Appropå nutid, hur viktigt det är att fråga varandra hur man mår och inte bara "hows it going" utan "no i mean, how are you, are you ok?"
Det är något som mi n sambo och hans vänner är riktigt bra på efter att en när vän till oss alla "kom ut" med att han hade psykiska problem och självmordstankar för ca ett år sedan.
Det var några ggr som folk räddade honom från att ta livet av sig och han blev inlagd flertalet ggr osv osv det är en annan historia...
Iafl efter detta så har alla här på ön blivit mer omhändertagande och medvetna och man ställer upp mer.
Igår kom en av sambons bästa kompisar hit och hälsa på och med ett kort och lottorad till MIG.
Senaste 2 veckorna är det många som just frågat mig "no, are You OK?"
I mer än 5 månader har ju jag levt med min sambo som haft fysisk och av detta uppkommen psykisk smärta.
Jag har jobbat mig nästan in i väggen och med min och sambons familjs besök här fick hålla huvudet högt och det var kämpigt sista 2 veckorna innan sambons op och min ledighet då jag vakna på morgonen och mådde illa över att åka till nåt av jobben. Men skuldkänsla att jag är ju iafl frisk och stark fysiskt, min sambo vill men inte kan, är värre.
Nu ser jag mest ljuset!
Och kortet jag fick igår betyder ändå så mycket, från min sambos bästa vän.
Vi är en fin liten community här på ön.
Visa bifogad fil 15210
