Problematik med att spara inför framtida barn

[Modest]

Hej buke! Läste detta och vill gärna höra era reflektioner:

Ung kvinna frågar om sparande inför framtida barn, ca 4-5 år framåt i tiden. Hon undrar om ungefärliga kostnader för barnens första år. Hon nämner att hon har sambo men inget om hans deltagande i detta, utan sparandet är hennes idé och plan för sin ekonomi. Jag frågar om hennes sambo ska betala samma summa per månad till det här kontot och får svaret att nej, det ska han inte för han tjänar dubbelt så mycket som hon gör och kan utan problem pytsa in pengar på det där kontot i mycket snabbare takt än hon. Det är ju dessutom inte heller 100% säkert att de fortfarande är ihop då och att han blir den som faktiskt ska dela kostnaderna.

Jag vet inte riktigt varför men jag blir beklämd när jag läser det här. Jag tror att det framför allt känns så trist och typiskt manligt/kvinnligt uppdelat med den synen på ansvar, planering och ekonomi - hon sparar till framtida barn trots att han tjänar dubbelt så mycket. Samtidigt som jag respekterar hennes vilja att bygga en buffert för framtida småbarnsliv (och hans att göra vad han vill med sina pengar) - och krasst nog så kan man ju inte kräva hans del i det här när det faktiskt finns en osäkerhet inbyggd. Jag ser bara det potentiella problemet när man väl står där med sin buffert och den man tänkt få barn med inte alls har lust eller möjlighet att betala in på det där kontot.

Hur tänker ni kring detta? Gör jag en höna av en fjäder som ser det som problematiskt? Varför gör jag ens det?

 

[escodobe]

Hej buke! Läste detta och vill gärna höra era reflektioner:

Ung kvinna frågar om sparande inför framtida barn, ca 4-5 år framåt i tiden. Hon undrar om ungefärliga kostnader för barnens första år. Hon nämner att hon har sambo men inget om hans deltagande i detta, utan sparandet är hennes idé och plan för sin ekonomi. Jag frågar om hennes sambo ska betala samma summa per månad till det här kontot och får svaret att nej, det ska han inte för han tjänar dubbelt så mycket som hon gör och kan utan problem pytsa in pengar på det där kontot i mycket snabbare takt än hon. Det är ju dessutom inte heller 100% säkert att de fortfarande är ihop då och att han blir den som faktiskt ska dela kostnaderna.

Jag vet inte riktigt varför men jag blir beklämd när jag läser det här. Jag tror att det framför allt känns så trist och typiskt manligt/kvinnligt uppdelat med den synen på ansvar, planering och ekonomi - hon sparar till framtida barn trots att han tjänar dubbelt så mycket. Samtidigt som jag respekterar hennes vilja att bygga en buffert för framtida småbarnsliv (och hans att göra vad han vill med sina pengar) - och krasst nog så kan man ju inte kräva hans del i det här när det faktiskt finns en osäkerhet inbyggd. Jag ser bara det potentiella problemet när man väl står där med sin buffert och den man tänkt få barn med inte alls har lust eller möjlighet att betala in på det där kontot.

Hur tänker ni kring detta? Gör jag en höna av en fjäder som ser det som problematiskt? Varför gör jag ens det?

Hade jag velat ha barn hade jag nog sparat i förväg.
Så att jag skulle ha råd med insemination.
Hellre ha barn ensam än med en rövhatt

 

[skerper]

Att spara i förväg är väl bra för kvinnan men killen kanske inte ens är med på tåget då hon får barn utan med någon annan om det blir slut mellan dom .

 

[Seabaz]

Tycker det låter helt naturligt att kvinnan vill spara pengar. Det är ju alltid bra med en buffert vare sig man har barn eller inte

 

[Seabaz]

Hade jag velat ha barn hade jag nog sparat i förväg.
Så att jag skulle ha råd med insemination.
Hellre ha barn ensam än med en rövhatt

Drar du alla män över den kammen?

 

[Teilani]

Tja det är väl aldrig fel att ha en slant sparad, särskilt om man planerar barn.

I rimlighetens namn borde båda spara, men om hon inte känner sig mer säker på att det är han som hon vill ha barn tillsammans med är det väl bättre att de sparar var för sig.

 

[starcraft]

Om de har en gemensam plan för att skaffa barn ser jag det som problematiskt att det bara är kvinnan som sparar, annars är det väl en klok grej att spara till och upp till var och en vad man gör av med pengar på/sparar till.

 

[TinyWiny]

Hej buke! Läste detta och vill gärna höra era reflektioner:

Ung kvinna frågar om sparande inför framtida barn, ca 4-5 år framåt i tiden. Hon undrar om ungefärliga kostnader för barnens första år. Hon nämner att hon har sambo men inget om hans deltagande i detta, utan sparandet är hennes idé och plan för sin ekonomi. Jag frågar om hennes sambo ska betala samma summa per månad till det här kontot och får svaret att nej, det ska han inte för han tjänar dubbelt så mycket som hon gör och kan utan problem pytsa in pengar på det där kontot i mycket snabbare takt än hon. Det är ju dessutom inte heller 100% säkert att de fortfarande är ihop då och att han blir den som faktiskt ska dela kostnaderna.

Jag vet inte riktigt varför men jag blir beklämd när jag läser det här. Jag tror att det framför allt känns så trist och typiskt manligt/kvinnligt uppdelat med den synen på ansvar, planering och ekonomi - hon sparar till framtida barn trots att han tjänar dubbelt så mycket. Samtidigt som jag respekterar hennes vilja att bygga en buffert för framtida småbarnsliv (och hans att göra vad han vill med sina pengar) - och krasst nog så kan man ju inte kräva hans del i det här när det faktiskt finns en osäkerhet inbyggd. Jag ser bara det potentiella problemet när man väl står där med sin buffert och den man tänkt få barn med inte alls har lust eller möjlighet att betala in på det där kontot.

Hur tänker ni kring detta? Gör jag en höna av en fjäder som ser det som problematiskt? Varför gör jag ens det?

Jag funderar på vad det är hon sparar till? Är det en allmän buffert inför framtida barn eller är det till specifika saker som barnvagn, säng och allt annat barnet behöver eller är det sparande för att hon ska kunna vara hemma längre med barnet/barnen? Sparande är alltid bra och att ha koll på sin ekonomi och det finns inget som säger att det skulle vara bättre att spara gemensamt utan mannen kan spara för sig och hon för sig utan problem. Problemet jag ser är om han ens är med på tåget? Var finns han i planeringen? Eller planerar hon för att ha barn ensam med honom som donator och inneboende? Har han inte varit delaktig i planen "skaffa barn i framtiden" så blir det visserligen lite märkligt men hon kanske inte har plan på att skaffa barn med honom heller utan vill ha just en buffert för framtida barn utan någon särskild plan för vad pengarna ska gå till mer än till framtida pengabehov när hon får barn? Är det att hon sparar av rädsla för att han inte kommer bidra med sin del så hoppas jag att hon tänker om vad gäller att få barn med honom.

 

[lil-sis]

Jag funderar på vad det är hon sparar till? Är det en allmän buffert inför framtida barn eller är det till specifika saker som barnvagn, säng och allt annat barnet behöver eller är det sparande för att hon ska kunna vara hemma längre med barnet/barnen? Sparande är alltid bra och att ha koll på sin ekonomi och det finns inget som säger att det skulle vara bättre att spara gemensamt utan mannen kan spara för sig och hon för sig utan problem. Problemet jag ser är om han ens är med på tåget? Var finns han i planeringen? Eller planerar hon för att ha barn ensam med honom som donator och inneboende? Har han inte varit delaktig i planen "skaffa barn i framtiden" så blir det visserligen lite märkligt men hon kanske inte har plan på att skaffa barn med honom heller utan vill ha just en buffert för framtida barn utan någon särskild plan för vad pengarna ska gå till mer än till framtida pengabehov när hon får barn? Är det att hon sparar av rädsla för att han inte kommer bidra med sin del så hoppas jag att hon tänker om vad gäller att få barn med honom.

Hon har fått en massa bra tips på vad det är som kostar så vad hon tänkte spara till från början (bebis specifika kostnader) ser nog annorlunda ut nu när folk påpekat att största kostnaden är inkomstbortfallet.

(Jag är med i samma grupp på fejjan som TS har jag en känsla av.)

 

[Lingon]

Så länge hon sparar i ett eget sparkonto ser jag inga problem med det. Om de har ett gemensamt sparkonto och det bara är hon som sparar så blir det ju problematiskt.

 

[Modest]

Hon har fått en massa bra tips på vad det är som kostar så vad hon tänkte spara till från början (bebis specifika kostnader) ser nog annorlunda ut nu när folk påpekat att största kostnaden är inkomstbortfallet.

(Jag är med i samma grupp på fejjan som TS har jag en känsla av.)

Jag vill inte diskutera hennes specifika situation närmare (även om det kanske var otydligt i trådstarten, sorry) utan generellt kring detta. Exemplet skulle vara ett diskussionsunderlag, tänkte jag mig.

 

[Emtherlia]

Jag tänker lite såhär att bara för att man är sambo så betyder det ju inte att man har gemensam ekonomi och då kan man vilja göra på lite olika sätt för att ha råd med barn i framtiden. Hon kanske tänker att hon sparar en mindre summa varje månad till sin del i barnet medan han tänker att han hellre lägger pengarna (sin del) direkt när de behövs?

Så länge som hon inte sätter in pengarna på ett gemensamt konto så ser jag inget problem med att bara hon sparar. (som @Lingon skrev)

 

[tanten]

Jag begriper inte riktigt tanken bakom...

visst, det kostar att köpa barnvagn, säng, babylift och annat man kan tänka vilja ha.

att lägga undan 10-15 papp för framtida inköp verkar vettigt.
Men varför blanda in en ev man i det? Livet kan ändras ordentligt.

Hon eller partnern kan visa sig infertil. Det kan ta slut. Ekonomin kan också ändra sig radikalt.

Fullständigt självklart ska man spara (hur vågar man leva utan??) men att spara tillsammans med en nuvarande partner för barn som ev planeras om ganska många år - det känns nästan absurt.
Spara själv. Det hoppas jag att alla gör. Även en blivande barnafader. Och så tar man tag i finansieringen av vagnar och annat om, och när, det blir dags. Från vars och ens sparkonto.

 

[Amha]

Jag undrar om det är så att hon egentligen vill känna att barnet är "inom räckhåll"? Det är kanske lite mysigt att spara och planera precis som att man sparar och planerar till annat man väldigt gärna vill ha/uppleva. Vissa sparar pengar och andra köper barnkläder.

 

[Wysiwyg]

Drar du alla män över den kammen?

Men hur kan du ens få till den tolkningen? Det var den värsta "inte alla män"-grejen jag sett på länge.

 

[Badger]

Hej buke! Läste detta och vill gärna höra era reflektioner:

Ung kvinna frågar om sparande inför framtida barn, ca 4-5 år framåt i tiden. Hon undrar om ungefärliga kostnader för barnens första år. Hon nämner att hon har sambo men inget om hans deltagande i detta, utan sparandet är hennes idé och plan för sin ekonomi. Jag frågar om hennes sambo ska betala samma summa per månad till det här kontot och får svaret att nej, det ska han inte för han tjänar dubbelt så mycket som hon gör och kan utan problem pytsa in pengar på det där kontot i mycket snabbare takt än hon. Det är ju dessutom inte heller 100% säkert att de fortfarande är ihop då och att han blir den som faktiskt ska dela kostnaderna.

Jag vet inte riktigt varför men jag blir beklämd när jag läser det här. Jag tror att det framför allt känns så trist och typiskt manligt/kvinnligt uppdelat med den synen på ansvar, planering och ekonomi - hon sparar till framtida barn trots att han tjänar dubbelt så mycket. Samtidigt som jag respekterar hennes vilja att bygga en buffert för framtida småbarnsliv (och hans att göra vad han vill med sina pengar) - och krasst nog så kan man ju inte kräva hans del i det här när det faktiskt finns en osäkerhet inbyggd. Jag ser bara det potentiella problemet när man väl står där med sin buffert och den man tänkt få barn med inte alls har lust eller möjlighet att betala in på det där kontot.

Hur tänker ni kring detta? Gör jag en höna av en fjäder som ser det som problematiskt? Varför gör jag ens det?

Om hon inte vill ha barn med honom eventuellt utan själv eller med någon annan så känns det väldigt trassligt om han skulle betala in där.

Sedan känns det väl kanske märkligtöverfeminintbarnfokuserat om man ska börja spara för just barn 4 år innan man ens överväger skaffa det. Istället för att bara spara pengar för att det är bra att spara pengar.

Däremot så skulle tyckt attityden var konstig om de faktiskt planerade barn nu direkt.

(Bara personligen tycker jag det känns lite bättre om båda föräldrar kan leva på samma nivå om de bor ihop och har barn ihop, inte att den ena sparar och snålar och lägger allt sitt på barnet medan den andra har pengar att leka med och lyxpyxa det för sig själv. Dvs undersköterskan och överläkaren betalar lika mycket för sina barn ur sina löner och sedan lever överläkaren lyxliv för resten medan frun och barnen äter brödkanter.)

 

[Lipperta]

Jag ser inget konstigt i det.

Jag antar att de flesta av oss sparar pengar till hästen, vet konstnader som kommer i framtid eller sadel. Ser inte så stor skillnad om jag ska vara ärlig.

Jag tycker det är bättre att kvinnan sparar ihop sitt egen 'barn konto' och ev fadern hans konto. Betala in till samma blir svårt om de går isär.
Har de egna kan de gå isär utan bråk och blir det ett barn får man göra en överenskommelse vem som betalar vad.

Självklart får var man lägga de pengarna de vill men jag tror mer på prcocent. Kvinnan lägger x% och mannen x%.
Som @Badger skrev i sin parantes.

 

[Amha]

@Badger det håller jag med om. Att fördela så ojämnt låter inte som en bra grund för ett liv tillsammans, åtminstone inte med barn.

 

[Hermelin]

Jag tycker att det är bra att spara om man kan och har möjlighet. Vad man hade för ursprunglig plan med sitt sparande är inte lika viktigt. När det kommer till kritan så använder hon ju sina pengar till vad hon vill sen.

 

[Seabaz]

Men hur kan du ens få till den tolkningen? Det var den värsta "inte alla män"-grejen jag sett på länge.

Förklara gärna för jag ser inget annat, därför jag fråga