Ranghögst... hur uppnå? (lååångt)

[schelin_j]

Hejsan!

Nu behöver jag verkligen er hjälp - och det ganska akut... Jag är medryttare på en (underbar) häst men som nu efter ett par månaders ridning har bestämt sig för att testa mig ordentligt. Hon nafsar efter mig i stallet och om vi går ut och går. Hon rusar ut ur boxen så att jag inte hinner säga till henne och när hon står på stallgången bara småbråkar hon... trampar omkring, slår med svansen, lägger öronen bakåt och försöker småbuffas så snart hon kan. När vi skall rida ut vägrar hon att stå still så att jag kan komma upp (näää jag är inte världens smidigaste och hon är en jätte (shire)... så jag måste kliva upp från ett par SJ-pallar) och vi tar ett antal (mellan sju och tretton hittills...) varv runt stallplanen innan hon "fogar sig" i att jag skall upp. Hög tid alltså att göra upp om vem som skall få bestämma - det är ju en ständig kamp just nu och det är inte kul för mig och jag inbillar mig att det inte är så kul för henne heller...

Jag är inte så förtjust i de råd jag fått hittills av folk i min bekantskapskrets - att smälla till rejält med ett hoppspö så snart hon dummar sig - trots att de hävdar att det brukar räcka med ett par gånger innan hästen "ger sig" och betraktar mig som högre i rang. Jag har helt enkelt oerhört svårt att se att slag och tvång skall vara det enda sättet att lösa våra dispyter. Genom att jag inte gör så blir dock hästen bara värre för varje gång jag är där... så nu vet jag inte hur jag skall göra. Försökt läsa lite informativa böcker om horsemanship, lydnadsträning etc men inser att jag inte hinner få den kunskap som krävs för att lösa det akuta problemet såvida jag inte skall sluta rida och återuppta det om sisådär ett par år vill säga :smirk:

Vad i hela fridens namn skall man göra i en sådan här situation? Och om jag nu följer mina bekantas råd att smälla till med pisken när hon dummar sig har jag då förstört vår relation för alltid? Har ju blivit tvungen att göra det ett par gånger när hon varit riktigt dum - så dum att jag blivit rädd för min egen del (typ börjat kasta sig och bita emot mig när vi varit ute i skogen - då blir jag både rädd att hon skall skada mig och att hon skall rusa iväg och skada sig själv) så då har jag tillfälligt varit tvungen att smälla till (fast jag kan inte förmå mig att slå så hårt, det blir mest ett markerande) och sedan har hon varit hur go som helst. Mitt problem är ju dock att jag vill att hon skall älska mig åtminstone en liten bråkdel av det jag älskar henne...

Sedan vet jag inte hur ni hanterar situationen att ni börjat bli rädda heller - efter allt bråk känner jag mig ganska slut och vill helst slippa fler konflikter (ja jag vet att jag kan sluta rida men SÅÅÅ illa är det inte ännu). Vill dock inte att hästen skall märka hur bekymrad jag är...för då lär jag väl smitta av mig på henne och då blir det väl ännu jobbigare?

Kan någon ge enkla handfasta tips på saker jag kan göra och saker jag skall tänka på - jag är inte någon särskilt hästvan person, har mest ridit på ridskola och det är ju något HELT annat än att ta hand om en "egen" häst... Övningar och framför allt, hur visa vad som är bra respektive dåligt - helst utan ridspö och sporrar? Har inte tillgång till vare sig ridhus eller ridbana utan det finns bara en hage och ett stall - däremot en liten oinhägnad plan i skogen (vändplan för skogsfordon tror jag) så jag törs inte ha henne helt lös i några övningar - utom i hagen då. Har jag ens någon chans att vinna den här rangtävlingen? Känner mig i underläge redan nu

Jag tycker ju att det är så roligt att ha fått en chans att börja rida igen och jag vill verkligen att det skall bli bra - tokälskar hästen för hon har ju visat tidigare att hon kan vara världens raraste storis... men just nu är hon ett monster mot mig och jag vill inte behöva vara ett monster tillbaks - har alltid drömt om en juste relation till en häst, inte en relation byggd på slag och hårda ord, dvs. rädsla från ena parten. Snälla hjälp mig snabbt!!! Ska rida i helgen och jag vill gärna ha några tips med mig då...

 

[Filosofen]

Sv: Ranghögst... hur uppnå? (lååångt)

Det mest handfasta rådet jag kan ge dig är att försöka få tag på en vettig hästmänniska som kan hjälpa dig. Det gjorde jag när jag blev rädd. Var i Sverige håller du hus?

 

[oopsie]

Sv: Ranghögst... hur uppnå? (lååångt)

Ta hjälp av någon hästvan person. Hon känner din osäkerhet och tar för sig.
Bli arg, från magen, för att hon "kör" med dej. Sätt ner foten för henne. Du behöver inte slå, om det bär dej så emot (men hästar är inte så finkänsliga mot varandra när någon "sticker upp" tänk på det)
Du måste prata så hon förstår, dvs tufft. MEn markera, här är jag och du lyssnar på mej. Det handlar mycket om mental inställning. OCh därför behöver du nog en hästvan person innan det går helt överstyr, det är ju dessutom en jättehäst du valt.

 

[_jossan__]

Sv: Ranghögst... hur uppnå? (lååångt)

jag håller med dom två som har svarat dej (kommer inte ihåg vad dom heter just nu), Ta hjälp av en hästvan/"NH Van" person.
Bli arg om hon kör med dej (alltså riktig arg om hon sk. "trampar över" dej,men slå inte, markera bara så som "oopsie" säger.) . Jag håller med dej, spöet låter inte så riktigt bra, för stunden kanske det funkar men sedan så uppäcker hästen det händer inget mer än att typ: "aha, jag för bara ett litet rapp, det händer inget mer". Jag har en Monty Roberts bok "Från mina händer till dina" den är faktiskt riktigt bra.
Men somsagt ta hjälp av en hästvan/"NH van" person.
Tycker det börjar låta lite väl mycket just nu.
Jaja Lycka till! Hoppas det går bra för dej!
MVH Jossan

 

[schelin_j]

Sv: Ranghögst... hur uppnå? (lååångt)

Stort tack för era svar!!! Jag har pratat igenom situationen med hästens ägare och fått några råd och tips om hur hon brukar göra, skall pröva dem först och funkar det inte måste jag nog - precis som ni skriver - ta hjälp innan det går överstyr. Det som i alla fall är skönt med hästen är att hon ger sig ganska snabbt när hon får mothugg så oftast känner jag att jag har vunnit just den strid vi befinner oss i - däremot lyckas jag som sagt inte uppnå någon varaktig kontroll... Jag blir rädd men bara en liten stund åt gången, och jag tror att jag lyckas dölja det någorlunda men hästar är ju bra mycket bättre än vi på att uppfatta sådant så det är ju möjligt att det är därför jag inte lyckas ta kontrollen varaktigt.

Visst är hästen en bjässe men jag är inte så liten själv heller så jag vill ju rida just henne eftersom jag känt att jag inte är för stor för henne (är ju livrädd att vara för tung för hästen så jag är tryggare i mig själv med en större häst) och dessutom är hon nog trots allt en ganska vänlig själ, bara man kommer på hur man skall hantera henne.

Har gjort en superraid till bibblan och lånat en hel kasse böcker så nu skall jag försöka få fler tips och råd den vägen också. Jag vet att hästar inte är så snälla mot varandra jämt men jag är så rädd att så att säga kuva hästen, inte bli ranghögre utan att bli en tyrann... jag vill ju att vi skall vara "kompisar" även om jag också vill bestämma

Nu skall jag ladda - bestämma mig för att vara bestämd och konsekvent tills i morgon när jag skall träffa pållen igen. Håll tummarna är ni rara!!!

 

[oopsie]

Sv: Ranghögst... hur uppnå? (lååångt)

Du får berätta hur det går.
Det handlar om att "förutsätta" att du bestämmer, du ska bli "förvånad" och arg om hon inte lyssnar. Förstår du hur jag menar? Är lite svårt att förklara, du förstår det bättre när du har blivit mer van, tror jag. Du ska hela tiden ha inställningen att det blir som du vill, som en självklar ledare har. (Jämför balnd människor, vissa lyssnar du bara på, så ska hästen göra med dej)
Sen är det viktigt, och jag hoppas jag inte rör till det nu, men att du vet att det du kräver är rätt och att du är tydlig så att det inte handlar om missförstånd mellan er. Man får inte bli urskillningslöst arg utan måste verkligen tänka. Och här kommer behovet av en van person in som kan se det här. Men när du kommer in till hästen imorgon så sträck på ryggen och uppträd som "chefen", och backa inte undan, går hon över dej så tryck till hårt på bogarna och knuffa ilsket bort henne, så gör en häst, (minst ).
Du får aldrig känna att du är lägre i rang. Sudda ut det alternativet ur huvudet! Det finns inte. Bli arg om hon kärner dig. Och om du måste markera med spö så är det ingen katastrof, ibalnd måste man det och hästen blir inte argare på dej än fölet på sin mamma när hon nyper till en irirterande olydig unge, för det gör faktiskt mamma häst, sen må man gilla det eler ej..
Lycka till.

 

[oopsie]

Sv: Ranghögst... hur uppnå? (lååångt)

Jag vill bara lägga till: NÄr du rider, åk inte häst, försök att RIDA i varje steg, fast du kanske känner dej osäker. Ta komandot, det är lätt hänt att man tappar det om man inte tänker på att RIDA i varneda steg. Hoppas du fattar vad jag menar?

 

[schelin_j]

Sv: Ranghögst... hur uppnå? (lååångt)

Jepp jag skall gaska upp mig... klart att hon skall göra som jag vill och inte bråka jag skall stå på mig och om jag måste skall jag visa henne att det gör lite ont att vara olydig dessutom skall jag vara tydlig, koncis och fast och se till att allt blir rätt en barnlek!!! Hihi näää jag skall inte vara ironisk, jag tror faktiskt att era svar har hjälpt mig känna ett större självförtroende och att jag känner att det jag försöker göra kan bli rätt. Med andra ord har ni hjälpt mig jättemycket jättetacksam - i bland är det bara så skönt att få lite tips och råd!!! Ni är så supergulliga och rara!

Ska ha det i bakhuvudet också att OM det inte skulle funka (jepp jag tänker bli förvånad då... )så får jag nog lov att ta hjälp. I första hand så klart av stortjejens ägare som ju vet hur hon gör och som har tränat henne i lite NH också så det går förhoppningsvis bra. Hon borde ju kunna se vad jag gör tokigt... i andra hand får jag väl lov att leta reda på en "riktig" tränare som får hjälpa till för jag vill ju fortsätta att umgås med min mysgumma!

Tack tack och återigen tack! Om jag inte svimmar ned i soffan i morgon när jag varit hos hästen skriver jag kanske en rad och talar om hur det gick... KRAM till er!

 

[_jossan__]

Sv: Ranghögst... hur uppnå? (lååångt)

Vilken tur att du får hjälp av svaren, min häst är också ett ganska stort sto och hon kan också bli lite (eller haha, lite och lite vet jag inte) kaxig, te x när vi ska lämna gårdsplanen på en liten tur i skogen. DÅ kan hon börja backa och hålla på men då brukar jag lägga till spöt och klämma i med benen vi brukar få stå där en stund men det viktiga är att man inte ger upp. ALDRIG GE UPP!
(det kanske du har fattat nu kanske, men det tål att upprepas )
För om hästen ger sej, då har man ju vunnit, men man får ju aldrig tappa kontrollen helt. (vilket brukar hända mej ibland men då stannar jkag henne tar några djupa andetag och fortsätter).
Så jag hoppas verkligen att det går bra för dej och jag håller tummarna.

 

[schelin_j]

Sv: Ranghögst... hur uppnå? (lååångt)

Hihi det gick faktiskt ganska bra i söndags när jag träffade min "surtjej"... jag hade laddat hela vägen dit och kände att nu, nu jäklar skulle jag vara bestämd... och då var hon så klart foglig som ett lamm. Hästskrället MÅSTE ha känt samma stund som jag kom in genom stalldörren att idag skulle hon inte kunna vinna över mig. Kändes nästan lite snopet - visst hade vi ett par småfighter men inget allvarligt, hon dummade sig lite när jag skulle upp (det gör hon jämt, hon vet nog att hon har ett överläge när jag har en fot på backen och en uppe i luften...man är ju inte så välbalanserad just då precis) så jag dammade till henne lite (ja jag mår dåligt av att göra det men nu har nästan alla jag känner sagt att jag måste så...) och sedan gick allt bra. Hon var jättehärlig att rida (eftersom allt gått så bra och det var en så härligt vinterdag bestämde jag mig för att rida i alla fall trots att jag hade tänkt att vi skulle gå ut och gå och försöka etablera någon sorts ordning på marken först) superpigg och glad! Visserligen var hon kanske i piggaste laget för hastigt och lustigt var hon "rädd" för allt så att hon fick en chans att valsa runt ett par steg - man skulle nästan kunna tro att hon trodde att hon var ett fullblod...men så fort jag bara la emot skänkeln lite så la hon av med det.

Att få en härlig galopp i nyfallen snö med solen skinande på granar som bara står och gnistrar - det väger upp en massa bråk i stallet och det väger definitivt upp att man är lite frusen om tassarna! Det är sådana stunder som man verkligen inser hur underbart det är att rida ut i skogen.

Inte blev det sämre av att hon var supermysig när vi kom tillbaks heller, lät henne gå lös på stallgången och hon gick runt och nosade på allt möjligt medan jag borstade henne - hon försökte knappt ens "klia sig" på mig som hon försökt tidigare. Fast det är klart, hon hittade ju en sudd hö som jag hade tappat tidigare och glömt bort så hon blev ganska snart upptagen med att städa - så där får det väl inte se ut i stallet heller, bäst att jag offrar mig och äter upp det...

Jaja, just nu känns det som att jag vunnit för lätt så jag försöker tänka att jag vann i söndags men måste vara beredd på att hon kommer att testa fler gånger. Känner dock ett hopp om framtiden med min stora stora

Kram till alla som varit gulliga och kommit med tips! Hoppas att ni får en underbar jul.

 

[oopsie]

Sv: Ranghögst... hur uppnå? (lååångt)

Kul att det gick bra!
Det var alldeles säkert din nya "vinnarattityd", allvarligt. Försök hålla kvar den och låt henne inte få dej att tappa ditt nya självförtroende.'
Ha en bra jul själv!

 

[_jossan__]

Sv: Ranghögst... hur uppnå? (lååångt)

Va kul att det gick lyckat för dej!
hålle rsom vanligt med andra, den här gången oopsie, håll kvar din "vinnarattityd"!

såå... GOOD LUCK i forstättningen!

 

[schelin_j]

Sv: Ranghögst... hur uppnå? (lååångt)

Nu har det gått ett tag och jag kan bara konstatera att visst testade tjejen mig - men jag tror att det är något tokigt med sadeln också... Från början red jag i westernsadel men den gick sönder och sedan har jag ridit i vanlig sadel och det var ju just när jag skulle upp som hon surnade riktigt... nu är westernsadeln fixad och hon är mycket snällare. Det knepiga är bara att hon blivit snällare vid all hantering. Jaja, bara att tacka och ta emot antar jag! Nu kan jag ju bara hoppas att hennes nya snällare jag håller i sig för just nu är jag sååååå kär i min stora keliga mysiga glada pålla!