Min mammas farmor var känd för att konservera det mesta, bör ha varit in på 40-50-talet. Skulle inte förvåna mig om det gällde potatis med. Min mormor hade mycket konserver i matkällaren (i lägenhetshus inne i stan!), men jag minns ingen potatis (är född i början av 60-talet).På den tiden de flesta (även utan att odla själv) mer eller mindre långlagrade i egna källaren så hade man kanske inte så kul potatis till vardags fram på våren. Så det relativt sett faktiskt var fest med konserverat.
Misstänker att man då också gjorde urval så att det var prima kvaliteter man lade i burkarna.
Kom också ihåg värdet i sig av att något var "modärnt" =industriproducerat, vilket vi inte räknar som något egenvärde för mat idag.
Tror lyxen var tydligare ännu tidigare.
Skulle gärna vilja veta när man började sälja denna produkt.
Just att man använder konserveringen för att bara få bättre kvalitet, inte för att få nya sorters grönsaker/frukt pga att transport och lagring blir möjlig (som annanas på 60-talet t.ex.) känns som en indikation på att det bör vara tidig som kommersiell konserverad produkt.
Någon som vet? Eller har en gammal mormor att fråga?
Nu säljs ju den konserverade potatisen i glasburkar igen. Vet inte om jag föredrar det före bleckburkarna på 60-talet.
Absolut var kylarnas och frysarnas intåg som allmän egendom på 60-talet en revolution. Mjölken behövde inte kokas och övrig mat höll utan konservering. Och ärtorna blev skrikgröna
