Tar längtan efter fler barn slut?

Nutshell

Trådstartare
Så hamnar min första tråd här på föräldrarforumet, läsare sedan lång tid men skriver för första gången själv.

Nåväl. Är förälder till 2. Två fantastiska, ännu väldigt små barn. Barnen kom tätt, bara 17 månader skiljer, tufft men ändå helt fantastiskt. Men jag känner mig så ofärdig... Yngsta är bara 10 månader och tankarna på en tredje kommer titt som tätt. Rent logiskt vet jag att jag borde vänta, kroppen behöver återhämtning och jag tror att vi behöver landa och finnas till som familj, vi som redan är här och nu. Vi är dessutom väldigt nöjda och lyckliga (och det vill jag verkligen betona).

Men ändå kan jag inte släppa önskan om en till. känner någon igen sig? Eller har en teori om varför jag känner såhär?
 
Så hamnar min första tråd här på föräldrarforumet, läsare sedan lång tid men skriver för första gången själv.

Nåväl. Är förälder till 2. Två fantastiska, ännu väldigt små barn. Barnen kom tätt, bara 17 månader skiljer, tufft men ändå helt fantastiskt. Men jag känner mig så ofärdig... Yngsta är bara 10 månader och tankarna på en tredje kommer titt som tätt. Rent logiskt vet jag att jag borde vänta, kroppen behöver återhämtning och jag tror att vi behöver landa och finnas till som familj, vi som redan är här och nu. Vi är dessutom väldigt nöjda och lyckliga (och det vill jag verkligen betona).

Men ändå kan jag inte släppa önskan om en till. känner någon igen sig? Eller har en teori om varför jag känner såhär?
Ibland vill man bara ha fler. Sällan någon logik bakom :D
 
Jag har två barn, 2 resp 4 år nu. Jag kunde känna länge att jag ville ha fler barn, men sedan en kort tid tillbaka har jag landat i att det inte ska bli fler. Jag tror att medan man är i karusellen med småbarn och föräldraledighet så är längtan större efter fler än när man börjat skapa sig en annan roll igen, eller - det är så för mig i alla fall.
 
Ja, jag tror att man kan släppa önskan. När man är färdig;). Vi har tre pojkar, det skiljer 4,5år mellan 2an och 3an. Vi trodde att vi var " klara" men det fanns hela tiden ett " tänk om..." tex när vi letade hus, planerade resor osv. Så kom trean till sist ( inte direkt planetat men inte heller oplanerat. Och väldigt välkommen) och då var vi färdiga. Inte för att det var jobbigt etc utan familjen blev komplett helt enkelt. Har aldrig haft en tanke på en 4a. Tre är vårat tal helt enkelt.
 
Jag känner igen mig, och faktiskt kan längtan försvinna. Har två och ville så gärna ha ett tredje men inte min man. Bestämde att vi skulle vänta ett tag och se hur vi kände då. Min man ville fortfarande inte ha fler barn men sa samtidigt att om jag kände så starkt för det så kunde vi diskutera det. Men min längtan hade minskat, och nu när minsta snart är 8 år är den helt borta. Visst suger det ibland när man får låna en liten av nån kompis men det är långt borta att skaffa en liten till. Vi har fyllt våra liv med de två vi har och egna aktiviteter nu.
 
Jag har två barn, 2 resp 4 år nu. Jag kunde känna länge att jag ville ha fler barn, men sedan en kort tid tillbaka har jag landat i att det inte ska bli fler. Jag tror att medan man är i karusellen med småbarn och föräldraledighet så är längtan större efter fler än när man börjat skapa sig en annan roll igen, eller - det är så för mig i alla fall.

Ja, men just så här kan jag tänka. Att det är en roll som jag som jag har nu, har haft ett bra tag och som jag trivs i. Att det kan komma förändras när vardagen upptas av annat.
 
Ja, men just så här kan jag tänka. Att det är en roll som jag som jag har nu, har haft ett bra tag och som jag trivs i. Att det kan komma förändras när vardagen upptas av annat.

Hmm har du som roll att vara mamma speciellt alltså? Som hela jaget. Det kanske är det, oron över att mammigrollen skulle kunna ta slut?

(Dum tråd att säga det i såklart, och ingen parallell till ts. Men jag reagerade alltid på en mamma till några av mina kusiner. Hon verkade tycka bäst om bebisar och yngsta barnet och levde lite genom det. Det näst yngsta lämnades ifred när det nya dök upp. Vilket iofs gjorde dem roligare att umgås med och mindre gnälliga, men lite tråkigt för dem kanske.)
 
Hmm har du som roll att vara mamma speciellt alltså? Som hela jaget. Det kanske är det, oron över att mammigrollen skulle kunna ta slut?

(Dum tråd att säga det i såklart, och ingen parallell till ts. Men jag reagerade alltid på en mamma till några av mina kusiner. Hon verkade tycka bäst om bebisar och yngsta barnet och levde lite genom det. Det näst yngsta lämnades ifred när det nya dök upp. Vilket iofs gjorde dem roligare att umgås med och mindre gnälliga, men lite tråkigt för dem kanske.)

Nja, alltså att vara förälder är EN roll jag har. Jag tycker inte just den rollen speglar mitt hela jag, men absolut, en stor del. Föräldrarrollen tar ju inte slut heller, den fortsätter ju allteftersom barnen blir äldre också.

(Även om du skriver att det inte är någon parallell till det jag skriver, så måste jag ändå kommentera att det överhuvudtaget inte är något jag känner igen mig i.)
 
När vi hade tre barn var det nog planerat här att det inte skulle bli fler, men jag kände mig ändå inte säker på att trean skulle vara den sista. Det fanns ett litet sug att gå igenom det hela fler gånger. Jag frågade runt lite och fick svaret att man känner när man är färdig, när det inte ska bli fler. Hade då svårt att tro det, eftersom suget var så starkt.
Men sen kom det en fyra och jag känner mig helt nöjd, det var tydligen den fjärde som behövdes här...
 
Nja, alltså att vara förälder är EN roll jag har. Jag tycker inte just den rollen speglar mitt hela jag, men absolut, en stor del. Föräldrarrollen tar ju inte slut heller, den fortsätter ju allteftersom barnen blir äldre också.

(Även om du skriver att det inte är någon parallell till det jag skriver, så måste jag ändå kommentera att det överhuvudtaget inte är något jag känner igen mig i.)

Hmm undrans om jag har någon sådan roll. Jag mest är, tror jag, iofs kanske man borde ha lite mer olika roller, en väninnaroll, en mammaroll en jobbaroll. Eller så.
 
Hmm undrans om jag har någon sådan roll. Jag mest är, tror jag, iofs kanske man borde ha lite mer olika roller, en väninnaroll, en mammaroll en jobbaroll. Eller så.

(Om det andra, ibland, inte i den här tråden. Så får man en känsla av att folk skaffar barn för att få bebisar, inte barn :D bara som förklaring.)
Jag är ju rätt mycket förälder för tillfället. Nu har jag gått från föräldraledig till jobb 1.5-2 månader och sen sjukskrivning på heltid så det har varit rätt mycket fokus på just barn. Jag har sett att det är en jättehärlig tid jag har just nu med dottern och det påverkar mig säkert mycket. Kanske är jag numer en såndär tråkig människa men det bryr jag mig inte om :D jag trivs och suger in det jag kan. Framöver blir jag förmodligen mer som innan med fokus på hästar och träning om det inte kommer en spännande jobbroll emellan.

När dottern föddes var det ju bebis jag kände att jag önskade mig men ju mer tiden gick desto roligare har det blivit att vara förälder. Bebistiden känns rätt trist nu i efterhand Men jag ser det inte som något konstigt att folk önskar sig bebisar, det är ju det som kommer först när man får barn och som känns närmast att tänka på. Jag önskade mig knappast en 6-åring utan småbarnstiden känns som en viktig tid för mig.
 
Jag hoppas att det går över! Vi har tre barn ganska tätt 06/2011, 05/2013 och 07/2014 och trots att det är galet jobbigt ibland så längtar jag mig tokig efter fler barn. Men min man säger bestämt att han inte vill ha fler (och den som inte vill har självklart veto när det gäller familjeplanering tycker jag). Dessutom är steget från tre till fyra (eller t.o.m. fem) barn ganska stort rent logistiskt och finansiellt...

Men i min hjärna har vår familj 4-5 barn och det känns jättejobbigt att börja sälja av babysaker nu och så... :cry:
 
Jag är ju rätt mycket förälder för tillfället. Nu har jag gått från föräldraledig till jobb 1.5-2 månader och sen sjukskrivning på heltid så det har varit rätt mycket fokus på just barn. Jag har sett att det är en jättehärlig tid jag har just nu med dottern och det påverkar mig säkert mycket. Kanske är jag numer en såndär tråkig människa men det bryr jag mig inte om :D jag trivs och suger in det jag kan. Framöver blir jag förmodligen mer som innan med fokus på hästar och träning om det inte kommer en spännande jobbroll emellan..

Ah, jag tyckte inte det var så jättehärligt, ganska stressigt :D (bra för vikten) alltså inte på minsta vis negativt men inte jättehärligt. Jag är dålig på att skifta fokus intensivt och barnet var skickligare på vakentid än sovtid. Tycker inte att man är tråkig däremot ;) kul att prata barn med föräldrar!

När dottern föddes var det ju bebis jag kände att jag önskade mig men ju mer tiden gick desto roligare har det blivit att vara förälder. Bebistiden känns rätt trist nu i efterhand Men jag ser det inte som något konstigt att folk önskar sig bebisar, det är ju det som kommer först när man får barn och som känns närmast att tänka på. Jag önskade mig knappast en 6-åring utan småbarnstiden känns som en viktig tid för mig.

Jag föreställde mig ett lite äldre barn, märkligt nog, men med två ganska underbara småbröder som är 25 år yngre än mig så tänkte jag mer duplo och dataspel tillsammans. De var väldigt mysiga som bebisar också, lugnare än A var, men inte så pratsamma kanske. (Jo jag har suttit barnvakt ganska mycket sedan de var mini, synd att jag ser dem så sällan nu.)
 
Ah, jag tyckte inte det var så jättehärligt, ganska stressigt :D (bra för vikten) alltså inte på minsta vis negativt men inte jättehärligt. Jag är dålig på att skifta fokus intensivt och barnet var skickligare på vakentid än sovtid. Tycker inte att man är tråkig däremot ;) kul att prata barn med föräldrar!



Jag föreställde mig ett lite äldre barn, märkligt nog, men med två ganska underbara småbröder som är 25 år yngre än mig så tänkte jag mer duplo och dataspel tillsammans. De var väldigt mysiga som bebisar också, lugnare än A var, men inte så pratsamma kanske. (Jo jag har suttit barnvakt ganska mycket sedan de var mini, synd att jag ser dem så sällan nu.)
Det är lite intensivt ibland men jag har tur med en ganska enkel dotter. Dock har jag behov av avlastning ibland så hon går ett par dagar i veckan på förskola så jag får vila, annars hade jag väl inte haft sjukskrivningen. Det svettigaste jag har på en dag är när vi ska laga mat. Vi. Hon hjälper gärna till och det blir faktiskt lite svettigt att hålla koll på de små fingrarna som är överallt. Hade inte nuvarande graviditet varit så dryg hade jag mått så bra att vi kunnat göra små trippar hit och dit på olika saker. Jag var rätt duktig på att ta mig för grejer innan men nu är jag lite hindrad, tyvärr. Får försöka ta igen det sen. Jag tänker att det blir lättare snart.
 
Det är lite intensivt ibland men jag har tur med en ganska enkel dotter. Dock har jag behov av avlastning ibland så hon går ett par dagar i veckan på förskola så jag får vila, annars hade jag väl inte haft sjukskrivningen. Det svettigaste jag har på en dag är när vi ska laga mat. Vi. Hon hjälper gärna till och det blir faktiskt lite svettigt att hålla koll på de små fingrarna som är överallt. Hade inte nuvarande graviditet varit så dryg hade jag mått så bra att vi kunnat göra små trippar hit och dit på olika saker. Jag var rätt duktig på att ta mig för grejer innan men nu är jag lite hindrad, tyvärr. Får försöka ta igen det sen. Jag tänker att det blir lättare snart.

Låter trevligt!
 

Liknande trådar

  • Låst
  • Artikel
Dagbok Jag har en tid funderat på att starta en "dagbokstråd" här. Inspirationen att göra det kommer till stor del från min dotter...
Svar
15
· Visningar
3 345
Senast: LiviaFilippa
·
Gravid - 1år Fy tusan vad det tar emot att skriva detta men jag vet inte vad jag ska ta mig till. Jag känner inte igen mig själv sen jag blev gravid...
2 3
Svar
47
· Visningar
7 014
Senast: Bapelsin
·
Hästmänniskan Skulle behöva skriva av mig lite. Tycker det är svårt att få råd och förståelse när jag pratar om detta med människor i min närhet, då...
2
Svar
23
· Visningar
5 337
Senast: Nepenthe
·
  • Artikel
Dagbok Var så nära i tiden som för ett halvår sen typ bombsäker på att jag inte ville ha fler barn, av främst praktiska skäl. Har funderat...
2
Svar
20
· Visningar
3 050
Senast: miumiu
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp