Ska försöka skriva ihop min dag när vår lilla Noah kom till världen.
Tror jag skrev tidigare samma dag hur jag hade fått några få kraftfulla värkar, hade problem att sitta i bilen.
Men just den dagen så tog morfar och drog iväg med sonen för att hälsa på min bror med familj. Så vi skulle bli barnlediga hela helgen och såklart hoppades vi på att bebis skulle kika ut i samma veva.
Jag och sambon drog iväg till ett promenadspår och vi gick va 2km. Man hoppas ju att aktivitet ska sätta igång allt.
Väl vid slutet så ringer min bror och berättar att min pappa har tappat sin telefon, då är det en vänlig själ som sett telefonen efter vägen och stannat för att plocka upp den sen ringt första bästa numret och talat om att han hittat telefonen. (älskar verkligen ärliga människor!!)
Så vi bestämmer oss för att möta upp denna kille och få tillbaka telefonen i Enköping. Och efter det så drog första smärtsamma värken igång och det jag tänker på är att jag har ju inte tid för vi ska till Enköping.
Men jag klarar hela resa förutom några få värkar som stör mig för i bilen kan man ju bara sitta på ett sätt och det var plågsamt sätt när man har en värk.
Sen precis när vi kommer hem så drar det igång med mycket tätare värkar och jag tror att det är på g jag tänker ta ett varmt bad för att lindra men de kommer tätare och gör riktigt ont så jag vågar inte ta ett bad och ringer förlossningen ist och de säger att om jag vill så får jag komma in och jag åker direkt! Bara packa det sista i bb väskan.
Väl inne är det lugna gatan (På personalen) de inser nog inte hur stressigt det kommer att bli
In på det första undersökningsrummet och kollar hjärtljud och syresättning mm.
Så säger de lugnt att de kommer tillbaka om 20 min för undersökning och när hon lämnar så vill min kropp trycka! Jag skriker av smärta och det gör personalen och så helt plötsligt behövde jag inte vänta i 20min utan de alla kom direkt för att göra en undersökning och då visar det sig att jag är öppen 8cm!
Får byta kläder och rum direkt och på väg till nästa rum så måste jag trycka igen för bebis är ju på g ut! Så de kastar mig nästan ner i sängen för att jag ska få lite lustgas och att personalen ska hinna med.
Hinner få lite lustgas och sen börjar det trycka på ännu mer och det går inte att undvika så personalen hör mina skrik och rusar in för att i princip bara ta emot bebisen för vattnet och hinnan följde med bebis ut!
När de skulle känna bebisens huvud så kände de bara en hinna med vatten, som en vattenballong som var på g ut.
Allt gick så otroligt fort. Helt plötsligt kände jag bara hur bebisen bara for ut med världens fart! Och den lättnaden var enorm! Smärtan borta lixom! Så sköönt. Men jag var helt tagen av alltihop så jag låg typ bara och stirrade upp i taket en stund
Grattis!
Ungefär sådär var mina förlossningar också. Gick satans snabbt på slutet! Med första var jag öppen fullt när vi kom in och med andra åkte vi in tidigt men från det dom tog hinnorna vid 4-5 cm så tog det en kvart så var ungen ute
