Motivationstråd/mental träning med coach

[kolblakkur]

Jag kan väl inte vara ensam om att ha dålig motivation när det gäller att aktivera hästarna? Det har inte alltid varit såhär, verkligen inte, men jag har hamnat i en låååång svacka på grund av vissa anledningar. En anledning är att jag blev sjuk och gick på en tuff medicinsk behandling under 1-1,5 år med extrem trötthet som biverkning. Arbetade heltid med 2 timmar pendling t/r under denna tiden, vilket nu i efterhand inte var att rekommendera. Det i kombination med att jag stod i ett stall jag inte trivdes i under tre år var nog dödsstöten för min motivation (= stallet blev en energitjuv och inget roligt alls).

För att ge mig själv bättre förutsättningar har jag flyttat hästarna till ett bra stall som endast ligger 1 km bort, och jag pluggar hemifrån samtidigt som jag arbetar extra i byn. Sålde även en häst för att minska åtagandet och pressen. Men jag kommer inte loss med hästarna ändå! Motivationen kom inte som det förväntade brevet på posten, utan jag sitter fast. Har lekt med tanken att sälja alla hästar, men jag vill faktiskt inte det. Jag vill komma tillbaka!

Nu undrar jag om det är någon annan som känner igen sig och kanske har samma motivationsbrist? Hade varit givande att läsa om hur ni har det. Även er som faktiskt kom ur svackan; hur gjorde ni?
Kanske är det någon här som anlitat en coach för mental träning i hopp om att få tillbaka motivationen? Hur var det? Gav det något resultat?

Tråden får även gärna fungera som ett tillhåll för oss som är i en svacka eller håller på att ta oss ur den. Kanske kan vi motivera varandra

 

[Habina]

Jag är i en svacka nu... Den började någon gång förra sommaren, när vi tränade massor men inte kom framåt i utvecklingen, kombinerat med rätt trista kommentarer från en tränare. Jag beslöt mig för att lägga ned tävlandet och bara rida för att det är kul.

Vilket gjort att jag knappt rider nu... Jag har inget mål, visst är det skoj när jag väl kommit iväg (hästen är fantastisk mtp hur lite hon rids) men just att ta sig upp i sadeln känns som helt oöverstigligt.

Dels hänger det ihop med att jag har rätt mkt som händer både på jobbet och privat, så jag hoppas att när allt lugnat ned sig så kommer jag få mer ork till ridningen. Men dels är det den ohållbara situationen med hur jag håller häst som ställer till det.

Jag har långt att gå för att hämta hästen i lösdriften, ofta är hon täckt av torv i den blöta vinterpälsen. Blir det ändå av att jag hämtar henne, så måste jag gå dubbelt så långt med henne bredvid mig, för att ta mig till sadelkammaren. Alternativt ställa henne i stallet (då behöver jag bara gå 100 meter med henne) och sedan kånka dit utrustningen. I djupsnö.

Jag vet att det är en ljusning där framme, då förhoppningsvis allt kommer bli mer lättarbetat och därmed också roligare, men just nu vill jag bara snabbspola. Värst är att jag vill ha henne i bra form till sommaren, men då måste jag ju börja NU och jobba henne.

 

[nightcrawler]

Mina svackor kommer och går ganska ofta. Jag försöker tillåta mej att ha dom svackorna för jag har märkt att om jag tillåter mej ha det och inte pressar mej för mycket, då kommer jag ur dom fortare. Ibland kan det hjälpa att ha lite press men då gäller det att jag har ett mål, t ex en tävling, speciell träning eller nått annat som kräver lite.
Nått som jag tror skulle hjälpa mycket är sällskap. Har ingen att rida med och har ridit själv under merparten av mitt hästägande. Det blir stor skillnad när man har nån dom kan dra med en ut, nån man kan tjöta skit med när det är tungt. Bara åka lite häst och tjöta skit är ganska skönt.

 

[Lipperta]

Mina svackor kommer och går ganska ofta. Jag försöker tillåta mej att ha dom svackorna för jag har märkt att om jag tillåter mej ha det och inte pressar mej för mycket, då kommer jag ur dom fortare. Ibland kan det hjälpa att ha lite press men då gäller det att jag har ett mål, t ex en tävling, speciell träning eller nått annat som kräver lite.
Nått som jag tror skulle hjälpa mycket är sällskap. Har ingen att rida med och har ridit själv under merparten av mitt hästägande. Det blir stor skillnad när man har nån dom kan dra med en ut, nån man kan tjöta skit med när det är tungt. Bara åka lite häst och tjöta skit är ganska skönt.

Du borde lägga in annons nu på momangen. Jag tröttnade fort när jag hade egna hästar på att vara själv jämt.
Då är det ju ingen som ser om man fuskar och rider barbacka idag istället för ett helt pass

Precis en sån plats vill jag ha som medryttare, gillar inte att bara ha någon annans häst och aldrig se hen.
Den jag är medryttare hos nu är som en hel familj till mig, går och grillar tillsammans med barna och har det gött.

 

[Habina]

Idag blev det rätt tydligt hur jobbig situationen är just nu... Det var sol ute, så jag tänkte att jag skulle ge mig ut med hästarna en sväng. När stallet var fixat så tog jag in hästarna. Sedan gjorde jag i ordning dem och så gick jag och bytte om. Satt upp i sadeln två timmar efter att jag gått ut för att fixa stallet för intag. *suck* Inte konstigt att det känns som ett oöverstigligt berg att rida... Solen hade dessutom försvunnit och hästen var sååå trist att rida. Hon måste vara den enda hästen i världen som skulle föredra att jobba på ridbana före att ridas ut.

 

[nightcrawler]

Du borde lägga in annons nu på momangen. Jag tröttnade fort när jag hade egna hästar på att vara själv jämt.
Då är det ju ingen som ser om man fuskar och rider barbacka idag istället för ett helt pass

Precis en sån plats vill jag ha som medryttare, gillar inte att bara ha någon annans häst och aldrig se hen.
Den jag är medryttare hos nu är som en hel familj till mig, går och grillar tillsammans med barna och har det gött.

Har gett upp det. Det är ingen som vill rida mina hästar. Båda är lite svåra och dom som vill ha medryttarhästar vill antingen få träna och tävla eller ha en häst som gör max en halv knop i skogen.

 

[Squie]

Jag tänker att ibland kan något som enkelt som "struktur" göra det hela lite roligare o enklare.
Jag kör med olika "kort" som jag kan spendera bäst jag vill under veckan.
1 kort - tömkörning
2 kort - ledig dag
4 kort - rida. Det finns inga kort på antal uteritter eller antal dagar i ridhus/ridbana.

 

[kolblakkur]

@Habina Du verkar ha koll på varför du är i en svacka, och ärligt talat så låter din stallsituation som en extrem energitjuv. Jag hade aldrig orkat att aktivera hästar under de förutsättningarna du har. Måste du ha det så eller kan du flytta dem redan nu? Vet att du vill söderut, men du kanske kan mellanlanda i ett stall så länge? Kan du inte lägga utrustningen på en pulka och dra genom snön? Måste väl vara lättare än att bära den? Klipp hästen och släng på täcke, så kvittar det om hästen rullat sig i torv?

@nightcrawler Jag tycker absolut att man ska tillåta sig att ha svackor, jag tillåter även mig själv till det. Men jag tillåter inte mig själv att ha en så här lång svacka. Upplever också att viss press kan göra att svackorna blir ännu längre, där håller jag helt med dig. Kan du inte ta in en inackordering och därmed få ridsällskap?

För övrigt:
Har tre ponnys inackorderade, det är mycket pengar bara för att ha hagprynader. Så jag tänker ta tag i detta nu - punkt slut. Annars får jag sälja/låna ut hästarna. Har hittat ett mål och det är att träna regelbundet för tömkörningstränaren/körtränaren som kommer till ridhuset. För att det ska vara aktuellt så måste ponnyn vara igång, så där får jag en mening med aktiveringen. Har därmed lyckats uppbringa lite motivation, så igår så tömkörde jag faktiskt båda mina ponnys (har tre, men en är pensionär) Planerar att göra det idag igen, förutsatt att motivationen håller dagen ut...

Har även googlat runt på det här mental träning och coacher via distans, och hittat några intressanta coacher. En coach tog 320:-/månaden, det kändes som ett helt okej pris Ett år var minimum bindningstid, och först tyckte jag det var knepigt men precis som denne skriver: förändring tar tid. Ett år är nog något som jag hade behövt, för risken är annars att jag efter ett halvår (= när det blir vinter), tappar motivationen igen. Hittade även en webbkurs under fem veckor för 800:-. Ska fnula vidare på det här med coach

 

[Corax]

@Habina Du verkar ha koll på varför du är i en svacka, och ärligt talat så låter din stallsituation som en extrem energitjuv. Jag hade aldrig orkat att aktivera hästar under de förutsättningarna du har. Måste du ha det så eller kan du flytta dem redan nu? Vet att du vill söderut, men du kanske kan mellanlanda i ett stall så länge? Kan du inte lägga utrustningen på en pulka och dra genom snön? Måste väl vara lättare än att bära den? Klipp hästen och släng på täcke, så kvittar det om hästen rullat sig i torv?

@nightcrawler Jag tycker absolut att man ska tillåta sig att ha svackor, jag tillåter även mig själv till det. Men jag tillåter inte mig själv att ha en så här lång svacka. Upplever också att viss press kan göra att svackorna blir ännu längre, där håller jag helt med dig. Kan du inte ta in en inackordering och därmed få ridsällskap?

För övrigt:
Har tre ponnys inackorderade, det är mycket pengar bara för att ha hagprynader. Så jag tänker ta tag i detta nu - punkt slut. Annars får jag sälja/låna ut hästarna. Har hittat ett mål och det är att träna regelbundet för tömkörningstränaren/körtränaren som kommer till ridhuset. För att det ska vara aktuellt så måste ponnyn vara igång, så där får jag en mening med aktiveringen. Har därmed lyckats uppbringa lite motivation, så igår så tömkörde jag faktiskt båda mina ponnys (har tre, men en är pensionär) Planerar att göra det idag igen, förutsatt att motivationen håller dagen ut...

Har även googlat runt på det här mental träning och coacher via distans, och hittat några intressanta coacher. En coach tog 320:-/månaden, det kändes som ett helt okej pris Ett år var minimum bindningstid, och först tyckte jag det var knepigt men precis som denne skriver: förändring tar tid. Ett år är nog något som jag hade behövt, för risken är annars att jag efter ett halvår (= när det blir vinter), tappar motivationen igen. Hittade även en webbkurs under fem veckor för 800:-. Ska fnula vidare på det här med coach

Mental träning är Toppen! Man får bra verktyg att hantera sig själv och hur man ska tackla vardagen och känslorna som kommer med den och livet.
Jag kan Varmt rekommendera Kjell Enhager. En av hans (äldre)föreläsningar "Jag AB", finns på Tuben. Man behöver inte alltid ha en fysisk person som man träffar utan man kan göra Väldigt mycket själv!
Massa Pepp till er som är i svacka! Jag vet så väl hur det är!

 

[Martina_m]

Åh fy vad det är jobbigt att känna så.

Vår/sommar 2014. Jag hade det sjukt bra, hästen gick som aldrig förr, det ena bra ridpasset efter det andra. Helt underbart!
Jag flyttade hösten 2014 till annan ort, bytte jobb, stall, tränare, vänner. I samband med detta fick hästen ont i ryggen pga sadeln som är en väldigt lång historia bara den. Jag kom ifrån ridningen men fortsatte så gott jag kunde när hästen mådde bra igen. Vi var hyfsat igång igen våren 2015. Men lååångt från där vi var innan vi flyttade.
Jag flyttade "hem" igen sommaren 2015, eller eg till grannkommunen från där jag växt upp, men till en egen gård. Utan ridbana, utan stallkompisar. Och då har jag alltid tidigare stått på ridskola/större anläggning med tillgång till ridhus och tränare och vänner. Planen var att bygga ridbana på gården. Men pga av oviss framtid på gården (inte vår gård) byggde vi inte en. Hästen är svårlastad. Jag fick hålla mig till skogen, själv.
Nu, mer än 1,5 år (nästan 2) på egen gård håller jag på att bli tokig på att bara rida ut i skogen. JAG VILL TRÄNA DRESSYR!

MEN, jag är på väg! Peppar peppar, hästen går in i släpet, jag har börjat träna för min gamla tränare igen och vi letar annat boende (= nytt stall med krav på ridbana ). Dessutom börjar det bli vår och hästen är pigg och glad och nöjd över att fått börja träna dressyr igen! Jag har inte heller hittat den där längtan till ridningen ännu. Men hoppas att den kommer med tiden.
Jag har funderat vad fasen jag håller på med, men tanken på att göra mig av med hästarna skrämmer mig så otroligt mycket. Det kan jag bara inte göra.

 

[Habina]

@kolblakkur Härligt att du börjat komma igång lite! Just att ha en träning att se fram emot tror jag hjälper enormt mycket, iaf mig. Jag har inget sådant just nu på gång, men bara att kunna komma iväg och rida på bra underlag kommer göra mig mer pepp att komma igång.

Tyvärr kan jag inte "mellanlanda" någonstans, det finns bara ett annat stall i hyfsad närhet där jag kan tänka mig att ha häst, men de har inte lösdrift och det måste Ariel ha. Dessutom skulle det skapa stor oreda i flocken om ledaren försvann. För att inte tala om att jag inte har råd.

Nu har snön försvunnit nästan helt, så snart börjar lerperioden istället för torvperioden. Klippa vill jag inte göra och täcke undviker jag så länge hon inte ska iväg på träning. Nu fäller hon dessutom sådana kopiösa mängder, så jag misstänker att hon skulle få rejält med skav.

Men jag ser en ljusning! Bara att det blivit mindre snö, dragbilen går nästan att få ut ur garaget (japp, det blir en snövall precis bakom bilen varje vinter ) och det börjar bli lerstänk på sadelgjorden gör att jag blir lite mer pepp. Men det är skönt att veta att det inte är mig det är fel på, utan att fler skulle tappat motivationen i min situation.

@Martina_m Känner igen mig i det du beskriver. Det är så hopplöst när en vill träna dressyr och så får man "bara" lulla i skogen. Det jag behöver är omväxling, jag tycker egentligen att allt är roligt, men när jag bara får göra en enda sak blir det Ge det lite mer tid och lite mer dressyrjobb så tror jag din motivation återvänder.

 

[_Zacke_]

Jag har också en dundersvacka som har varat rätt länge. Har haft mycket problem det sista med jobb och mått dåligt av olika anledningar. Har ju även kännt att jag och ponnyn inte passar ihop och att jag egentligen drömmer om en annan typ av häst. Var på vippen att byta bort honom nu men på veterinärbesiktning kom det fram att han har små ligamentskador i kotorna i fram vilket stoppade hela affären. Nu kommer jag istället få ha honom kvar och rikta in mig på igångsättning(han har stått i hagen nästan hela vintern) så nu måste jag verkligen rycka upp mig och ge oss en ny chans för att i framtiden kunna fatta ett nytt beslut om jag ska ha kvar honom eller inte. Han ligger mig oerhört varmt om hjärtat.. det är just ridningen som jag känner att vi inte riktigt klickar då han är för pigg och känslig för mig. Har verkligen noll motivation, kan komma på 100 andra saker i nuläget som jag behöver göra istället för att rida... Har ju även problemet att jag alltid får rida ut i skogen ensam och inte har någon ridbana på hemmaplan.

 

[nightcrawler]

@kolblakkur jag är den inackorderade. dom andra i stallet rider inte. så det skiter sig. Vi är bara 3 pers på 5 hästar och stallet är fullt. Ponnyn ska säljas och det kommer inte in nån mer häst när den åker. Sen har vi en gammal sak som borde tagits bort för länge sen men ägaren tar inte bort den. Så om den går och dör så finns det en som ev vill flytta dit. Men det lär väl inte hända. Trivs egentligen med att vara mycket själv men ibland är det gott med lite sällskap. Nån som kan dra i en om det tar emot.

 

[Habina]

Har ju även problemet att jag alltid får rida ut i skogen ensam och inte har någon ridbana på hemmaplan.

Förutom att vara osäker på sin egna häst, så tror jag ovanstående verkligen är en motivationsdödare. Att ha sällskap och att kunna variera ridningen (utan att behöva vara omständig och åka iväg), det tror jag gör massor för motivationen.

 

[Habina]

Fö var jag superpepp idag, en del av min "ridbana" har tinat fram, så en kan nästan rida över lite bommar. Gav mig iväg på en superstissig häst (för vi hade hoppsadel...) och så blev det ett sånt där dåligt pass där en mest bara vill grina.

Då tappar jag förstås lusten ännu mer att rida, när jag väl sitter upp ska ju allt vara perfekt och hästen ska kännas som smör. Vet att deppigheten går över, men jag hade behövt ett bra pass nu...

 

[kolblakkur]

Mental träning är Toppen! Man får bra verktyg att hantera sig själv och hur man ska tackla vardagen och känslorna som kommer med den och livet.
Jag kan Varmt rekommendera Kjell Enhager. En av hans (äldre)föreläsningar "Jag AB", finns på Tuben. Man behöver inte alltid ha en fysisk person som man träffar utan man kan göra Väldigt mycket själv!
Massa Pepp till er som är i svacka! Jag vet så väl hur det är!

Tack för tipset, ska titta på föreläsningen så fort jag har möjlighet!

Åh fy vad det är jobbigt att känna så.

Vår/sommar 2014. Jag hade det sjukt bra, hästen gick som aldrig förr, det ena bra ridpasset efter det andra. Helt underbart!
Jag flyttade hösten 2014 till annan ort, bytte jobb, stall, tränare, vänner. I samband med detta fick hästen ont i ryggen pga sadeln som är en väldigt lång historia bara den. Jag kom ifrån ridningen men fortsatte så gott jag kunde när hästen mådde bra igen. Vi var hyfsat igång igen våren 2015. Men lååångt från där vi var innan vi flyttade.
Jag flyttade "hem" igen sommaren 2015, eller eg till grannkommunen från där jag växt upp, men till en egen gård. Utan ridbana, utan stallkompisar. Och då har jag alltid tidigare stått på ridskola/större anläggning med tillgång till ridhus och tränare och vänner. Planen var att bygga ridbana på gården. Men pga av oviss framtid på gården (inte vår gård) byggde vi inte en. Hästen är svårlastad. Jag fick hålla mig till skogen, själv.
Nu, mer än 1,5 år (nästan 2) på egen gård håller jag på att bli tokig på att bara rida ut i skogen. JAG VILL TRÄNA DRESSYR!

MEN, jag är på väg! Peppar peppar, hästen går in i släpet, jag har börjat träna för min gamla tränare igen och vi letar annat boende (= nytt stall med krav på ridbana ). Dessutom börjar det bli vår och hästen är pigg och glad och nöjd över att fått börja träna dressyr igen! Jag har inte heller hittat den där längtan till ridningen ännu. Men hoppas att den kommer med tiden.
Jag har funderat vad fasen jag håller på med, men tanken på att göra mig av med hästarna skrämmer mig så otroligt mycket. Det kan jag bara inte göra.

Skönt att ni är på gång igen iallafall! Hur ofta rider du i dagsläget? Hoppas ni hittar något bra boende snart

Jag har också en dundersvacka som har varat rätt länge. Har haft mycket problem det sista med jobb och mått dåligt av olika anledningar. Har ju även kännt att jag och ponnyn inte passar ihop och att jag egentligen drömmer om en annan typ av häst. Var på vippen att byta bort honom nu men på veterinärbesiktning kom det fram att han har små ligamentskador i kotorna i fram vilket stoppade hela affären. Nu kommer jag istället få ha honom kvar och rikta in mig på igångsättning(han har stått i hagen nästan hela vintern) så nu måste jag verkligen rycka upp mig och ge oss en ny chans för att i framtiden kunna fatta ett nytt beslut om jag ska ha kvar honom eller inte. Han ligger mig oerhört varmt om hjärtat.. det är just ridningen som jag känner att vi inte riktigt klickar då han är för pigg och känslig för mig. Har verkligen noll motivation, kan komma på 100 andra saker i nuläget som jag behöver göra istället för att rida... Har ju även problemet att jag alltid får rida ut i skogen ensam och inte har någon ridbana på hemmaplan.

Kan du inte stå inackorderad på en anläggning istället? Kanske kan det få igång motivationen?

@kolblakkur jag är den inackorderade. dom andra i stallet rider inte. så det skiter sig. Vi är bara 3 pers på 5 hästar och stallet är fullt. Ponnyn ska säljas och det kommer inte in nån mer häst när den åker. Sen har vi en gammal sak som borde tagits bort för länge sen men ägaren tar inte bort den. Så om den går och dör så finns det en som ev vill flytta dit. Men det lär väl inte hända. Trivs egentligen med att vara mycket själv men ibland är det gott med lite sällskap. Nån som kan dra i en om det tar emot.

Aha, då förstår jag. Har varit med om liknande situation i tidigare stall. Tror det här med att inte göra något med hästarna är lite "smittsamt", och därför hoppas jag att det kommer in någon i vårt stall som är aktiv med sin häst. Min stallägare är superaktiv, så försöker hänga på hennes motivation Men får vi in någon som inte gör något är jag rädd att jag blir omotiverad igen.

Fö var jag superpepp idag, en del av min "ridbana" har tinat fram, så en kan nästan rida över lite bommar. Gav mig iväg på en superstissig häst (för vi hade hoppsadel...) och så blev det ett sånt där dåligt pass där en mest bara vill grina.

Då tappar jag förstås lusten ännu mer att rida, när jag väl sitter upp ska ju allt vara perfekt och hästen ska kännas som smör. Vet att deppigheten går över, men jag hade behövt ett bra pass nu...

Konstigt det där, man förväntar sig en Grand prix-häst om stått och mörat till sig i hagen i flera månader Även om passet inte gick perfekt så red du iallafall!

 

[Habina]

Konstigt det där, man förväntar sig en Grand prix-häst om stått och mörat till sig i hagen i flera månader Även om passet inte gick perfekt så red du iallafall!

Exakt! Hon borde ju kunna piff och puff vid det här laget, så länge som hon latat sig i hagen.

Som vanligt börjar jag hitta små positiva ögonblick från passet när jag fått några timmars perspektiv. Nästan så jag börjar fundera på att rida på fredag också...

 

[kolblakkur]

För min egen del: min motivation räckte inte hela vägen idag Eller ja, den kunde ha gjort det under bättre förutsättningar. Skulle till stallet efter jobb klockan 16 och tänkte att jag skulle ta och göra något med båda - när jag såg att det skulle blåsa 19 m/s + regna när jag skulle vara där Jag försöker tänka krasst och analysera: är det jag som hittar på en dålig ursäkt? Men när min stallägare som ALLTID rider, ställer in sin ridning pga vädret - då får jag väl tolka det som att det faktiskt inte var någon god idé att syssla med en helt grön häst och en äldre arbetsnarkoman som vilat hur länge som helst och endast varit nere vid ridhuset en gång under dessa förutsättningar

Har dock fått en motivationshöjare och samtidigt något som gör mig väldigt nervös: jag har fått plats i tömkörningsgruppen som tränar en gång i månaden

Plan för imorgon: göra något med båda. Tar nog en på förmiddagen och en på eftermiddagen.

 

[kolblakkur]

Exakt! Hon borde ju kunna piff och puff vid det här laget, så länge som hon latat sig i hagen.

Som vanligt börjar jag hitta små positiva ögonblick från passet när jag fått några timmars perspektiv. Nästan så jag börjar fundera på att rida på fredag också...

Klart att du ska rida på fredag!

 

[_Zacke_]

Kan du inte stå inackorderad på en anläggning istället? Kanske kan det få igång motivationen?

Det är tyvärr inget alternativ då jag inte vill byta bort att ha hästarna 20 meter utanför husdörren(har alltså eget stall) men från och med i sommar kommer jag även ha lösdrift så funderar lite på att försöka skaffa en inackordering för att lösa ridsällskap-problemet. Då gäller det dock att lära sig dela stall med någon annan, jag som har varit ensam i snart 20år