Att vårda sin kärleksrelation efter att ha blivit föräldrer

aemaria

Trådstartare
Vad har ni småbarnsföräldrar för tips för att hålla kärleken (läs sexet) vid liv efter att barn gjort entré i era liv?
Vi fick barn för snart 4 månader sen och det har gått som på räls. Jag är tillfreds i rollen som mamma och älskar min man innerligt och "vet" att det alltid kommer vara vi. Men jag är så galet osugen på sex. Kroppen är helt återställd men psyket är verkligen helt tillfreds med bara bäbismyset. Jag vill inte tappa bort vårt sexliv, men hur finner man motivationen till att ligga?

Vi har legat regelbundet (om än inte så frekvent) sen junior kom, men det har aldrig varit jag som tagit initiativet. Just nu känns det bara motigt.
 
Vad har ni småbarnsföräldrar för tips för att hålla kärleken (läs sexet) vid liv efter att barn gjort entré i era liv?
Vi fick barn för snart 4 månader sen och det har gått som på räls. Jag är tillfreds i rollen som mamma och älskar min man innerligt och "vet" att det alltid kommer vara vi. Men jag är så galet osugen på sex. Kroppen är helt återställd men psyket är verkligen helt tillfreds med bara bäbismyset. Jag vill inte tappa bort vårt sexliv, men hur finner man motivationen till att ligga?

Vi har legat regelbundet (om än inte så frekvent) sen junior kom, men det har aldrig varit jag som tagit initiativet. Just nu känns det bara motigt.
Ge det tid.

Om du ammar så sänker även det sexlusten i sig.

Trötthet är en annan nedsättande orsak.

Det är så mycket nytt och man behöver landa i sig själv.
 
Vad har ni småbarnsföräldrar för tips för att hålla kärleken (läs sexet) vid liv efter att barn gjort entré i era liv?
Vi fick barn för snart 4 månader sen och det har gått som på räls. Jag är tillfreds i rollen som mamma och älskar min man innerligt och "vet" att det alltid kommer vara vi. Men jag är så galet osugen på sex. Kroppen är helt återställd men psyket är verkligen helt tillfreds med bara bäbismyset. Jag vill inte tappa bort vårt sexliv, men hur finner man motivationen till att ligga?

Vi har legat regelbundet (om än inte så frekvent) sen junior kom, men det har aldrig varit jag som tagit initiativet. Just nu känns det bara motigt.
Varför vill du tvinga dig att ha sex när du är galet osugen på det, inte har motivationen (=?) och tycker att det känns motigt? Vad skulle hända om du lät bli?
 
Varför vill du tvinga dig att ha sex när du är galet osugen på det, inte har motivationen (=?) och tycker att det känns motigt? Vad skulle hända om du lät bli?
För att jag tror att det är viktigt att försöka att ha kvar sexlivet. Det blir givetvis annorlunda med de förutsättningar som är, men jag vill inte tappa bort det. Vi har en så stark relation att jag vet att den klarar av en period av sextorka, men för min egen skull vill jag att den ska va så kort som möjlig.
 
För att jag tror att det är viktigt att försöka att ha kvar sexlivet. Det blir givetvis annorlunda med de förutsättningar som är, men jag vill inte tappa bort det. Vi har en så stark relation att jag vet att den klarar av en period av sextorka, men för min egen skull vill jag att den ska va så kort som möjlig.
Tror du att du blir mer sugen på sex om du tvingar dig att ha sex när du egentligen inte vill just nu?
 
Tror du att du blir mer sugen på sex om du tvingar dig att ha sex när du egentligen inte vill just nu?
Jag vet att jag funkar så att jag alltid njuter av sex när jag väl är igång och det känns bra under tiden och efteråt. Men jag vet inte var jag ska hitta lusten att vilja ta initiativ själv
 
Jag vet att jag funkar så att jag alltid njuter av sex när jag väl är igång och det känns bra under tiden och efteråt. Men jag vet inte var jag ska hitta lusten att vilja ta initiativ själv
Har du berättat för din man hur du känner?

Jag tror inte att man kan tvinga fram lust. En viktig sak är att man behöver energi för att ha lust. Under småbarnstiden är det ofta så mycket annat som tar energi och ork. Hur mycket hjälps ni åt med det som behöver göras?
 
Har du berättat för din man hur du känner?

Jag tror inte att man kan tvinga fram lust. En viktig sak är att man behöver energi för att ha lust. Under småbarnstiden är det ofta så mycket annat som tar energi och ork. Hur mycket hjälps ni åt med det som behöver göras?

Ja han är väl införstådd i hur jag känner och tar det hela med ro. Jag känner ingen press från hans sida, det är jag själv som vill så mycket. Känns som att vi delar väl på sysslorna här hemma.
 
Ja han är väl införstådd i hur jag känner och tar det hela med ro. Jag känner ingen press från hans sida, det är jag själv som vill så mycket. Känns som att vi delar väl på sysslorna här hemma.
Jag tror att det finns få människor som har samma nivå på sexlusten hela livet. Det brukar gå upp och ner. Därför blir jag lite undrande över varför du vill pressa fram något som faktiskt inte finns just nu.
 
Jag tror det bara är att acceptera att det blir en längre period med lite mindre av den varan så att säga :) alla hormoner när man ammar gör att man inte har så värst mycket lust, dessutom är man trött, kroppen kanske ser annorlunda ut plus att kräkfläckar på kläderna och mjölk som rinner här o där kanske inte får en att känna sig superhet direkt :p Dessutom kramar och pussar man på en liten bebis hela dagarna och kanske behöver få ha sin kropp i fred när bebin väl sover. Prata om det och kom ihåg att krama varann och säga gulliga saker till varann. När bebisen sover kanske ni kan passa på att bara ligga och prata och kramas lite. Rätt som det är blir man sugen igen om man inte känner sig pressad :)
 
Låt det vara en tid säger jag. Vi hade mycket lite sex när dottern var 4 månader. Det var väl lite ont om det egentligen fram till hon var runt året skulle jag tro. Nu är hon 2, jag är gravid igen, och vårt sexliv är mer aktivt än någon gång innan trots att jag är lite öm och sliten i kroppen. Sexet kommer till både på min och hans initiativ. Vi prioriterade helt enkelt annorlunda innan. Vi kunde hellre välja att spela ett brädspel eller kolla på en film tillsammans, prata om allt möjligt och sen gå och lägga oss och hålla om varandra utan krav på något mer. Orken fanns inte riktigt, lusten var sisådär och då är det dumt att försöka pressa fram det plus att det gav oss mycket, mycket mer i vår relation att faktiskt ta oss tiden att samtala ordentligt den tiden vi hade och orkade i stället för att pressa fram ett halvfalskt sexliv. Det går liksom helt emot vad jag tror på och jag tror inte att lusten kommit med betydligt mer kraft om det inte var för att vi lät oss ha den pausen. Jag har ibland haft något sug efter sex, eller intimiteten kanske man ska säga, och verkligen, verkligen försökt pressa fram den där härliga, eldiga lusten men den har inte alltid kommit. Då har vi helt enkelt låtit bli och tagit igen det nästa gång när lusten funnits hos oss båda.

Sexet är viktigt men det omprioriteras lite när man har småbarn upplever jag och jag tror att det är ett stort värde i att faktiskt göra det som känns bra för tillfället i stället för att pressa fram något för att man "ska".
 
Jag fick närhets behovet mer än väl uppfyllt av barnen när de var i den åldern och snarast irriterad när maken försökte få lite närhet... Men om man pratar med varandra och funderar själv på vad man behöver så går det mesta att lösa, jag behövde egen tid och bara få vara ifred, så flera helger åkte jag till ikea och satt och glodde på folk och drack billigt kaffe och kom hem betydligt gladare och mer tillfreds med att det var många som ville ha närhet. ;)

Det gäller att härda ut de där första åren tillsammans med små barn, åtminstone jag var hysteriskt trött, less på att det alltid var någon som ville vara nära och på att alltid behöva ha ett öga och öra på barnen för att ha koll på läget. Vi grälade ibland och ibland kom tankarna på om vi kanske skulle skiljas men genom att prata och ge varandra utrymme så växte vi tillsammans och idag när barnen är 9 och 12 år gamla så älskar jag maken mer än någonsin.
 
Jag vet att jag funkar så att jag alltid njuter av sex när jag väl är igång och det känns bra under tiden och efteråt. Men jag vet inte var jag ska hitta lusten att vilja ta initiativ själv
Men om det känns bra när din partner tar initiativ, vad är då problemet? Då kan det väl bara få vara så ett tag, då?
 
Krasst så är det så att din kropp kan börja motarbeta dig om du inte lyssnar på den, min gjorde det efter min första graviditet. Jag tvingade också fram lust när den inte fanns för att jag ville att det skulle vara som innan. Det började göra ont tillslut, och det tog lång tid innan det slutade göra det. Jag kan fortfarande inte använda kondom ( pga av det ligger min 2 dotter på 6 månader och sover i mitt knä ;) )
Så snälla lyssna på din kropp och ha inte sex innan du och din kropp vill det.
 
Vi har legat regelbundet (om än inte så frekvent) sen junior kom, men det har aldrig varit jag som tagit initiativet. Just nu känns det bara motigt.

Är sexet viktigt eller närheten till varandra?

Med två barn, en på 16 månader och en på 10,5 år så är tiden knapp för varandra. Ända sen minste sonen föddes så har vi prioriterat att duscha gemensamt, det är den tiden som vi får vara ensamma. Jag och min sambo är mycket för närhet i vardagen, tex en puss vid matlagning, en kram när man kommer hem från jobbet osv.
 
Vi vårdar vår kärleksrelation genom att bara vara vi. Dvs se till att prata om annat än barn, göra annat än barnrelaterade saker och i allmänhet adressera varandra som "Namn" istället för "Mamma/pappa". Vad det gäller sexet går det i perioder vad det gäller frekvens, men ingen av oss upplever att vi har ett lidande sexliv. Delvis beror det väl säkert på ett vidgat sexbegrepp. För mig är det lättare att ha både ork och lust med sex när jag har synsättet att det är som ett smörgåsbord. Ibland äter man en snitt och är nöjd med det, ibland svullar man järnet och båda delar är lika okej :)
 
Vi har en bebis på 11 veckor, och jag tycker vi vårdar vår relation riktigt fint. Särskilt med tanke på att bebisen tycker att det här med sömn är SJUKT överskattat. Vi är aströtta båda två, hela tiden, och somnar typ bara av att titta på sängen...

Det blir mycket mer tanka närhet än ligg, men herregud vad skönt det att bli killad på ryggen. :love:

(Hade visserligen sex senast i morse, men ändå.)
 
Vi låg och skrattade och kramades och jag berättade att jag ville ha sex men kroppen inte ville.

Jag saknade den intimiteten man får av sex. Men jag tyckte ändå att det var viktigt att få höra att vi fortfarande var attraherade av varandra. Det näst bästa :-D
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Dressyrsnack 17
  • Annonsera mera VII
  • Ridskoleryttare

Omröstningar

Tillbaka
Upp