Vår häst blir ridbar på graman, men är det rätt?

[Mialenap]

Sedan september förra året rider jag en fd ridskolehäst på 9 år som är i nästintill skänkeldöd. Problemet ligger i att hon inte reagerar på frammåtdrivande hjälper och om hon gör det så återgår hon till samma tempo efter bara några sekunder. Genom konsekvent ridning med spö så har problemet blivit mindre, men det är fortfarande ett problem. Man måste även rida henne med stark hand, vilket knappast bidrar till att hon vill gå frammåt.

Vi har nyligen testat gramantygel på henne, vilket hade en magisk effekt på tempot. Frammåtbjudningen ökade avsevärt och helt plötsligt kunde man rida henne som vilken häst som helst, utan att behöva sitta och slå henne med spöt så fort hon inte lyssnade till skänkeln. Problemet är att jag är riktigt kluven till att rida med graman och i vilketfall som helst kan man inte rida henne med det hela tiden. Förr när jag red på ridskola reds hästarna i princip alltid med snodd för att de inte skulle felbelastas pga oerfarna ryttare, men visst borde väl graman vara ett snällare alternativ? Hästens ägare säger att hjälptygeln aldrig är skarpare än handen som håller i den, men jag känner ändå att det inte känns rätt att tvinga en häst att jobba i en form den inte har ork för ett helt pass. Hur ska jag göra? Rida med graman kortare stunder/vissa dagar? Eller strunta helt i det trots den magiska skillnaden?

 

[GotAsecret]

Ja eller så tar du hjälp av en duktig tränare så att ni kommer åt problemet från botten.
Utgår ifrån att utrustningen passar och att hästen är frisk, utan skador och sjukdomar?

 

[Beeboppe]

Sedan september förra året rider jag en fd ridskolehäst på 9 år som är i nästintill skänkeldöd. Problemet ligger i att hon inte reagerar på frammåtdrivande hjälper och om hon gör det så återgår hon till samma tempo efter bara några sekunder. Genom konsekvent ridning med spö så har problemet blivit mindre, men det är fortfarande ett problem. Man måste även rida henne med stark hand, vilket knappast bidrar till att hon vill gå frammåt.

Vi har nyligen testat gramantygel på henne, vilket hade en magisk effekt på tempot. Frammåtbjudningen ökade avsevärt och helt plötsligt kunde man rida henne som vilken häst som helst, utan att behöva sitta och slå henne med spöt så fort hon inte lyssnade till skänkeln. Problemet är att jag är riktigt kluven till att rida med graman och i vilketfall som helst kan man inte rida henne med det hela tiden. Förr när jag red på ridskola reds hästarna i princip alltid med snodd för att de inte skulle felbelastas pga oerfarna ryttare, men visst borde väl graman vara ett snällare alternativ? Hästens ägare säger att hjälptygeln aldrig är skarpare än handen som håller i den, men jag känner ändå att det inte känns rätt att tvinga en häst att jobba i en form den inte har ork för ett helt pass. Hur ska jag göra? Rida med graman kortare stunder/vissa dagar? Eller strunta helt i det trots den magiska skillnaden?

Köpte en tävlingshäst som jag upptäckte var "trött på livet". Inte riktigt vad jag hade tänkt köpa men först fick den vet koll så den fysiskt var frisk, sen lite vila, en massa pyssel, skrittrundor ute och promenader, gå i stor hage. Sen började jag rida den igen och då red jag enbart ut. Ut i skogen, på stranden osv. Åkte iväg för att hitta bra ställen att rida på. Efter ca 2-3 månader la jag in ett pass på banan eller i ridhuset 1 gång varje/varannan vecka men krävde absolut INGENTING utan lät bara allt rulla på liksom i dennes egna takt som hästen blev bekväm med och kunde "rulla på i" så länge jag ville. Jag kräver iofs ingenting av mina hästar utan ber dem om saker.

Efter ytterligare ett par månader började vi träna lite smått, skutta småhinder (hopphäst) och jag hade en helt annan häst helt plötsligt som är så framåt och glad VARJE träningspass. Jag är väldigt glad att jag inte fortsatte att tvinga denna hästen till något den uppenbarligen inte ville och jag är väldigt noga med att välja mina träningar och rider helst inte på ridbanan eller i ridhuset om det inte är extremt väder just för att den ska hållas glad.

Kan tänka mig att en ridskolehäst blir väldigt trött på just ridhus och ridbanor. Rekommenderar miljöombyte och tålamod om den är fullt friskt. En häst som har ont säger ju ifrån genom ovilja att röra sig. Vet andra i min närhet som köpt fd ridskolehästar som levt upp så mkt när dom flyttat från ridskolan att dom blivit lite väl glada för sina ägare som fått ta hjälp av andra ryttare att reda ut det ;-)

 

[svea]

Sedan september förra året rider jag en fd ridskolehäst på 9 år som är i nästintill skänkeldöd. Problemet ligger i att hon inte reagerar på frammåtdrivande hjälper och om hon gör det så återgår hon till samma tempo efter bara några sekunder. Genom konsekvent ridning med spö så har problemet blivit mindre, men det är fortfarande ett problem. Man måste även rida henne med stark hand, vilket knappast bidrar till att hon vill gå frammåt.

Vi har nyligen testat gramantygel på henne, vilket hade en magisk effekt på tempot. Frammåtbjudningen ökade avsevärt och helt plötsligt kunde man rida henne som vilken häst som helst, utan att behöva sitta och slå henne med spöt så fort hon inte lyssnade till skänkeln. Problemet är att jag är riktigt kluven till att rida med graman och i vilketfall som helst kan man inte rida henne med det hela tiden. Förr när jag red på ridskola reds hästarna i princip alltid med snodd för att de inte skulle felbelastas pga oerfarna ryttare, men visst borde väl graman vara ett snällare alternativ? Hästens ägare säger att hjälptygeln aldrig är skarpare än handen som håller i den, men jag känner ändå att det inte känns rätt att tvinga en häst att jobba i en form den inte har ork för ett helt pass. Hur ska jag göra? Rida med graman kortare stunder/vissa dagar? Eller strunta helt i det trots den magiska skillnaden?

Vad menar du med "måste rida med stark hand"? Det är nedbrytande för en häst att försöka gå framåt om handbromsen är hårt åtdragen hela tiden. Med graman kan den lalla på med avknäppt hals och få vara ifred i munnen, självklart går den fram bättre då.

Skit i formen och se till att hästen hittar livsglädjen igen. När den har hittat framåtbjudningen igen kan ni börja fundera på lite försiktigt lösgörande arbete och få den lyhörd igen.

 

[Fossing]

Varför måste den ridas med stark hand?
Har själv en fd ridskolehäst och jobbet att ha honom känslig för skänkeln kommer nog alltid finnas där, det är ett inlärt beteende att "slå dövörat till" när det blir jobbigt/tråkigt/otäckt. Men om man går på en sådan häst med skarpare och skarpare hjälper stänger den bara av ännu mer. Hästen måste först lära sig att bettet och kontakten är nåt trevligt och bra, annars kommer den aldrig vilja eller våga gå fram. Att dra ner den i "form" med graman känns väldigt kontraproduktivt även om det säkert känns bra för stunden.
Ta hjälp av en tränare! Det här löser sig inte nästa vecka eller nästa månad, utan är en lååååång process!

 

[Lovisaleonora]

Vad innebär att du måste rida den med stark hand? Det låter ju som att lägga i handbromsen och sedan försöka gasa. Klart det inte blir fart.

 

[Lipperta]

Det här låter bara helt fel. Konsekvent ridning med slag och stark hand på en skänkeldöv häst.
Nej du borde ta hjälp av tränare omgående.

Graman är ingen lösning det är ett hjälpmedel i träningen som endast riktigt rutinerade ska använda för det är såpass skarpt.

Fö ska ingen häst ridas med skarp hand.

 

[Lager]

Sedan september förra året rider jag en fd ridskolehäst på 9 år som är i nästintill skänkeldöd. Problemet ligger i att hon inte reagerar på frammåtdrivande hjälper och om hon gör det så återgår hon till samma tempo efter bara några sekunder. Genom konsekvent ridning med spö så har problemet blivit mindre, men det är fortfarande ett problem. Man måste även rida henne med stark hand, vilket knappast bidrar till att hon vill gå frammåt.

Vi har nyligen testat gramantygel på henne, vilket hade en magisk effekt på tempot. Frammåtbjudningen ökade avsevärt och helt plötsligt kunde man rida henne som vilken häst som helst, utan att behöva sitta och slå henne med spöt så fort hon inte lyssnade till skänkeln. Problemet är att jag är riktigt kluven till att rida med graman och i vilketfall som helst kan man inte rida henne med det hela tiden. Förr när jag red på ridskola reds hästarna i princip alltid med snodd för att de inte skulle felbelastas pga oerfarna ryttare, men visst borde väl graman vara ett snällare alternativ? Hästens ägare säger att hjälptygeln aldrig är skarpare än handen som håller i den, men jag känner ändå att det inte känns rätt att tvinga en häst att jobba i en form den inte har ork för ett helt pass. Hur ska jag göra? Rida med graman kortare stunder/vissa dagar? Eller strunta helt i det trots den magiska skillnaden?

Liksom övriga förstår jag inte varför den "måste ridas" med stark hand - vad händer som ni slutar dra i henne?

Tänker som @svea (kanske helt felaktig tolkning av ditt inlägg?) att ni vill böja ned huvudet på den, och med graman så kommer huvudet ned, då lägger ni av att dra i munnen - vips så klarar den gå fram.

Utifrån den tolkningen blir nästa kommentar att huvudpositionen inte innebär att den hänger ihop i kroppen. Det betyder bara att huvudet är nere. Testa att lägga av gramanen, rid ute mycket, håll inte fast i tygeln utan låt den bära huvudet som den vill. När den balanserar upp sig och höjer ryggen så hamnar huvudet rätt automatiskt, ni ska inte sitta och låsa fast den i en ram om den inte ens klarar det mest basala - gå rakt fram i korrekt takt och tempo.

 

[Lovisaleonora]

Ett alternativ kan vara att prova hackamore (om hästen är hård i munnen) och den vägen rida framåt, framåt, framåt för att sedan söka stöd fram.

 

[Blandrastik]

Ställer mig i kön för dem som inte heller förstår det där med "måste och stark hand".
En sån häst, om man utgår från en frisk, hade jag programmerat om. Mycket tömkörning där den ska fram. Om så i två minuter så ska den fram, sen slutar man driva och låter hästen vara. Sen fram jävlar i havet igen, i två minuter osv.
Samma i ridningen. Den får masa runt dygnets övriga 23 timmar, men när man lägger till skänkel så ska den fram. BASTA! Vilket innebär att man kanske får trava och galoppera i stil med vilda western. Självklart ingen hand, bara lätt stöd. Om man sen lägger till skänkel och hästen skjuter iväg i galopp, så klappar man även om tanken var skritt. Viktigt här att man aldrig tar handen åt sig utan väntar till hästen erbjuder stöd, utan att hänga.

Gramanen kan du slänga.

 

[Fiorano]

@Mialenap Jag är inte lika mycket gramanhatare som folk i allmänhet. Tror att hästen går bättre med gramanen för att den känner sig trygg i ramen, den får en stabil och ett troligt mer stilla stöd att gå fram till-och därmed kommer bjudningen också. Gör så att du efterhand släpper mer och mer på gramanen även om den hänger på, när du hittar ridningen i det fortsätter du med att rida fram med gramanen för att ta av den efter halva passet. Så länge målet är att kunna klara av att rida utan gramanen tycker jag det är ett ok hjälpmedel under en period.

 

[Mialenap]

Hej alla och tack för era svar. Jag förstår att ni reagerar på att hon "kräver stark hand" och att ingen häst ska behöva det egentligen. Det är absolut inte meningen att vi ska sitta och dra i henne och det är därför gramanen har känts så bra. Det som många undrar är vad som händer när jag struntar i att dra henne i munnen och låter huvudet vara där det vill. Mitt svar: allt som oftast går den här hästen inte i form och hennes huvud får vara där det vill. Ända sättet att få henne i form är genom att ha en stadig yttertygel och det är det jag menar med att va stark i handen. Vad gäller hennes framåtbjudning så är det klart att den minskar lite när vi börjar kräva att hon söker stöd i yttertygeln, men där har jag lärt mig att man själv ska driva hästen bakifrån in i handen. Problemet ligger i att hennes tempo inte förändras oavsett om man rider henne med mjuk hand eller inte, har provat det allra mesta. Hackamore ska testas!!

Och jag håller med många av er som talar om hästens egen motivation. Jag tror absolut att hon skulle behöva variera sin miljö lite från ridhuset. Men om man tycker hon är långsam i ridhuset så är det inget emot vad hon är ute... hon har nog aldrig ridits ut på själv innan hon kom hit och hon tycker det är jätteläskigt. Detta mörker gör det ju inte bättre heller, men vi får helt enkelt leta efter sällskap.

 

[TinyWiny]

En häst kan gå i form på helt lång tygel. En häst som "kräver" det du beskriver går inte i någon ärlig form utan böjer på nacken för att komma undan smärtan i munnen. Formen kommer inte från nacken utan bakifrån. En enda gång finns det en anledning att använda graman och det är på en häst som reser sig. Då är gramanen räddaren i nöden som kan vara skillnaden mellan att slå över eller gå ner lugnt igen. Graman är inget som ska användas för att tvinga ner nacken. Det ger inget positivt alls. Hjälptyglar kan användas av proffs och proffs behöver dem inte vid normal ridning.

Hitta glädjen igen. Harva inte runt på ridbanan utan ut i skog och mark, ta med en kompis, ha roligt och låt hästen hitta livsgnistan igen. Vissa hästar avskyr att harva runt på banan och varför ska de då tvingas till det? Jag tror helt enkelt att hästen är så urless att hon har gett upp. Ge henne chansen att bli glad igen.

 

[Mialenap]

Det här låter bara helt fel. Konsekvent ridning med slag och stark hand på en skänkeldöv häst.
Nej du borde ta hjälp av tränare omgående.

Graman är ingen lösning det är ett hjälpmedel i träningen som endast riktigt rutinerade ska använda för det är såpass skarpt.

Fö ska ingen häst ridas med skarp hand.

Graman är ingen lösning, precis som du säger och jag upprepar att jag inte känner mig bekväm med det och i framtiden inte vill rida med det alls. Min fråga är i princip om min situation är rätt situation att använda graman som hjälpmedel för och då använda den i korta stunder.
Och min fråga till dig är hur du skulle rida en skänkeldöv häst om inte med spö så fort den inte reagerar för skänkeln? Det är ju bättre att förtydliga att skänkel=framåt genom att lägga på spö istället för att sparka hästen i sidan och få hästen att lyssna ännu sämre.

 

[Lipperta]

Graman är ingen lösning, precis som du säger och jag upprepar att jag inte känner mig bekväm med det och i framtiden inte vill rida med det alls. Min fråga är i princip om min situation är rätt situation att använda graman som hjälpmedel för och då använda den i korta stunder.
Och min fråga till dig är hur du skulle rida en skänkeldöv häst om inte med spö så fort den inte reagerar för skänkeln? Det är ju bättre att förtydliga att skänkel=framåt genom att lägga på spö istället för att sparka hästen i sidan och få hästen att lyssna ännu sämre.

Mitt svar på samtliga fågar är att ta ut en tränare.
Innan det blir ännu värre. Du får lära dig hur man riden den här hästen på bästa sätt.

Varför tror du att den måste ridas med stark hand samt lägga åt spö på samma gång?

Bra tränare är svaret.

 

[ameo]

med en häst som inte lyssnar på hjälperna skulle jag börja om från början. Lära den från marken att svara på rösthjälper och inte rida förrän det fungerar. Sen börja rida med väldigt lätta skänkelhjälper, tillsammans med röst och vikt.
Det går aldrig att lära en häst att lyssna på lättare/mindre hjälper genom att fortsätta den hårda vägen.

 

[mackan]

@Mialenap för mig blir kombon av en skänkeldöv häst och graman nästintill obegriplig om du vill åstadkomma ärlig bjudning och arbete genom kroppen på en häst som inte bjuder ens i grunden och inte svarar på hjälperna som grund.

En nackdel med gramanen utöver det är tycker jag också att det blir väldigt svårt att få hästen att lossa i sina bogar.
Jag tycker man ser direkt vilka hästar som är mycket gramanridna när hobbyekipagen dyker upp på ridbanan. Hästarna kan vara hur fina som helst till kvalitet i grunden i sig själva , men är som brödrostar i kroppen dvs totalt oelastiska och när ryttaren "böjer/ställer" det minsta så följer hela hästen med . Men givetvis så ja - rent konkret så nacken är böjd och huvudet stretar inte ..

Jag ser mest hoppekipage som rider på graman ska tilläggas. Var vanligare bland hobbydressyrryttarna för 10 år sedan . Tycker dock det minskat otroligt jmf med för ett decennie sen allmänt, att hobbyryttare över lag använder graman i "utbildningssyfte" för sina hästar . Det tycker jag är positivt !

 

[mackan]

Varför måste den ridas med stark hand?

Jag skulle gissa att det är/upplevs/tolkas så för att man tror att hästen kommer till arbete trots bristen på motor och att den inte är framme för hjälperna, samtidigt som man fokuserar på att den inte ska "gå ur form" med huvudet . Med andra ord så "sparkar/klämmer man på därbak samtidigt som man håller i /klämmer i därfram" .

Det är ett ganska vanligt problem .

 

[Ray]

@Mialenap för mig blir kombon av en skänkeldöv häst och graman nästintill obegriplig om du vill åstadkomma ärlig bjudning och arbete genom kroppen på en häst som inte bjuder ens i grunden och inte svarar på hjälperna som grund.

En nackdel med gramanen utöver det är tycker jag också att det blir väldigt svårt att få hästen att lossa i sina bogar.
Jag tycker man ser direkt vilka hästar som är mycket gramanridna när hobbyekipagen dyker upp på ridbanan. Hästarna kan vara hur fina som helst till kvalitet i grunden i sig själva , men är som brödrostar i kroppen dvs totalt oelastiska och när ryttaren "böjer/ställer" det minsta så följer hela hästen med . Men givetvis så ja - rent konkret så nacken är böjd och huvudet stretar inte ..

Jag ser mest hoppekipage som rider på graman ska tilläggas. Var vanligare bland hobbydressyrryttarna för 10 år sedan . Tycker dock det minskat otroligt jmf med för ett decennie sen allmänt, att hobbyryttare över lag använder graman i "utbildningssyfte" för sina hästar . Det tycker jag är positivt !

Jag ser faktiskt fler dressyrekipage med graman nu än för säg 5 år sedan. Men vet inte om det beror på andra tränare i området. Vissa tränare verkar köra med graman på alla nya ekipage just för att få den där superstadiga formen.
Bara en reflektion.

 

[mackan]

Jag ser faktiskt fler dressyrekipage med graman nu än för säg 5 år sedan. Men vet inte om det beror på andra tränare i området. Vissa tränare verkar köra med graman på alla nya ekipage just för att få den där superstadiga formen.
Bara en reflektion.

Det varierar säkerligen, jag kan ju bara uttala mig från min bild . Jag ser en positiv utveckling som sagt . Jag har tack och lov varit förskonad från att , som du vittnar om, se tränare som per automatik och på nya elever tycker att en graman är en del av grundutrustningen .