge så ni kanske kan vända det igen om ni båda vill såklart

Det hade blivit bättre, och jag trodde att allt det negativa (det som varit illa, inte normalt negativa saker) faktiskt hade försvunnit. Men för ca tre veckor sen började det igen.
Vet inte om det är stress pga jobb eller pga graviditeten eller vad det är, och som sagt återstår det att se om det finns någonting kvar att rädda.

Jag blir inte arg över din fråga, förstår att du undrar. Men som sagt, jag trodde vi vuxit ifrån mkt av våra problem.

 

[Kilauea]

Niferex igår kväll och mage ok idag .

Skulle lyssna med dopplern igår kväll tänkte jag, men vi pratade via buffar istället . Sån mysig och häftig känsla. Det är inte varje dag, men varannan till var tredje som jag är säker på att det är han.

 

[Nattljus]

Niferex igår kväll och mage ok idag .

Skulle lyssna med dopplern igår kväll tänkte jag, men vi pratade via buffar istället . Sån mysig och häftig känsla. Det är inte varje dag, men varannan till var tredje som jag är säker på att det är han.

Hur ser själva proben ut på dopplern? Som en penna eller är det nån större trattgrej längst ut mot magen?
Funderar på om jag kan använda den på jobbet som vi mäter fotpulsar med

 

[Manji]

Nu har jag varit modig och beställt lite gravidkläder (amningsbh - framförallt att sova i redan nu, amningslinne och gravidbyxor). Känns som jag utmanar ödet.

Du är väl ganska långt gången nu, typ v 22- 23 eller så va? Det sägas ju att barn kan räddas från den tiden, och om inte annat så försöker ju vården få honom att stanna om förlossningen skulle starta. Försök ge er själva en stunds njutningsfullt lugn och längtan ska man se till sannolikheter bör risken för att något ska gå åt helskotta för er vara minimal. Ni har redan fått vandra genom eld för denna pojke.

Övrigt:
Jag har beställt ullgarner för att sticka en babyfilt, hade hoppats på att de skulle vara framme redan i fredags men icke. Så jag var tvungen att köpa lite garn på coop (har ingen garnbutik) som ska bli sockar till henne. Får se om alla mina stickprojekt jag har i huvudet blir av i slutändan, jag drar igång så mycket och så blir det tråkigt/"för jobbigt" och så blir det bara halvfärdigt. Som mannens sockar.. eller knivbältet jag lovade honom som bröllopsgåva (4 mån sen). Eller babynestet som jag köpt tyg till

 

[Kilauea]

Hur ser själva proben ut på dopplern? Som en penna eller är det nån större trattgrej längst ut mot magen?
Funderar på om jag kan använda den på jobbet som vi mäter fotpulsar med

Som en kork på en läskflaska, om jag ska beskriva det .

 

[Kilauea]

Du är väl ganska långt gången nu, typ v 22- 23 eller så va? Det sägas ju att barn kan räddas från den tiden, och om inte annat så försöker ju vården få honom att stanna om förlossningen skulle starta. Försök ge er själva en stunds njutningsfullt lugn och längtan ska man se till sannolikheter bör risken för att något ska gå åt helskotta för er vara minimal. Ni har redan fått vandra genom eld för denna pojke.

Övrigt:
Jag har beställt ullgarner för att sticka en babyfilt, hade hoppats på att de skulle vara framme redan i fredags men icke. Så jag var tvungen att köpa lite garn på coop (har ingen garnbutik) som ska bli sockar till henne. Får se om alla mina stickprojekt jag har i huvudet blir av i slutändan, jag drar igång så mycket och så blir det tråkigt/"för jobbigt" och så blir det bara halvfärdigt. Som mannens sockar.. eller knivbältet jag lovade honom som bröllopsgåva (4 mån sen). Eller babynestet som jag köpt tyg till

Vecka 22, 21+4 idag. Vårt egentliga köpa-mål är vecka 7 då sambon har sportlov. För då räknas liten definitivt som bebis även i vårdens ögon.

 

[Honungshumlan]

Vi flyttade ju in i vårt nya hus igår. Det känns häftigt att nå målet när vi följt det så länge.
Tyvärr har jag åkt på en rejäl luftvägsinfektion och hostar som en tok. Har orkat packa upp lite kläder och ställa iordning lite i sonens rum men annars har jag mest legat på soffan. Det blir inget jobb imorgon för mig. Hoppas att resten av familjen klarar sig och att jag är bättre till rul på onsdag

 

[lilleknodd2]

Vi håller på att skola in stora tjejen på förskolan. Första veckan förra veckan och det gick över förväntan. I fredags var dock två av barnen på avdelningen sjuka, så nu är jag hemma med sjukt barn som inte kan fortsätta inskolningen imorgon

 

[Poison-heart]

Vet inte alls hur våran relation till varandra kommer vara om det blir så att vi separerar, men med tanke på hur det var när ”stora” barnet föddes så har jag inga direkta förhoppningar på hjälp när den lilla kommer.

Jag kommer, om det blir såhär, ha båda barnen permanent boende hos mig. Det stora kanske kommer vara hos sin pappa max varannan helg isåfall och den lilla kommer det dröja för innan hon/han spenderar tid ensam med sin pappa iom amning osv.
Det som oroar mig är hur jag ska ha råd att vara ensam med två barn, hemma på föräldrapenning..
förutom som stora problemen som att hitta boende osv..
usch usch usch..

Usch vad jobbigt! Jag håller tummarna för att allt löser sig till det bästa för er alla.

 

[Poison-heart]

Vecka 9 nånting här och jag har till och från mått rätt kasst och jag är fruktansvärt trött och kommer inte upp på mornarna var tillbaka på jobbet i fredags och närmsta kollegorna började fråga direkt om allt var bra jag känner mej verkligen helt off. Känns dock idag som illamåendet börjar släppa lite. Arbetsbyxorna hade krympt en del också herregud!! Men jag är sjukt uppsvälld om magen.

 

[KattenKorven]

Väldig aktivitet på insidan hela helgen, det har bökats och stökats runt. Och nu ikväll kunde även maken känna små buffar när han la handen på min mage.

 

[Kilauea]

Väldig aktivitet på insidan hela helgen, det har bökats och stökats runt. Och nu ikväll kunde även maken känna små buffar när han la handen på min mage.

Vilken vecka är du i nu?
Sambon försökte känna förra helgen, men då blev det inte minsta bump.
Jag hoppas han kan känna nåt nästa helg, när han är hemma, men pga moderkakan säger han själv att han räknar med att känna först i april nån gång.

 

[IsisEm]

Jag vill också känna buffar och grejer! Har förvisso känt av att magen stramar hela dagen och det börjar ta emot att böja sig framåt. Så något händer ju i alla fall.

 

[lilleknodd2]

Vecka 9 nånting här och jag har till och från mått rätt kasst och jag är fruktansvärt trött och kommer inte upp på mornarna var tillbaka på jobbet i fredags och närmsta kollegorna började fråga direkt om allt var bra jag känner mej verkligen helt off. Känns dock idag som illamåendet börjar släppa lite. Arbetsbyxorna hade krympt en del också herregud!! Men jag är sjukt uppsvälld om magen.

Här är det vecka 11 på tisdag, också sjukt uppsvälld! Magen är lika stor som i v 20 förra gången men då var det bebis - nu är det mest luft