Få tävlingstravare till ridhäst..tips?

PiaELundström

Trådstartare
Vi har nyligen tagit över en tidigare framgångsrik tävlingstravare, monté och körtrav. En varmblodsvallak som är hög i rang och slutade tävla i våras pga ont i leder efter år av tävlande. Nu ska vi lära om honom till ridhäst. Han är jätte snäll, men har mycket energi i sig.

Jag har inte ridit länge alls. Red lite som barn och började på ridskola för 1 år sedan men har blivit helt frälst. Min dotter har ridit ett par år, men då främst på en envis lite shettis och därefter ponny. Så det här blir en utmaning!

Tyvärr åkte min dotter av hästen i veckan och bröt armen och då fick vi verkligen oss en tankeställare, att vi måste lära om och lära rätt. Både häst och oss som ryttare.

Har ni några tips? Har läst att man i början mest bara ska träna skritt, halt och halvhalter från marken och lära honom att vara lugn och trygg i det. Innan man travar och därefter galopperar. Eftersom det är vad han gillar. Han har blivit riden av förra ägaren och kan galoppera. Åsikter och tips?

Ang bomull! I lopp har han alltid haft bomull som sedan ryckts på upploppet. Det märks att han inte gillar att få bomull i öronen, men är känslig för ljud. Hur tycker ni man ska göra. Ska vi strunta i bomull och envist miljöträna honom att lära sig att ljud inte är farligt. Eller ska vi fortsätta med bomull? Ska vi stoppa i bomull då vi ska sitta upp och låta bli det då vi övar från marken? Vad tycker ni? Han har en huva (inte fodrad) som vi haft på då det blåser och det verkar funka rätt så bra. Men då har vi inte heller råkat ut för hastiga ljud. Nu har dessutom älgjakten börjat och risken för knallar finns.. känner mig kluven till bomull eller ej.

Har också hört att man ej ska ge godis/morot eller dyl som belöning, speciellt inte till en ranghög häst. Utan enbart belöning i form av ord och beröring. Syftet skulle vara att om jag ger "av min mat" så visar jag för hästen att jag är lägre i rang. Vad tänker ni om det?

Långt inlägg men många frågor och funderingar bubblar i huvudet nu.
 
Ja, det är många frågor och funderingar, och fler kommer det bli. Att rida är svårt. Att skola om en travare till trevlig ridhäst är ett ganska omfattande och krävande jobb som kräver att den som gör det har en hel del kunskap och erfarenhet. Jag hade inte gett mig på det med så lite erfarenhet i ryggen. Finns det någon som kan hjälpa er? Jag tror att ridtravarföreningen kan tipsa om bra tränare.
 
Jag tycker det är rent svammel att man inte skulle kunna belöna en häst med en bit morot, jag har aldrig träffat en häst som tänkt "Aha, hon gav mig lite godis, nu ÄGER jag!"

Mina kan få nån gång ibland, långt mellan gångerna iofs men jag har framgångsrikt tränat hästar att bl a lyfta på hovarna vid kratsning eller efter ett väl utfört jobb. Det händer att jag ger dem godis i hagen utan att ta in dem.

Skritt är underskattat som träning och med en het travare, eller vilken het häst som helst, hade jag satsat på huvudgympa där han får tänka mycket och inte bara springa. Skrittövningar är byggande och samlande om det görs rätt. Bommar, vägar, labyrinter. Mycket lyfta benen istället för att slänga fram dem, rida i terräng utan stigar så han får se sig för.
 
Nybörjare och het häst direkt från banan.
Det är en kombination jag inte skulle rekommendera.

Men nu har ni hästen och ja, ta hjälp av en tränare som hjälper er att lära in grunderna.
Att hästen kan galoppera är inte det viktigaste, det han nu måste lära sig är att ta det lugnt. Skritta, stå still etc.

Lycka till, det kommer bli en utmaning men inte omöjligt :)
 
Ja, han är 8 år och ägaren tyckte att det var dags att sluta innan han blev skadad. Han hade då bara uppvisat att tävlandet börjat slita. Hon är fortfarande ägare och vi är "livstids fodervärdar" & ska se honom som vår
 
Ja, det är många frågor och funderingar, och fler kommer det bli. Att rida är svårt. Att skola om en travare till trevlig ridhäst är ett ganska omfattande och krävande jobb som kräver att den som gör det har en hel del kunskap och erfarenhet. Jag hade inte gett mig på det med så lite erfarenhet i ryggen. Finns det någon som kan hjälpa er? Jag tror att ridtravarföreningen kan tipsa om bra tränare.
 
Vi har nyligen tagit över en tidigare framgångsrik tävlingstravare, monté och körtrav. En varmblodsvallak som är hög i rang och slutade tävla i våras pga ont i leder efter år av tävlande. Nu ska vi lära om honom till ridhäst. Han är jätte snäll, men har mycket energi i sig.

Jag har inte ridit länge alls. Red lite som barn och började på ridskola för 1 år sedan men har blivit helt frälst. Min dotter har ridit ett par år, men då främst på en envis lite shettis och därefter ponny. Så det här blir en utmaning!

Tyvärr åkte min dotter av hästen i veckan och bröt armen och då fick vi verkligen oss en tankeställare, att vi måste lära om och lära rätt. Både häst och oss som ryttare.

Har ni några tips? Har läst att man i början mest bara ska träna skritt, halt och halvhalter från marken och lära honom att vara lugn och trygg i det. Innan man travar och därefter galopperar. Eftersom det är vad han gillar. Han har blivit riden av förra ägaren och kan galoppera. Åsikter och tips?

Ang bomull! I lopp har han alltid haft bomull som sedan ryckts på upploppet. Det märks att han inte gillar att få bomull i öronen, men är känslig för ljud. Hur tycker ni man ska göra. Ska vi strunta i bomull och envist miljöträna honom att lära sig att ljud inte är farligt. Eller ska vi fortsätta med bomull? Ska vi stoppa i bomull då vi ska sitta upp och låta bli det då vi övar från marken? Vad tycker ni? Han har en huva (inte fodrad) som vi haft på då det blåser och det verkar funka rätt så bra. Men då har vi inte heller råkat ut för hastiga ljud. Nu har dessutom älgjakten börjat och risken för knallar finns.. känner mig kluven till bomull eller ej.

Har också hört att man ej ska ge godis/morot eller dyl som belöning, speciellt inte till en ranghög häst. Utan enbart belöning i form av ord och beröring. Syftet skulle vara att om jag ger "av min mat" så visar jag för hästen att jag är lägre i rang. Vad tänker ni om det?

Långt inlägg men många frågor och funderingar bubblar i huvudet nu.
Håller med om att godis som positiv förstärkning är ypperlig motiverare vid nyinlärning, men måste ges konsekvent och väl avvägt. Dvs man måste undvika okynnesmatande i tid och otid. Det ska inte vara en vana för hästen utan en trevlig belöning.

Däremot låter det definitivt som att du behöver hjälp att omskola hästen - det är inte helt enkelt att omskola gammal löphäst till ridhäst, ibland nästan enklare att skola helt grön häst.
 
Vi har nyligen tagit över en tidigare framgångsrik tävlingstravare, monté och körtrav. En varmblodsvallak som är hög i rang och slutade tävla i våras pga ont i leder efter år av tävlande. Nu ska vi lära om honom till ridhäst. Han är jätte snäll, men har mycket energi i sig.

Jag har inte ridit länge alls. Red lite som barn och började på ridskola för 1 år sedan men har blivit helt frälst. Min dotter har ridit ett par år, men då främst på en envis lite shettis och därefter ponny. Så det här blir en utmaning!

Tyvärr åkte min dotter av hästen i veckan och bröt armen och då fick vi verkligen oss en tankeställare, att vi måste lära om och lära rätt. Både häst och oss som ryttare.

Har ni några tips? Har läst att man i början mest bara ska träna skritt, halt och halvhalter från marken och lära honom att vara lugn och trygg i det. Innan man travar och därefter galopperar. Eftersom det är vad han gillar. Han har blivit riden av förra ägaren och kan galoppera. Åsikter och tips?

Ang bomull! I lopp har han alltid haft bomull som sedan ryckts på upploppet. Det märks att han inte gillar att få bomull i öronen, men är känslig för ljud. Hur tycker ni man ska göra. Ska vi strunta i bomull och envist miljöträna honom att lära sig att ljud inte är farligt. Eller ska vi fortsätta med bomull? Ska vi stoppa i bomull då vi ska sitta upp och låta bli det då vi övar från marken? Vad tycker ni? Han har en huva (inte fodrad) som vi haft på då det blåser och det verkar funka rätt så bra. Men då har vi inte heller råkat ut för hastiga ljud. Nu har dessutom älgjakten börjat och risken för knallar finns.. känner mig kluven till bomull eller ej.

Har också hört att man ej ska ge godis/morot eller dyl som belöning, speciellt inte till en ranghög häst. Utan enbart belöning i form av ord och beröring. Syftet skulle vara att om jag ger "av min mat" så visar jag för hästen att jag är lägre i rang. Vad tänker ni om det?

Långt inlägg men många frågor och funderingar bubblar i huvudet nu.

Hur vet man att hästen hade ont?
Har veterinär undersökt och behandlat?
Vad fick den för diagnos?
Är det veterinärbesiktigad innan ni fick hästen?
 
Fler har redan gett er bra tips. Gör inte det här på egen hand, ta hjälp av någon som är dokumenterat kunnig och har god erfarenhet av just travhästar.

Tänk också på att hästen, om det är säkerställt att den inte har ont, måste jobba. Det är en häst som förmodligen är van vid att trava en eller ett par mil i ett för ridmänniskor högt tempo, och minst ett par gånger i veckan.
Den konditionen blir den inte av med i första taget, och jag vet inte hur många i grunden snälla, lättkörda och coola travhästar jag sett som blivit heta, stressade monster när de ställts av/blivit ridhästar och inte fått utlopp för energin och det de är avlade för att göra.
Ni behöver inte (bör inte) köra galopprejs i skogen, men se till att den gör något.
Longera eller tömkör (koner och bommar är kanon om den blir för ivrig). Ställ och böj. Arbeta från marken med trickträning eller något annat som får den att använda hjärnan.

Men, framför allt, ta hjälp. Är man ringrostig och/eller okunnig har man inga förutsättningar med sig för att omskola en häst.
Hör med Ridtravarförbundet om de har tips på instruktörer. Eller bara kika runt i er lokala hästgrupp på Facebook.

Angående ljuden så är det ju så att de flesta travhästarna körs in med bomull i öronen när de är 1 år gamla och sedan fortsätter man med det i träning och ofta en bit in i tävlingskarriären med. Så det där med ljuden är nog en vanesak.
Vill ni inte ha bomull kan ni prova vadderade travhuvor med gummitutor i. Det är bättre än bara huva.
Och vill ni bara undvika att gräva i öronen men ändå ha något i dem, köp ett par rycktussar och klipp av snöret, så att bara snöret som håller ihop tussarna blir kvar. Då är det bara att ta tag i det och dra ur dem. Så slipper man bråka med att gräva efter bomull som går sönder och/eller sitter långt ner.

Och självklart kan du ge godis.
Det är en myt att hästar per automatik blir respektlösa om de får godis i handen eller man låter dem klia sig på en. Jag behöver inte titta längre än till våra egna hästar för att se att de ranglåga inte har några problem med att använda de ranghöga till att klia hals eller rumpa mot.
Har man en häst som skiter i vad man säger och gör så är godisets vara eller icke vara det absolut minsta problemet.
 
Och självklart kan du ge godis.
Det är en myt att hästar per automatik blir respektlösa om de får godis i handen eller man låter dem klia sig på en. Jag behöver inte titta längre än till våra egna hästar för att se att de ranglåga inte har några problem med att använda de ranghöga till att klia hals eller rumpa mot.
Har man en häst som skiter i vad man säger och gör så är godisets vara eller icke vara det absolut minsta problemet.
Jag avskyr att ge godis i handen eller från fickan, det blir alltid ett jäkla bökande för att få mer godis sen. Jag är alltså inte rädd att hästen ska ta över ;)

Och det gör ont om hästen kliar hela huvudet på mig, så det är ett big no no.
 
Jag har inte ridit länge alls. Red lite som barn och började på ridskola för 1 år sedan men har blivit helt frälst. Min dotter har ridit ett par år, men då främst på en envis lite shettis och därefter ponny. Så det här blir en utmaning!
Varför ska ni börja med en, för er, alldeles för svår häst? Jag ser ofta det här hända: nybörjare ska göra om travare till ridhäst fastän de ju inte har tillräckligt med kunskap och erfarenhet för det. Det kan gå riktigt fel och det är inte rätt emot hästarna.
 
Hur vet du att det här är en för svår häst för oss och vad som är bäst för hästen? Du känner inte mig, min dotter eller hästen! Det fungerar jätte bra och hästen är lugn och trygg med oss. Ägaren till hästen har godkänt oss och har sett hur vi fungerar tillsammans och är jätte glad över att det är just vi som tar hand om hennes ögonsten så det räcker nu med kommentarer som denna!
 
Hur vet du att det här är en för svår häst för oss och vad som är bäst för hästen? Du känner inte mig, min dotter eller hästen! Det fungerar jätte bra och hästen är lugn och trygg med oss. Ägaren till hästen har godkänt oss och har sett hur vi fungerar tillsammans och är jätte glad över att det är just vi som tar hand om hennes ögonsten så det räcker nu med kommentarer som denna!

Ingen av oss känner dig, din dotter eller hästen.
Men utifrån hur du beskriver er rid-erfarenhet och era frågor, låter det som en inte helt optimal matchning.

Jag har relativt stor rid-erfarenhet. Då vågar man sätta sig upp och se vad som händer.

Men med väldigt liten rid-erfarenhet är det ju svårt att veta när och hur man vågar gå vidare.

Själv hade jag suttit upp, känt av hur hästen svarar på signaler och tränat vidare därifrån.
Trava i lättridning och ganska fritt tempo, provat galopp. Låtit hästen få använda alla gångarter, styrketränat i skritten och traven. Lärt hästen att galopp är önskvärt och positivt, på en vägsträcka där det finns utrymme för högt tempo.
Sedan, när hästen förstått att galopp är önskvärt, börjat jobba med fattningar ur skritt på volt (ganska rymlig volt) för att styrketräna. Inte hetsat upp mig om det blir lite flängigt efter några steg, utan saktat av och börjat om.
Jag hade även tränat traven en hel del på volt, för att få upp bärigheten, som komplement till lättriden trav ute.
Men har man inte balansen så är ju både sådan "travar-trav" och sådan galopp ganska obehagliga övningar.

Trist att du verkar bli förolämpad när människor konstaterar att det troligen är ett väldigt svårt projekt med en sub-optimal matchning (vilket ju även antyds av att din dotter trillat av och tyvärr brutit sig).

Jag förstår att du antagligen känner för hästen, men jag tror att en annan häst, som är mer lämpad för din och dotterns ganska lilla erfarenhet, hade varit en bättre häst att börja med.

Eftersom du verkligen vill få detta bra: ställ dina frågor på lämplig plats, det vill säga till en kunnig hästmänniska som kan hjälpa dig på plats.

I ett forum som detta, kan man inte ge konkreta råd.
Man kan belysa svårigheterna, eller beskriva hur man själv skulle ha gjort.

Men hur jag (med 40 års riderfarenhet och som ridit in 30-40 hästar (ingen jättebedrift men lite mer än den vanliga hobbyryttaren) från grund, som omskolat några travare, som ridit till några problemhästar, som rider många timmar varje vecka) skulle ha gjort hjälper dig ju inte heller att komma vidare.

Så jag tror du kan vinna på att inte bli förolämpad, utan ta till dig råden att detta projekt är svårt utifrån din erfarenhet. Och att du behöver hjälp på plats av någon som kan.
 
Trist att du verkar bli förolämpad när människor konstaterar att det troligen är ett väldigt svårt projekt med en sub-optimal matchning (vilket ju även antyds av att din dotter trillat av och tyvärr brutit sig).

Så jag tror du kan vinna på att inte bli förolämpad, utan ta till dig råden att detta projekt är svårt utifrån din erfarenhet. Och att du behöver hjälp på plats av någon som kan.
@PiaELundström
ovan är jätteviktigt. Att folk säger att det är "för svårt" är inte för att trycka till er på något vis utan att generellt är omskolning av en travare till en bra ridhäst "inte bara/superenkelt" för någon, utan det är ett ganska omfattande och utmanande projekt även för en erfaren person - och då, utifrån så som du beskriver er erfarenhet, så är det inte ett optimalt projekt för er. Sen inte sagt att ni inte kommer klara det - men ni behöver hjälp på plats, helst då av någon som omskolat travare innan.
 
Hur vet du att det här är en för svår häst för oss och vad som är bäst för hästen? Du känner inte mig, min dotter eller hästen! Det fungerar jätte bra och hästen är lugn och trygg med oss. Ägaren till hästen har godkänt oss och har sett hur vi fungerar tillsammans och är jätte glad över att det är just vi som tar hand om hennes ögonsten så det räcker nu med kommentarer som denna!
Hur vet vi det utan att känna er? Därför att du tydligt beskrev i början hur liten riderfarenhet ni har. Att rida in/skola om en häst är SVÅRT, om det ska göras på ett sätt som blir bra på sikt. Inte ens väldigt erfarna ryttare tar sig alltid an den uppgiften själva, utan överlåter det åt folk som har den specifika erfarenheten/utbildningen. Inget konstigt med det. Det är ingen kritik, bara ren fakta.
 
Vad är ert mål med hästen?

Om målet är att skola om den till dressyrhäst blir jobbet mycket större och svårare än om ni vill skola om den till att vara en trevlig skogsmulle att rida uteritter med.

Jag red för en del år sen en travare. Hon kördes fortfarande några gånger i veckan och så red jag några gånger i veckan. När jag började rida henne var hon endast sutten på. Inget mer så där är en stor skillnad mot er häst som är riden sen innan men jag kan ju berätta hur jag gjorde och hur det gick. Jag hade ridit sen jag var 3 år (på ridskola) och var 15 år gammal. Hästen var snäll och relativt harmonisk om man undantar att hon var rätt tittig av sig. Speciellt på uteritter.

Jag började med att skritta henne (backar är bra) rätt länge innan vi försökte oss på trav. När vi väl försökte oss på trav blev det nån annan konstig gångart eftersom hon inte klarade av att trava med ryttare på ryggen. Hon hade ju körmuskler och inte ridmuskler. Men korta sträckor blandat med mycket skritt byggde upp hennes ridmuskler. Som sagt backträning är bra. I skritt.

Sen när hon klarade av att trava med mig på ryggen så började vi ge oss ut på uteritter i skogen. Inom ett år kunde vi rida ut 2 timmar åt gången 2-3 dagar i veckan skritt och trav. Galopp lyckades jag aldrig lära henne då jag inte hade nån erfarenhet av travare innan och ingen som hjälpte mig. Men det blev en rätt trevlig skogsmulle av henne som glatt hoppade över de stockar vi stötte på i skogen. VI hade turen att ha en travbana tillgänglig så vi kunde rida dit med hästarna och låta dem springa. Det gillade både vi och dem då det kändes helt fel att susa fram i skogen på en travare i full trav. Farligt dessutom.

Men med facit i hand önskar jag att jag hade haft hjälp av någon kunnig.

Ska ni ha hästen till nåt annat än skogsmulleridning så krävs det nog att ni anlitar någon kunnig på ridtravare om ni själva inte har erfarenhet av det.
 

Liknande trådar

Hästhantering Hej! Ska försöka hålla denna långa bakgrundshistoria kort, men det är så att jag har en valack på 11 år som jag ägt nu i ett år. Han är...
Svar
4
· Visningar
902
Senast: Lexa
·
Hästhantering Någon här som haft en väldigt nervös och osäker häst? Blev det bättre? Varning för lång text: Köpte min dam i februari, känslig men...
2 3 4
Svar
66
· Visningar
13 048
Träning Hej! Är ny i forumet och har förstått att man inte får skriva ut ridskolors namn i inlägg, ber därför om PM eller guidning i tråden...
Svar
4
· Visningar
1 931
Hästmänniskan Gammal användare - nytt nick för att få helt utomstående åsikter på problemet, som inte grundar sig på inlägg jag skrivit tidigare...
2
Svar
38
· Visningar
11 283
Senast: QueenLilith
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Semester.
Tillbaka
Upp