Vi dejtar vidare - del 14

Status
Stängd för vidare inlägg.
Jag tycker nog att singellivet är det näst bästa i livet. Frihet, valfrihet, självständighet, egentid. Fritt från bråk och fritt från gråt. Det är faktiskt ganska fantastiskt när jag tänker på det. Det enda jag kan tänka mig är bättre är äkta, ömsesidig kärlek. Med en person som får mig att känna mig barnsligt bubblande och trygg på samma gång. Nu vet jag inte om den relationen existerar för mig, och då är jag hellre ensam. Men hellre singel än alla kompromisser till halvdana relationer som finns där ute. Hellre singel om det inte är Titanic-kärlek. Sitter just nu på ett café och försöker ge mig själv en bra start på veckan med lyxfrukost och lyssnar på lite jazz med en kaffe i handen. Försöker fokusera på att vara lycklig över att jag inte har någon slitsam relation, att läget just nu är bra. Snarare än att fokusera på att jag saknar det som jag såg hos mina vänner i helgen.
Jag har i dagsläget 100% egentid. Det finns ingen gemenskap, ingen teamkänsla, ingen att prata med, ingen närhet och ingen sex. När jag separerade för 4 och ett halvt år sedan så tyckte jag det var jätteskönt. Jag älskade att vara diktator i mitt eget hem, som jag uttryckte det. Men att sitta ensam och häcka i all evighet är ingen höjdare. Dessvärre lär det inte ändras.
 
@Singoalla Jag håller med dig om att inte vilja kompromissa (stort asså, små sen är ju en annan sak). Pulkakillen skrev t ex till mig att om man har rökning/snusning som dealbreaker idag blir de nog jättesvårt o hitta nån (vilket jag inte håller med om o enligt vad vi fick lära oss i skolan är vi nere i ca 10 % rökare).

Jaså? Ingen jag har dejtat senaste åren har varit rökare. Möjligtvis några festcigg hos några, och snusare har jag bara träffat två. Det kanske inte låter så värst lite men med tanke på kvantiteten av män i omlopp så är det väldigt lite.
 
Åh, tack snälla :o Ingen blogg i dagsläget, men skriver mycket privat. Har funderat på vad jag ska göra av all text!

Förstår att du gillar mina tankar, vi har samma personlighetstyp ser jag ;) (ENFP)

Ja men du får gärna pma mig länken om det blir så att du lägger upp nått :D Go for it säger jag ;)

Nämen se där, intressant! :p
 
Jag har i dagsläget 100% egentid. Det finns ingen gemenskap, ingen teamkänsla, ingen att prata med, ingen närhet och ingen sex. När jag separerade för 4 och ett halvt år sedan så tyckte jag det var jätteskönt. Jag älskade att vara diktator i mitt eget hem, som jag uttryckte det. Men att sitta ensam och häcka i all evighet är ingen höjdare. Dessvärre lär det inte ändras.

Nej, att sitta ensam och häcka är nog ingen höjdare för någon tror jag. Faktiskt med eller utan relation, så kan man ju vara ensam. Nu tror jag ju inte att någon är ett hopplöst fall, men tänker inte vara hurtbulle och peppig när det är så det känns. Finns det inget annat sätt du kan försöka hitta en givande gemenskap på?
 
Nej, att sitta ensam och häcka är nog ingen höjdare för någon tror jag. Faktiskt med eller utan relation, så kan man ju vara ensam. Nu tror jag ju inte att någon är ett hopplöst fall, men tänker inte vara hurtbulle och peppig när det är så det känns. Finns det inget annat sätt du kan försöka hitta en givande gemenskap på?
Jag vet inte. Jag är socialt efterbliven och känner mig obekväm tillsammans med andra. Jag har nog blivit folkskygg.
 
Malmökillen gjorde hembesök idag :love:. Nu dröjer det tyvärr innan jag har möjlighet att träffa honom igen.

Men det verkar som om det blir en dejt med amerikanen trots allt. På min födelsedag:). Två dejter till inbokade men vi får se vad som händer. Den närmaste har inte hört av sig på ett par dagar.
Alltså, vad är din hemlighet? :confused: Här kämpar folk år ut och år in för att få till givande dejter eller dejter överhuvudtaget och så kommer du in och bara tokröjer :D
 
Jaså? Ingen jag har dejtat senaste åren har varit rökare. Möjligtvis några festcigg hos några, och snusare har jag bara träffat två. Det kanske inte låter så värst lite men med tanke på kvantiteten av män i omlopp så är det väldigt lite.

På tinder är det ju ganska enkelt att swipa bort dom som har en cigg i handen också :).
Tyvärr, är det inte alla som visar öppet att dom röker dock.
 
Jag tycker nog att singellivet är det näst bästa i livet. Frihet, valfrihet, självständighet, egentid. Fritt från bråk och fritt från gråt. Det är faktiskt ganska fantastiskt när jag tänker på det. Det enda jag kan tänka mig är bättre är äkta, ömsesidig kärlek. Med en person som får mig att känna mig barnsligt bubblande och trygg på samma gång. Nu vet jag inte om den relationen existerar för mig, och då är jag hellre ensam. Men hellre singel än alla kompromisser till halvdana relationer som finns där ute. Hellre singel om det inte är Titanic-kärlek. Sitter just nu på ett café och försöker ge mig själv en bra start på veckan med lyxfrukost och lyssnar på lite jazz med en kaffe i handen. Försöker fokusera på att vara lycklig över att jag inte har någon slitsam relation, att läget just nu är bra. Snarare än att fokusera på att jag saknar det som jag såg hos mina vänner i helgen.
Singel måste vara 100 gånger bättre än en slitsam relation!

Jag har inte en slitsam relation, men jag kan drömma lite om singelliv ändå. Det är något coolt och självständigt över det, som jag romantiserar lite om.

Men då ett rätt stabilt singelliv, inte en massa försök att bilda par med vidhängande frustrationer och besvikelser.

Bäst vore om man kunde leva några olika liv samtidigt, parallellt.
 
Kåt, glad och tacksam, typ? :D

Men dels verkar du ju få respons från ovanligt många vettiga män, dels kanske du själv inte har så höga krav på dem? ("Inte så höga krav" är inte negativt menat)
Haha ungefär så.

Jag har ffa fått kontakt med många utländska män! Har ingen aning om varför. Men det är bara amerikanen som inte pratar svenska eller danska. Så språket borde inte vara ett hinder.
 
Haha ungefär så.

Jag har ffa fått kontakt med många utländska män! Har ingen aning om varför. Men det är bara amerikanen som inte pratar svenska eller danska. Så språket borde inte vara ett hinder.
Ja, det kanske är en parameter. I och med att du inte söker något fast behöver du ju inte sålla bort de som inte bor här stadigt.
 
Singel måste vara 100 gånger bättre än en slitsam relation!

Jag har inte en slitsam relation, men jag kan drömma lite om singelliv ändå. Det är något coolt och självständigt över det, som jag romantiserar lite om.

Men då ett rätt stabilt singelliv, inte en massa försök att bilda par med vidhängande frustrationer och besvikelser.

Bäst vore om man kunde leva några olika liv samtidigt, parallellt.
Det drygaste med singellivet är den ekonomiska biten. Man har mycket mer pengar att röra sig med när man är två som delar på alla boendekostnader.

I övrigt kan jag verkligen inte se några nackdelar. Men jag är singel av fri vilja och känner mig inte ensam alls. Att leta partner för att man känner sig ensam måste vara något av det svåraste man kan göra. Det är trots allt inte så vanligt att man träffar människor som man passar så bra med att man vill leva ihop som par.
 
Singel måste vara 100 gånger bättre än en slitsam relation!

Jag har inte en slitsam relation, men jag kan drömma lite om singelliv ändå. Det är något coolt och självständigt över det, som jag romantiserar lite om.

Men då ett rätt stabilt singelliv, inte en massa försök att bilda par med vidhängande frustrationer och besvikelser.

Bäst vore om man kunde leva några olika liv samtidigt, parallellt.

Jag tänker det också, och jag önskar att vi kunde prata mer nyanserat om parrelationer och singellivet överlag. Att ha ett förhållande bör inte vara ett självändamål, som jag upplever att det är för många. Att ett förhållande per definition skulle vara bättre än att vara singel, med en del undantag för uppenbart destruktiva relationer och naturliga ensamvargar. Sanningen är nog betydligt mer uppblandad än så, där alldeles för många relationer är slitsamma på olika sätt men det anses som något naturligt. "Äktenskap är hårt jobb" och "man måste jobba på sin relation". Det stämmer visserligen, på så vis att jag tror att oavsett vilket liv man valt att leva så måste man ibland kämpa lite för att få till det på ett bra sätt. Jag måste ibland jobba på mitt singelliv också för att det ska vara bra och givande. Men frågan är till vilken grad.
 
Ja, det kanske är en parameter. I och med att du inte söker något fast behöver du ju inte sålla bort de som inte bor här stadigt.
Hittills har alla bott här stadigt dock. Israelen sedan drygt 20 år, amerikanen i 5 år, islänningen i 17 år. Nepalesen vet jag inte, men äldsta barnet var 12 och mamman är svensk.
 
Det drygaste med singellivet är den ekonomiska biten. Man har mycket mer pengar att röra sig med när man är två som delar på alla boendekostnader.

I övrigt kan jag verkligen inte se några nackdelar. Men jag är singel av fri vilja och känner mig inte ensam alls. Att leta partner för att man känner sig ensam måste vara något av det svåraste man kan göra. Det är trots allt inte så vanligt att man träffar människor som man passar så bra med att man vill leva ihop som par.

Så är det verkligen! Jag bor visserligen ganska litet och billigt, och i min lägenhet skulle vi inte få plats två personer. Så vid ett eventuellt samboskap skulle det ändå skaffas större lägenhet och jag gissar att kostnaden skulle landa på det dubbla ändå.

Att resa ensam däremot och betala hotellrummet själv..
 
Jag tänker det också, och jag önskar att vi kunde prata mer nyanserat om parrelationer och singellivet överlag. Att ha ett förhållande bör inte vara ett självändamål, som jag upplever att det är för många. Att ett förhållande per definition skulle vara bättre än att vara singel, med en del undantag för uppenbart destruktiva relationer och naturliga ensamvargar. Sanningen är nog betydligt mer uppblandad än så, där alldeles för många relationer är slitsamma på olika sätt men det anses som något naturligt. "Äktenskap är hårt jobb" och "man måste jobba på sin relation". Det stämmer visserligen, på så vis att jag tror att oavsett vilket liv man valt att leva så måste man ibland kämpa lite för att få till det på ett bra sätt. Jag måste ibland jobba på mitt singelliv också för att det ska vara bra och givande. Men frågan är till vilken grad.
Jag ser verkligen inget självändamål i att behålla en och samma relation under lång tid. Jag har provat att ”jobba på relationen” men min uppfattning är att det handlar om att knäcka viljor, att resignera. Jag är envisare än en åsna och klarar inte av att finna mig i en situation som inte är så bra som jag vill ha den. Så jag kan inte vara i långa relationer tydligen. När den kommer till stadiet att man ska börja anpassa sig så tar jag mitt pick och pack och drar.

Så för mig handlar singellivet om friheten att vara mig själv och att slippa anpassa mig. Jag kan verkligen inte se det dåliga i det (förutom det ekonomiska då).
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Relationer Hej! Jag är nyfiken på att höra om eran märkligaste dejt ni har varit på :) Jag har varit på några som milt sagt inte riktigt blev som...
2 3
Svar
45
· Visningar
5 326
Senast: Sasse
·
Kropp & Själ Dejtar en kille som inte vill använda kondom. den blir helt slak.. Har dejtat en del och detta verkar väldigt vanligt, killar vill inte...
2
Svar
36
· Visningar
4 091
Juridik & Ekonomi Tja, de fortsätter i samma ton. Jag försöker få ersättning för utläggen de orsakade när de inte dök upp enligt avtal. Trots skriftligt...
2 3
Svar
44
· Visningar
4 816
Senast: Migo
·
Hemmet Jag hann inte låta diskmaskinen gå klart här om dagen iom att gäster kom, mat var klar etc och jag handdiskade lite saker vi behövde...
2
Svar
25
· Visningar
1 188
Senast: tuaphua
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp