Bukefalos 28 år!

Att plötsligt bara släppa allt! Modigt eller korkat? Har jag blivit galen?

rabalder

Trådstartare
För första gången i mitt liv gav jag mig ett nyårslöfte... eller två. Gå ner i vikt och se för bövelen till att åtminstone dejta under 2017.
Sagt och gjort. Gå ner i vikt påbörjades utan större problem. Så det där med dejtandet... jag gick ut på en dejtsida. Började där prata alltmer intensivt med en man 40 mil bort. Det hände någonting. Vi har träffats och konstaterat att ska vi veta om det är något att bygga på så krävs det att vi träffas mer regelbundet och vardagligt. Det betyder att någon av oss måste bryta upp.
Jag funderade, så plötsligt slog det mig. Det är jag som ska göra det. Jag bestämde mig efter att vi bara träffats en gång. Jag har utflugna barn men sitter på landet i ett hus med hästar, får, ankor och hundar. Har fast jobb. Men jag gör det. Eftersom vi inte känner varandra tillräckligt för att flytta ihop så kommer jag förmodligen bo i ett litet minihus på 35 kvm. Detta från ett större hus på landet. Jag kommer behöva leja ut alla djur utom hundarna. Och jag kommer få säga upp mig från mitt jobb. Självklart kan jag inte veta om denna relation kommer hålla. Men jag gör det. Det här är det läskigaste jag gjort i mitt liv tror jag. Har jag blivit galen? :-D
 
Med risk för att låta jättetråkig men du har träffat honom en gång?
Min erfarenhet säger mig att det är ganska lätt att utge sig för att vara något man inte är på dejtingsidor. Jag har själv gjort den tabben. Se till att träffa honom flera gånger innan.
Vad har du för back-up plan om allt skiter sig? Jobb? Ekonomiskt?
 
Jag har träffat honom en gång men då bodde jag där i 4 dagar. Ska dit 4 dagar igen nästa vecka. Det som hände var nog att han öppnade ögonen på mig att jag inte sitter fast i det liv jag har nu. Som är helt ok men ganska tråkigt och chansen att hitta någon där jag bor nu är väldigt liten. Så jag tänker att även om det förhållandet skulle skita sig så provar jag ändå. Det är in Göteborg och där skriker man efter folk med min utbildning så jobb får jag :-)
 
Jag tycker du ska vänta lite. Du vet ingenting om den du träffat och om det är värt att satsa på. Fortsätt dejta som ni gör nu. Ses då och då, prata i telefon, åk kanske på någon semester, känn efter! Tycker verkligen du ska tänka både en och två gånger innan du ger upp ditt liv för någon på det sättet. Kanske blir allt toppen, kanske inte. Omöjligt att veta. Men måste ni bestämma att du ska flytta efter EN träff?Varför kan ni inte fortsätta såhär ett tag till?
 
Om du skulle kunna tänka dig att göra den här flytten även utan att han fanns med i bilden så tycker jag du ska göra den. Jag har själv gjort ett par lappkast i livet och det har berikat mig. Men jag avråder från att flytta enbart för någon annans skull efter så kort tid.
 
Fast ... vanta lite? Det beror nog ocksa mycket pa var i livet man befinner sig. Ar man relativt ung och i borjan av att skaffa familj och "skapa sig ett liv" sa haller jag med. Men ar man aldre och barnen redan flyttat ut och man har etablerat lite mer vem man ar och vad som ar viktigt for mig som person sa ar det en annan sak.
Jag har skalat bort sa manga masten och "viktiga" saker som mojligt i dag. Mitt absolut viktigaste mal varje dag ar att skratta och ma bra. Sjalv gillar jag att flytta och byta miljo och skulle helt klart se det som en utmaning till nagot nytt kul att gora som TS ... Nya utmaningar ar super givande med forutsattning att man stiger in i dem med fullt oppna ogon och funderar pa vad exact det innebar att flytta fran orten/huset man bor i till ett nytt stalle och hur livet kommer att forandras dar.

@Viva Jag tror det ar dar det ligger. Du ser det som att "ge upp allt" ... jag skulle nog se det som en ny givande utmaning. "Landet" med hus och hagar finns ju kvar, aven om det inte ar just exact det hus TS flyttar fran eller kanske ens den ort TS flyttar fran. Aven att komma tillbaka till landet kan vara en givande utmaning om TS angrar sig.
 
Det som hände var att jag plötsligt insåg att jag inte behöver bo här för barnens skull, de har ju flyttat sedan flera år. Jag har ett jobb som inte känns utmanande längre och svårt att byta i en såpass liten stad som den jag bor i. Det jag saknat är också kulturen. Jag har ägnat livet åt mina djur barn och jobb men nu öppnades en ny värld med möjligheter till att gå på teater, samarbeta i konstprojekt osv. Så jag har räknat in att den här relationen kanske inte kommer hålla. Men jag kan starta ett helt nytt liv oavsett. Det värsta är att jag inte kan ta alla djur med mig. Flytta tillbaka går ju alltid, men livet kommer ju inte kunna se exakt likadant ut igen.
 
@rabalder Kan ni inte försöka träffas några fler gånger och ha lite distansförhållande innan du bestämmer något? Det sätter ju en väldigt press på någonting som inte riktigt finns om du bryter upp hela ditt liv bara för att umgås med honom.
 
Och det var han som tog upp det som en möjlighet, eller till och med en förutsättning för att vi ska kunna bygga på något som kan bli bra. :-)

Då hade jag istället dragit öronen åt mig om någon föreslagit det för mig. Liksom "enda förutsättningen för att det kan bli vi är att du rycker upp ditt liv med rötterna och flyttar hit".

Men jag såg vad du skrev i inlägget tidigare om att du ändå vill närmare kulturen osv. Kan du inte se det isf som att du flyttar till den staden och sen att han finns där är en bisak?
 
Fast jag förstår precis era argument med att det kan sätta press på honom. Jag skulle tycka att det känts konstigt om han hade flyttat till min stad. Skillnaden är väl att jag är född i Göteborg. Jag har en annan möjlighet till jobb där och vi ska som sagt inte bo ihop. Men jag hör ju själv hur konstigt det låter. och jag är definitivt ingen som kastar mig in i något annars. Har varit singel i 6 år nu.
 
@Viva Jag tror det ar dar det ligger. Du ser det som att "ge upp allt" ... jag skulle nog se det som en ny givande utmaning. "Landet" med hus och hagar finns ju kvar, aven om det inte ar just exact det hus TS flyttar fran eller kanske ens den ort TS flyttar fran. Aven att komma tillbaka till landet kan vara en givande utmaning om TS angrar sig.
Och jag håller med @Voff. Känner man att det liv man lever med hus, hästar, jobb inte känns givande så absolut, testa något nytt. Jag har flyttat massvis med gånger och också bott utomlands. Men att göra det för någon man bara träffat en gång. Nej, om jag var den personen hade det inte känts bra.
 
Då hade jag istället dragit öronen åt mig om någon föreslagit det för mig. Liksom "enda förutsättningen för att det kan bli vi är att du rycker upp ditt liv med rötterna och flyttar hit".

Men jag såg vad du skrev i inlägget tidigare om att du ändå vill närmare kulturen osv. Kan du inte se det isf som att du flyttar till den staden och sen att han finns där är en bisak?
Jo det är så jag ser det. Han är den som öppnade ögonen på mig men bara en del av beslutet. Det är mycket annat som lockar. Känns nästan som att vara 20 igen och testa på något helt nytt :-)
 
Min son kommer att flytta in i mitt hus så det behöver jag inte sälja. Jag hoppas på att få ut hästarna på foder. Får och ankor måste jag tyvärr göra mig av med. Det som känns läskigt är när vänner säger "Hur kan du flytta ifrån din idyll". För det är en idyll, men åren går...
 
Och jag håller med @Voff. Känner man att det liv man lever med hus, hästar, jobb inte känns givande så absolut, testa något nytt. Jag har flyttat massvis med gånger och också bott utomlands. Men att göra det för någon man bara träffat en gång. Nej, om jag var den personen hade det inte känts bra.

Fast redan i andra inlagget sa TS att hon upplevde sitt liv som "lite trakigt" och nar man har kommit till att barnen ar utflugna sedan flera ar ar det inte okay. Da ar det dags att ha ROLIGT ... varje dag som finns kvar av ens liv. ;)
 

Liknande trådar

  • Artikel
Dagbok När jag köpte mitt nuvarande lilla hus så ”avslöjade” säljarna på kontraktsdagen att de inte skulle komma att tömma huset, utan att det...
Svar
7
· Visningar
1 980
Relationer Skriver under anonymt nick nu. Det är väldigt långt och jag vet inte om jag kommer få några svar, men känner att jag behöver stöd och är...
2
Svar
27
· Visningar
9 708
Senast: Imna
·
  • Låst
  • Artikel
Dagbok “Känner du ingen i den här staden?”, frågade mina kollegor undrande när jag för ca 2 veckor sedan precis hade börjat på mitt nya jobb i...
Svar
9
· Visningar
2 547
Senast: cassiopeja
·
Relationer I vilken ände ska jag börja ens försöka förklara det som har hänt, mina tankar och allt kaos som just nu omsluter mig.. Jag får försöka...
7 8 9
Svar
164
· Visningar
33 172
Senast: cirkus
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Senast tagna bilden XV
  • Barmarksdrag/canicross
  • Oseriös avel 2023

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Stänger du toalettlocket?
Tillbaka
Upp