Varför är barndomen helig?

[Badger]

http://www.st.nu/opinion/vi-ar-kvinnorna-som-gar-sonder
"
När jag var barn under åttiotalet satt mammorna under fläkten på en pall. De rökte Blå Blend, hade blå mascara som enda make-up och var enastående vackra med sitt permanentade hår. De hade hår under armarna och köpte Big Pack till ungarnas kalas. Saft fick man dricka ur vita plastmuggar med räfflor på.

När mammorna skickade iväg sina egna ättlingar till födelsedagsfester så låg det en slant i ett igenslickat kuvert och så var presenten fixad. Lekarna kom barnen på själva medan de vuxna tog en till cigarett och diskuterade senaste avsnittet av Dallas."

Jo exakt. Min mamma var inte i närheten av det där. Jag känner inte igen mig alls, inte heller mina vänners mammor var sådana. (och mamma såg då definitivt inte Dallas! (även om någon faster gjorde det)) De var inte permanentade, inte sminkade och absolut inte med blå ögonskugga, möjligen hår under armarna men köpte inte Big Pak till kalas. Vi hade avancerade saker med present i godispåsen från fiskdammen (minns hur pappa och jag dök ned i ngn jätteaffär och handlade massor). Vi gav presenter. Visst mått av lekar var planerat. Hemmagjord tårta och bullar. Kalasen var dock hemma i folks hus o lägenheter. Hela klassen, eller "blå grupp". född mitten av 70-talet.

 

[FadeAway]

Visst, jag kan också uppleva att det är mycket "det var bättre förr"-snack hos äldre generationer. Men jag trodde du menade de som är småbarnsföräldrar idag, dvs 70-80-90-talister. Jag kanske missförstod.

Jag upplever att dagen 70-80-talister är bakåtsträvande när det gäller teknik och prylar.

Jag har inte märkt av att föregående generationer har förvägrat oss ny teknik eller prylar för att den inte fanns när de var yngre. Däremot romantiserar de ju sin tid som fantastisk trots att de lever som vem som helst idag.

 

[Fruentimber]

Jag upplever att dagen 70-80-talister är bakåtsträvande när det gäller teknik och prylar.

Det finns väl ingen generation föräldrar som så tidigt placerat telefoner och ipads i händerna på 2-åringar såsom 70-80-talister?! Det klagas ju om det hela tiden. Nä, känner inte alls igen din beskrivning.

 

[FadeAway]

Det finns väl ingen generation föräldrar som så tidigt placerat telefoner och ipads i händerna på 2-åringar såsom 70-80-talister?! Det klagas ju om det hela tiden. Nä, känner inte alls igen din beskrivning.

Det är inte provocerande att barnen har tillgång till iphone/ipad det provocerande verkar ligga i att ha en "egen".

 

[hvala]

Det är inte provocerande att barnen har tillgång till iphone/ipad det provocerande verkar ligga i att ha en "egen".

Kanske för att en iphone är himla dyr och barn behöver lära sig värdet av pengar?

 

[Grazing]

Ja men varför är det då provocerande att barn önskar sig nya mobiler. Generell mellanstadieunge behöver ju mer prestanda än jag själv som typ facebokar och kollar mailen. Varför skulle ingen reagera om jag köper ny(are) mobil men hade jag haft barn i mellanstadiet så hade det varit provocerande.

Kanske för att en ny iphone är en typ lyxprodukt och som dessutom inte skiljer sig så mycket från den som var innan, att köpa en ny för att andra i skolan har den nya ser inte jag som en bra anledning när det gäller sådana prisklasser.

Vem är det som säger att ingen skulle bry sig om du köpte en ny telefon? Folk tycker nog mer än du tror fast dom inte säger det högt för det är trots allt inte deras ensak vad du väljer att slösa pengar på.

Sen så nej, jag förstår inte varför en mellanstadieunge behöver mer prestande än någon annan.

 

[FadeAway]

Kanske för att en iphone är himla dyr och barn behöver lära sig värdet av pengar?

Men av bukefalos att döma så är det inte provocerande att köpa och äga en ponny som både är dyrare i inköp och att hålla.

 

[Grazing]

Men av bukefalos att döma så är det inte provocerande att köpa och äga en ponny som både är dyrare i inköp och att hålla.

Du kan inte alls se värdet i vad djur ger känslomässigt och ansvarsmässigt för ett barn, eller för vem som helst för den delen? Stor skillnad mot en telefon tycker jag. Ett djur är inte en sak som man köper ny för att det är mode i det.

 

[Snurrfian]

Jag upplever att dagen 70-80-talister är bakåtsträvande när det gäller teknik och prylar.

Jag har inte märkt av att föregående generationer har förvägrat oss ny teknik eller prylar för att den inte fanns när de var yngre. Däremot romantiserar de ju sin tid som fantastisk trots att de lever som vem som helst idag.

Nu verkar du romantisera din egen barndom, att den äldre generationen alltid har varit skeptisk mot nya företeelser är ganska välkänt, jag har tagit upp romanen som ett exempel, det var en vanlig åsikt att unga inte borde läsa romaner eftersom det förstörde deras sinne under 1700-1800 talet. Sen kom rockmusiken som skulle förstöra ungdomen, videospelare, tv-spel osv osv. Gasnka vanligt att vara skeptisk mot något man själv inte är van vid helt enkelt. Jag själv är född 78, syrran 82 och ingen av oss har några problem med att se till att våra barn har den teknik de behöver, även om jag är skeptisk till iphone överlag. Syrran däremot är frälst, men å andra sidan så lämnar hon in sin telefon ett antal gånger per år på lagning.
Att det romantiseras över sin egen barndom är inte så konstigt, har man haft en hyfsad bra uppväxt utan några större problem så är barndomen en ganska trevligt del av livet, inget ansvar i någon större utsträckning och kraven är relativt små.

 

[Badger]

Jag är helt medmänniskor vad du menar @FadeAway !
Många kommentarer om att jag minsann inte hade ditt och dart i den åldern...

När jag var barn- på åttiotalet- var det ett jäkla ståhej över video... Att det var för mycket tv och det var inte bra. För på "min" tid var vi minsann ùte och lekte.
Sen kom tv spel och dataspel. Och nu är det mobilerna man förfasas över.

Jag tror man vet att det gick bra ändå trots tv. Men nu växer första Mobil beroende generationen upp och hanterar plattan innan de kan gå. Rapporter kommer om att unga mår sämre och att det troligen har med ständiga uppkopplingen att göra.
Ens egen barndom känns trygg då- mitt i det okända...

http://www.historytoday.com/roy-porter/reading-bad-your-health

warns of the bad eyesight, poor posture, incomprehensible babblings, addled wits, depravity and worse that may befall those who immerse themselves too much in books.

 

[Badger]

Nu verkar du romantisera din egen barndom, att den äldre generationen alltid har varit skeptisk mot nya företeelser är ganska välkänt, jag har tagit upp romanen som ett exempel, det var en vanlig åsikt att unga inte borde läsa romaner eftersom det förstörde deras sinne under 1700-1800 talet. Sen kom rockmusiken som skulle förstöra ungdomen, videospelare, tv-spel osv osv. Gasnka vanligt att vara skeptisk mot något man själv inte är van vid helt enkelt. Jag själv är född 78, syrran 82 och ingen av oss har några problem med att se till att våra barn har den teknik de behöver, även om jag är skeptisk till iphone överlag. Syrran däremot är frälst, men å andra sidan så lämnar hon in sin telefon ett antal gånger per år på lagning.
Att det romantiseras över sin egen barndom är inte så konstigt, har man haft en hyfsad bra uppväxt utan några större problem så är barndomen en ganska trevligt del av livet, inget ansvar i någon större utsträckning och kraven är relativt små.

Glöm inte serietidningarna!

(Och den där diskoteksmusiken som drev ut de hederliga dansbanden.)

 

[FadeAway]

Nu verkar du romantisera din egen barndom, att den äldre generationen alltid har varit skeptisk mot nya företeelser är ganska välkänt, jag har tagit upp romanen som ett exempel, det var en vanlig åsikt att unga inte borde läsa romaner eftersom det förstörde deras sinne under 1700-1800 talet. Sen kom rockmusiken som skulle förstöra ungdomen, videospelare, tv-spel osv osv. Gasnka vanligt att vara skeptisk mot något man själv inte är van vid helt enkelt. Jag själv är född 78, syrran 82 och ingen av oss har några problem med att se till att våra barn har den teknik de behöver, även om jag är skeptisk till iphone överlag. Syrran däremot är frälst, men å andra sidan så lämnar hon in sin telefon ett antal gånger per år på lagning.
Att det romantiseras över sin egen barndom är inte så konstigt, har man haft en hyfsad bra uppväxt utan några större problem så är barndomen en ganska trevligt del av livet, inget ansvar i någon större utsträckning och kraven är relativt små.

Alltså jag motsätter mig inte "förfärandet" för jag minns också hur vi förstördes av hårdrock, splatterfilm och tv-spel. Men vi fick tillgång till teknik som typ telefon på vårt eget rum och det fanns barn med 14tummare på sitt rum. Det var väl först med 40-talisterna som konceptet tonåring kom innan så gick man väl snarare från barn till vuxen.

De flesta vuxna jag vet är rätt vana vid iphone eller motsvarande android sen verkar det vara byter flitigt eller byter sporadiskt.

 

[Bexzor]

I jämförelse med min egna uppväxt så är mina barn materialister . Jag är uppvuxen med en mor på bidrag, bodde i 3 r ok där vi syskon antingen delade rum med vår mamma eller med ett annat syskon. Möblerna byttes ut när de gick sönder. Vi hade 1 Nintendo 8 bitars som man endast fick spela om man var sjuk eller om det var dåligt väder. Vi barn är födda på 80 och 90 -talet

Jag vågar inte ens skriva allt som mina barn har, för de är jäkligt bortskämda med "teknik-grejor". Och enligt vad jag hör på förskolan och skolan så verkar ändå inte mina barn tillhöra de barn med mest grejor Så ser det tydligen ut; ipads, mobiler, egna datorer till tonåringar osv. Min äldsta son var runt 10 när han fick min begagnade mobil, jag själv var 17 år och hade precis flyttat hemifrån när jag köpte min mobil.

Kontrasten är stor redan här mot min uppväxt mot mina barns uppväxt. Så nej, min uppväxt är inte helig, och inget jag för vidare till mina barn

 

[Lovisaleonora]

Varför vill vi att barnen ska växa upp som vi själva gjorde samtidigt som att vi inte vill bli föräldrar på det sättet som våra föräldrar var.

Barn ska helst inte få saker förrän de är i samma ålder som vi själva var eller förrän de går sönder. Samtidigt som ingen förfäras över att man bytt ut tjock-tv till platt tv, vhs till dvd och blu ray. Vi gräver glatt in fiber fast att vårt adsl inte har gått sönder. Mina föräldrar köpte inte nya möbler eller inredning förrän det andra var helt utnött. Men jag vet ingen vuxen som lever så idag. Ingen som förfäras över att grannen köper en ny bil innan den gamla gått sönder.

Så varför är barndomen helig? Varför ska våra barn uppväxt vara kopierad av vår egen när vi själva inte vill kopiera våra föräldrars som skedde samtidigt?

För mig speglar hela inlägget ett grundläggande fel, alla tänker och känner inte som du. Detta är inte en sanning för alla.

Jag byter inte ut något förrän jag måste, för att det är sönder. Har inte köpt möbler på 7 år. Bilen byttes till en mer miljövänlig, TV byter jag inte om jag inte absolut måste. Fiber måste vi gräva in eftersom de släcker koppartråden nästa år.

Jo, jag förfäras ibland över andras (grannars?) konsumtionsiver när vi håller på att döda framtiden för kommande generationer..

Och jag vill absolut inte att mina syskonbarn får samma uppväxt som vi fick.

 

[Gnist]

Nya tider, nya personer, nytt upplägg.

Tack och lov, för annars vore vi kvar på stenåldern.

 

[Gnist]

Jag upplever att dagen 70-80-talister är bakåtsträvande när det gäller teknik och prylar.

Snarare 40-50-talisterna du tänker på för min generation rent generellt är definitivt inte bakåtsträvare.

 

[TinyWiny]

Varför vill vi att barnen ska växa upp som vi själva gjorde samtidigt som att vi inte vill bli föräldrar på det sättet som våra föräldrar var.

Barn ska helst inte få saker förrän de är i samma ålder som vi själva var eller förrän de går sönder. Samtidigt som ingen förfäras över att man bytt ut tjock-tv till platt tv, vhs till dvd och blu ray. Vi gräver glatt in fiber fast att vårt adsl inte har gått sönder. Mina föräldrar köpte inte nya möbler eller inredning förrän det andra var helt utnött. Men jag vet ingen vuxen som lever så idag. Ingen som förfäras över att grannen köper en ny bil innan den gamla gått sönder.

Så varför är barndomen helig? Varför ska våra barn uppväxt vara kopierad av vår egen när vi själva inte vill kopiera våra föräldrars som skedde samtidigt?

Jag ville absolut inte på några villkor att mina barn skulle behöva växa upp som jag gjorde. Att vilja det hade varit detsamma som att vara en totalidiot. Hade jag velat det så hoppas jag att någon vettig människa hade tagit barnen ifrån mig. Barndomen är helig. Den ska ge vår framtid det absolut bästa förutsättningarna för att bli starka lyckliga människor som kan föra vår värld framåt istället för att behöva ägna massor av tid, kraft och energi till att bearbeta en traumatisk barndom.

Nej ingen förfäras över att någon byter ut något, däremot är motsatsen vanlig. Min äldsta fungerande dagligen använda tv köptes -96 och alla reagerar såhär när de hör att vi inte har några planer på att byta ut den. Den andra dagligen använda tjock-tv;n är från -98. När jag säger att vi har ett gäng tjock-tv till (barnens finns kvar här) att plocka fram innan en ny platt-tv är aktuellt tror inte folk på mig...

Vad gäller fiber så handlade det för oss om att vi visste att ADSLs dagar var räknade. Kopparledningen är nu borta och endast fiber finns som alternativ här.

Som tur är är sambon och jag lika där, vi lägger inga pengar på nya saker och slänger gamla som fungerar för oss. Vi har andra intressen i livet och byter ut/köper nytt till hemmet enbart när det behövs för att de gamla inte fungerar längre/komplement behövs eller annat som gör att det behövs nytt men vi köper inte nytt för sakens skull, för att det har kommit en ny modell. Enda orsaken till att vi har en platt-tv är för att sambons son skulle sälja sin gamla och helt sonika körde hem den till oss. Vi är ingen del av konsumtionssamhället på det viset men jag tycker inte att saker och ting generellt var bättre förr heller.

Mina barn hade mobiler från de var 10-11 år (de är födda -90 och -92). De fick spara till dem själva och betala det de ringde och smsade för själva. Att lära sig sakers värde, vad man prioriterar och att pengar inte växer på träd, att lägga upp sin ekonomi på ett bra sätt så att pengarna räcker till det man behöver och vill ha är en viktig lärdom för framtiden.

 

[Hyacinth]

För mig speglar hela inlägget ett grundläggande fel, alla tänker och känner inte som du. Detta är inte en sanning för alla.

Jag byter inte ut något förrän jag måste, för att det är sönder. Har inte köpt möbler på 7 år. Bilen byttes till en mer miljövänlig, TV byter jag inte om jag inte absolut måste. Fiber måste vi gräva in eftersom de släcker koppartråden nästa år.

Jo, jag förfäras ibland över andras (grannars?) konsumtionsiver när vi håller på att döda framtiden för kommande generationer..

Och jag vill absolut inte att mina syskonbarn får samma uppväxt som vi fick.

Jag får ju andnöd av vad det gör med miljön att bara köpa köpa köpa och slänga. Att folk på riktigt byter ut ett helt nytt kök. Att hemmet är en sån enorm statussymbol. Jag har mycket lättare att fatta att man reser och upplever saker.

 

[FadeAway]

I jämförelse med min egna uppväxt så är mina barn materialister . Jag är uppvuxen med en mor på bidrag, bodde i 3 r ok där vi syskon antingen delade rum med vår mamma eller med ett annat syskon. Möblerna byttes ut när de gick sönder. Vi hade 1 Nintendo 8 bitars som man endast fick spela om man var sjuk eller om det var dåligt väder. Vi barn är födda på 80 och 90 -talet

Jag vågar inte ens skriva allt som mina barn har, för de är jäkligt bortskämda med "teknik-grejor". Och enligt vad jag hör på förskolan och skolan så verkar ändå inte mina barn tillhöra de barn med mest grejor Så ser det tydligen ut; ipads, mobiler, egna datorer till tonåringar osv. Min äldsta son var runt 10 när han fick min begagnade mobil, jag själv var 17 år och hade precis flyttat hemifrån när jag köpte min mobil.

Kontrasten är stor redan här mot min uppväxt mot mina barns uppväxt. Så nej, min uppväxt är inte helig, och inget jag för vidare till mina barn

Jag och sambon växte båda upp i nybyggda villor i nya områden med enbart barnfamiljer. Vi hängde med kidsen på gatan för vi var alla i typ samma ålder. Själva bor vi i ett område byggt på sextiotalet här flyttar det in yngre människor allt efter ursprungsägarna dör av.

Utomlands åkte vi typ aldrig som barn jag har varit i Spanien två gånger typ 84 och 90. Utöver det var vi nog aldrig längre bort än Tyskland och normalt sett närmare Danmark. Däremot så åkte våra föräldrar utomlands utan oss (vi passades av mormor). ett par gånger.

Själva åker vi knappt utomlands alls. Sonen har varit i Norge men flickorna har inte varit utanför Sverige. Både mor och farföräldrar reser flitigt utomlands ett par gånger om året numera.

 

[Ray]

Jag tycker många i min ålder har otrolig dubbelmoral. Mig själv inkluderat.
Vi förfasas över prylhets och skärmberoende men är så uppenbart fast i det själva och medvetna om att det är vi själva som köper alla grjer till barnen...

Och nej inte alla. Men nog är vi många