Avliva eller inte?

[Zanuzzi]

Tårarna sprutar när jag skriver det här. Jag har en kanin som fyller nio år i sommar och som har slutat äta. Han har inte ätit på mer än två veckor

Kände igår att han tvättar sig dåligt. Utöver det verkar han pigg. Han kommer fram och vill umgås och verkar rent allmänt må ganska bra. Men han äter inte

Vad ska jag ta mig till? Om han inte vill leva är det så klart snällast att avliva, men hur vet man?

 

[_Elly_]

Sv: Avliva eller inte?

Om han inte äter måste du ta ditt ansvar och låta honom somna in,hur hårt det än är

Hur är tänderna? Kan du mosa ihop pellets med tex banan om han äter det? Äter han inget hö alls?

 

[_Ninni_Hedblom_]

Sv: Avliva eller inte?

En kanin som knappt ätit på såpass länge mår absolut inte bra och jag skulle definitivt låtit den somna in.
Men det låter underligt att han inte äter något överhuvudtaget, då borde han svält ihjäl vid det här laget.

 

[OhNoez]

Sv: Avliva eller inte?

Ta den gamle gubben till veterinären för en hälsokontroll och se vad som felas. Han kanske har tandproblem, ont någonstans eller en infektion/ annat elände i kroppen som gör att han tappat matlusten. När ni sen vet vad som är fel får ni ta beslut därefter om det är värt (eller ens finns) behandling eller om det är snällast att låta honom somna in, han är ju trots allt gammal. Det är inget att dra på, speciellt inte om han redan varit dålig i två veckor så ring vet. så snart du kan.

 

[Modig_Korn]

Sv: Avliva eller inte?

Antingen kan du vänta tills kaninen svälter ihjäl av sig själv, det är förstås jävligt taskigt.
Eller så tar du med kaninen till veterinären och antingen får reda på vad som är fel på den.
Eller avslutar dess lidande.

 

[GotAsecret]

Sv: Avliva eller inte?

Antingen kan du vänta tills kaninen svälter ihjäl av sig själv, det är förstås jävligt taskigt.
Eller så tar du med kaninen till veterinären och antingen får reda på vad som är fel på den.
Eller avslutar dess lidande.

Exakt så .

 

[DarkInNight]

Sv: Avliva eller inte?

Ta kaninen till veterinären så snabbt du bara kan, annars kommer han snart självdö.

Be om en undersökning, men var beredd på att avliva.

Hoppas han blir bättre!

 

[Zanuzzi]

Sv: Avliva eller inte?

Tack för svar.

Kaninen bor hemma hos mina föräldrar och det är de som har hand om honom. Jag kom hem i fredags (pluggar 50 mil härifrån). Tror inte att någon av oss har fattat vidden av det här. Jag har fått höra lite vagt att han äter dåligt och de har väl tänkt att jag får ta hand om det när jag kommer hem. Och så kommer jag hem och står vips inför ett beslut om avlivning

Tänderna verkar vara som de ska. Men det är bara jag som har tittat på dem och eftersom jag inte besitter någon expertis på tandområdet vill jag inte dra för många slutsatser om dem. Vi ska till vet. så snart alla dessa röda dagar är över, så att någon som vet får titta på dem. Är det "bara" tänderna ska vi så klart göra något åt det. Men om det är något annat känner jag mig betydligt mer tveksam. Han är gammal. Han har levt ett långt, lyckligt liv utan att någonsin vara sjuk. Det skulle kännas fel att påbörja behandlingar av vad det nu kan tänkas vara och tillföra lidande och stress istället för att låta honom vila.

Är det helt fel att tänka så?

Kan inte riktigt ta till mig det här. Min älskade, älskade kanin sitter där ute och livet rinner ut i sanden. Hur ska jag klara mig när han inte finns kvar? Och hans kullsyster, som jag har haft från början precis som han och som varje dag är ute tillsammans med honom, vad ensam hon kommer bli

Och om det slutar med avlivning, hur ska jag då kunna leva med att jag har dödat honom?

 

[_Ninni_Hedblom_]

Sv: Avliva eller inte?

Det är inte alls fel att tänka på om det är värt att utsätta honom för behandlingar odyl med tanke på hans ålder.
Tvärtom är det alltid viktigt att ha i åtanke, speciellt om det påverkar livskvalitén.

 

[OhNoez]

Sv: Avliva eller inte?

Och om det slutar med avlivning, hur ska jag då kunna leva med att jag har dödat honom?

Men du dödar inte honom av illvilja, du låter honom gå just för att du älskar honom och vill att han ska få det slut han förtjänar om det är så att det inte finns något att göra för honom. Vi ska alla en dag dö, både människor och djur, och att få en spruta och sen lugnt somna in i famnen på den man älskar anser åtminstone jag vara ett fint och värdigt slut. Ett slut som är mycket bättre än att långsamt behöva tyna bort för att man inte kan/vill äta. Tro mig, jag vet hur ont det gör och hur svårt det är, jag har själv fått avliva flera av mina gamla (och tyvärr också vissa unga) djurvänner genom åren. Man får lov att vara ledsen och känna ångest över att man fått fatta beslut om någon annans liv, men kom alltid ihåg att det var för djurets bästa och aldrig för att du ville vara elak.

Många styrkekramar till dig.

 

[kaninfantasten]

Sv: Avliva eller inte?

Han vet att du älskar honom, du dödar honom inte, du ger honom en sista omsorgsfull handling så han slipper lida.

 

[sussiqt]

Sv: Avliva eller inte?

Du ska inte tänka att du dödar honom. Däremot så ska du tänka att du ger honom ett värdigt avslut på ett långt och lyckligt liv. Jag blir glad i själen när jag läser hur mån du är om din kanin och inte en egoist som vill behålla kaninen fast den kanske lider. Jag tycker som alla andra, ta honom till veterinären och efter en undersökning ta beslut efter deras råd och tips.

 

[Shenzi]

Sv: Avliva eller inte?

Du dödar honom inte, du ger din kompis den allra sista gåvan - friheten.

Om det slutar med avlivning, känn ingen skuld. Du skriver själv att han aldrig varit sjuk och haft ett långt lyckligt liv, och det ska du hålla i minnet också. Du har tagit ditt ansvar under livet och nu i slutet vore det väl inte värdigt att sluta ta ansvar och låta honom lida? Det sista du kan göra, som en bra djurägare, är att avsluta hans lidande om det är det han behöver.

Sorg är aldrig lätt och man får vara ledsen när ens djur går bort, stort som litet. Men man klarar det, man hittar en väg ut ur sorgen tillsist. Man har ju alltid kvar dem i minnet.

När min katt dog för 3 år sedan, 17 år gammal, kändes det som om jorden rasa. Det tog lång tid innan jag hade sörjt klart, men kan fortfarande ibland gråta när jag tittar på bilder m.m. Men jag var tvungen, han hade ont, veterinären kom hem till oss och han somnade i mitt knä. Han hade också haft ett långt friskt liv som jag kunde vara stolt över att jag gett honom.

Ta din lilla nin till veterinären, be om undersökning, men var beredd på att säga hejdå. Lider han, har han det bättre i himlen.

 

[KungTulle]

Sv: Avliva eller inte?

Det är ju en mycket gammal kanin, vore den människa vart den väl ca 150 år eller nåt.

Jag tror det är bäst att kolla upp kaninen hos en veterinär och vara beredd på att den måste avlivas.

Inte många kaniner blir så gamla.

Som djurägare är det ens plikt att se till att djuret får ett värdigt slut.

 

[Zanuzzi]

Sv: Avliva eller inte?

Tack för allt stöd.

Imorgon ska vi till veterinären. Om det inte är tänderna eller något annat lättåtgärdat ska han få somna. Tårarna rinner och rinner och jag vill bara att det ska vara över. Var ute nyss och fotade honom tillsammans med syrran. De är så fina och det gör ont i mig att de ska skiljas åt.

Det känns så otroligt tungt... jag fattar inte hur jag ska orka bära det. Han har gett mig så mycket och jag har ingenting att ge tillbaka. Det gör bara ont, ont, ont. Är det inte meningen att man ska tänka på allt fint man har upplevt och vara nöjd med det när slutet kommer?

Åh gud... hur ska jag klara det här?

 

[vego96]

Sv: Avliva eller inte?

Jag har egentligen inget mer att tillägga, alla andra har redan uttryckt det väldigt bra på olika sätt. Man må tycka att det är skit och fanskap, men tyvärr är det ju så att djuren inte lever lika länge som människor, och det kommer man ju liksom inte ifrån.

I gengäld är människan väldigt bra på att med tiden förminska det som en gång gjorde väldigt ont, så småningom kommer de fina minnena verkligen överglänsa det du känner nu. Nio fina år ihop kan liksom inte bara försvinna i tomma intet.

Hoppas allt går bra imorrn. Styrkekramar.

 

[Shenzi]

Sv: Avliva eller inte?

Är det inte meningen att man ska tänka på allt fint man har upplevt och vara nöjd med det när slutet kommer?

Det är ju inte självklart att tänka på det roliga ni haft tillsammans just när sorgen är som störst. När det gått en tid och tillvaron har återgått till det "normala", då brukar det vara lättare att tänka på fina saker man upplevt tillsammans med sitt djur. Man får behålla sin älskade levande i minnet. Kram!

 

[Jenka]

Sv: Avliva eller inte?

Hur gick det?

 

[Zanuzzi]

Sv: Avliva eller inte?

Han är borta nu. Veterinären kollade tänder, hjärta och lungor och allt var bra. Hon tyckte att han allmänt såg väldigt fin ut, och det är den enda lilla trösten nu

Han var förvånande lugn hela tiden och somnade in i all stillhet. Jag har aldrig varit med om något jobbigare men det var ändå fint på något sätt, när han bara blev stilla, och jag är glad att jag fick vara med.

Han ska kremeras. Om ett par veckor får vi hem honom i en urna. Det känns märkligt. Att aska är allt som finns kvar av nio långa år och en fysisk kropp. I väntan på det har jag öppnat hans bur och städat ur den. Hans mat- och vattenskål står på den, tillsammans med lite granris, rosor, hans sele och koppel, lite pälstussar, hans favoritpinne, några foton, lite hö, en dikt och ett ljus. Der gör så klart ingen skillnad, men det känns ändå bra att det står där.

Tårarna rinner och rinner och jag fattar inte hur det någonsin ska kunna kännas lättare. Det är så otroligt tomt. Värst av allt är att syrran är själv. Vad tänker hon tro? Undrar hon?

Tack alla för synpunkter och stöd.

 

[vego96]

Sv: Avliva eller inte?

Han är borta nu. Veterinären kollade tänder, hjärta och lungor och allt var bra. Hon tyckte att han allmänt såg väldigt fin ut, och det är den enda lilla trösten nu

Ett fint betyg till dig som djurägare.

Värst av allt är att syrran är själv. Vad tänker hon tro? Undrar hon?

Hon har förmodligen märkt att han inte mått bra senaste veckorna, så att han helt plötsligt bara är borta är kanske inte så förvånande för henne? Jag vet inte, jag bara spekulerar. Det är svårt att veta hur de små liven funderar.

Tröstkram.