Smarta höns?

[moiran]

Jag är allt småsugen på att skaffa mig en liten hönsflock om ett par år. Jag är uppvuxen med "höns till husbehov" så där som man ofta är på landet, och är därmed också medveten om att höns av olika raser kan ha lika stora temperamentsskillnader som hästar av olika raser... Eftersom vi dock på äkta lantissätt haft en flock höns som fått ruva kycklingar och helt enkelt bytt tupp med någon granne emellanåt för att undvika inavel och där rasen inte direkt ansetts viktig så har jag noll koll på vilka raser jag skulle kunna vara intresserad av. Det kanske finns nån hönsnörd här på buke som kan vara till hjälp?

Jag skulle vilja ha höns som ligger på den smarta sidan av hönsintelligensskalan. Jag vet att det innebär höns som blir mästare på att rymma osv, men jag gillar den starkare personligheten. Är de dessutom lite sociala och orädda är det plus i kanten, men så länge de inte är ilskna av födsel är jag nöjd. Eftersom det bara handlar om hushållshöns behöver de absolut inte vara högproducerande på något sätt, utan jag kan mycket väl tänka mig att ha genbank för en gammal lantras om det visar sig att någon av dem skulle passa... Tips..?

 

[lilstar]

Sv: Smarta höns?

Jag är ingen hönsexpert men jag skulle absolut titta på lantraserna om jag var du. De har ju mycket av de naturliga instinkterna kvar och upplevs därför som smartare.

Svenska lanthönsklubben:
http://www.kackel.se/lantras_hons.html

 

[moiran]

Sv: Smarta höns?

Ja, jag var inne där och kikade. Där finns ju bilder och beskrivningar på rasernas fysiska kännetecken, men tyvärr inte en enda rad om deras psyke eller mentala egenskaper.

Ett tag hade familjen några få Vit Leghorn exempelvis, och den erfarenheten gör mig säker på att det är en ras jag INTE vill ha. I motsatta ringhörnan hade mormor en Brun Lohman som var otroligt tam och tillgiven, men kanske lite för stor för min smak. Nu är ju inte det några lantraser, men det är de renrasiga höns jag har erfarenhet av...

De ska ju trivas att sprätta omkring i trädgården om sommaren, och helst ha instinkter nog att gömma sig när höken cirkulerar över ägorna... Det känns ju som egenskaper som man borde finna i lantraserna, men det är svårt att få reda på hur de olika raserna är. Men får jag inget napp här får jag väl höra av mig till folket bakom lanthönsklubben och höra mig för.

 

[lilstar]

Sv: Smarta höns?

jo jag håller med om att informationen är mycket bristfällig på den sidan. Om du inte får några bra svar i den här tråden kan du prova att höra med lantrasparken på Ingelstad

de har alla svenska lantrashöns och när jag var där under en kurs i vintras verkade det som om de hade väldigt bra koll på de olika rasernas egenskaper. Maila någon av instruktörerna

 

[Shaggy]

Sv: Smarta höns?

Jag har Gotlandshöns i genbank och är mycket nöjd med rasen.
Gotlandshönsen tillhör en av de största lantrashönorna (största till storleken inte till antal). De är lite lagom pigga men utan att vara överdrivet flaxiga. Individerna skiljer sig ganska kraftigt åt i sitt sätt. Vissa är nästan tama medans andra inte alls gillar att man petar på dem. här spelar säkert mängden hantering in det blir ju gärna så att man hanterar sina favoriter lite mer. Ingen blir dock panikslagen om jag kommer i närheten och de kommer vanligen och tigger godis och äter ur handen. Min tupp är något av det snällaste som finns och har aldrig hotat mig dock har han, som den duktiga tupp han är, jagat bort både hund och katt .
Att de dessutom är väldigt vackra gör ju inte saken sämre. De är mycket vackrare i verkligheten än på bilderna på kackel.

 

[nordsvensken]

Sv: Smarta höns?

Jag har haft svarthöns i genbank, och de upplevde jag som intelligenta hönor. Aktiva, nyfikna, men ändå vaksamma för rovdjur. De ruvade mest hela tiden dock, och värpte ganska lite...

 

[katie]

Sv: Smarta höns?

Är du ute efter smarta, nyfikna, sociala & tåliga raser så finns det som sagt en hel del att välja bland.

*Svarthöns (de bästa hönsmorsorna som gått här på gården)
*Rhode Island red (tuffa höns som är mycket sociala)
*Maran (som rir till sättet, lägger mörkt bruna ägg)
*Faverolle (Lugna trevliga, sociala djur som har ett fantastiskt fint kött)
*New Hampshire (en tålig, sällskaplig ras som er en bra kombinationsras)
*Sussex (som NH)
*Wyandotte (livliga men inte hispiga, sällskapliga, bra äggläggare)
*Appenzeller spetshättade (väldigt pigg, fruktansvärt kul & trevlig ras. ska skaffa såna igen)

Listan kan göras lång.

Personligen så är jag väldigt glad i mina vita Leghorn. Visst är de lite flaxiga men de är ändå lugna, sociala och uppfinningsrika.

 

[moiran]

Sv: Smarta höns?

Ojoj, många tips där! Tackar!

Vad menar du med 'tuffa'? Jag undviker gärna höns som tenderar att utmana barn och/eller osäkra människor som kommer in i trädgården när tillfälle finns. Mamma hade en sån tupp ett litet tag, men tja... han smakade bra iaf. Så om du med 'tuffa' menar att den typen av temperament är vanligt så sorterar jag nog bort de raserna...

 

[moiran]

Sv: Smarta höns?

Våra Vita Leghorn var en del av den vanliga hönsflocken, och jämfört med de andra hönorna var det ganska mycket mer flaxiga. Tyvärr var det även ett par av dem som började hacka utsedda "hackkycklingar" halvt sönder och samman. Goda värpare men tja... jag har ingen längtan efter Vita Leghorn även om jag naturligtvis inte har någon större erfarenhet av dem.

 

[moiran]

Sv: Smarta höns?

Jag har haft svarthöns i genbank, och de upplevde jag som intelligenta hönor. Aktiva, nyfikna, men ändå vaksamma för rovdjur. De ruvade mest hela tiden dock, och värpte ganska lite...

Jag tycker svarthönsen har ett intressant utseende. Att de är bra mammor ligger ju också på plussidan. Hur mycket kacklande och galande har de för sig? Och vad är 'lite' när det gäller värpande?

 

[moiran]

Sv: Smarta höns?

Jag har Gotlandshöns i genbank och är mycket nöjd med rasen.
Gotlandshönsen tillhör en av de största lantrashönorna (största till storleken inte till antal). De är lite lagom pigga men utan att vara överdrivet flaxiga. Individerna skiljer sig ganska kraftigt åt i sitt sätt. Vissa är nästan tama medans andra inte alls gillar att man petar på dem. här spelar säkert mängden hantering in det blir ju gärna så att man hanterar sina favoriter lite mer. Ingen blir dock panikslagen om jag kommer i närheten och de kommer vanligen och tigger godis och äter ur handen. Min tupp är något av det snällaste som finns och har aldrig hotat mig dock har han, som den duktiga tupp han är, jagat bort både hund och katt .
Att de dessutom är väldigt vackra gör ju inte saken sämre. De är mycket vackrare i verkligheten än på bilderna på kackel.

Det låter jätteintressant. Utseendemässigt på de bilder jag sett så ser de ju ut ungefär som de buskavlade höns som mamma har. Vissa blir dunderfina, andra är det inget speciellt med. Det är ju roligare med en flock med variation och där det faktiskt är lite spännande att se hur de nya kycklingarna ser ut varje vår...

 

[katie]

Sv: Smarta höns?

Med 'tuffa' höns menar jag inte att de har tendens att bli påflugna. Såna höns lever farligt. De riskerar att missta några centimeter på höjden.

Med tuffa menar jag att de är tåliga, framåt, kollar först blir rädd sen, inte som tex. Leghorn som flaxar förskrämt först för att sen överväga om det ska undersökas.

Min kära mor föder upp Rir. Det var egentligen jag som började med rasen men hon tog snabbt över den.
Hon hade en tupp, Kapten Morgan, som jag inte gick in till utan att ha hanhunden med mig.
Det var bara mig han inte gillade och det var Verkligen ömsesidigt. Det var nästan så jag log den dagen jag fick lov att ta bort honom.

Förutom den skittuppen så är det en väldigt trevlig ras.

 

[smocke]

Sv: Smarta höns?

Mina absoluta favoriter är Dvärg Kochin. Jag har har haft flera olika raser men inget toppar dessa. De är mycket energiska, pigga och påhittiga men inte på ett stressat vis. De är väldigt sociala och blir lätt tama och jag har upplevt mina som fredliga och lätta att ha i grupp. De är roliga att ha lösa i trädgården för de hittar alltid på något och inspekterar gärna omgivningen och kommer glatt rusande till mötes när de ser oss. Dessutom är de ju så otroligt söta!
Rekommenderas!

 

[nordsvensken]

Sv: Smarta höns?

De väsnades ungefär som vilka höns som helst, varken mer eller mindre. Värpte VÄLDIGT lite. Varje höna la kanske 10-12 ägg, sedan ruvade hon. Och tog hand om chicksen. Sedan blev det kanske ett par ägg på höstkanten också, innan de tog vintervila. Helt hopplösa som värphöns.

Såg att du fått lite andra förslag på i tråden på andra raser, och kan varmt rekomendera både appenzeller spethättad och faverolle, jag föder upp bägge sorterna. Nyfikna och framåt är bägge raserna, men faverollerna är lugnare och lite tystare... , både väper duktigt, men ruvar dåligt. Så kan du tänka dig att ha ngt annat än gammal svensk lantras av ngt slag är dessa absolut ett alternativ. För att få renrasiga kycklingar kan du ju komplettera med ett par hönor av ruvvillig ras, med annan äggfärg ...

 

[Gnist]

Sv: Smarta höns?

Jag är rätt förtjust i dv.kochin.

Har just nu 4 nykläckta dunisar efter en icke färgren spättad höna och en gul-tvärrandig tupp och då blir det ju en viss färgvariation på de små

1 gul, 1 svart/grå/vit och 2 svart/grå/bruna efter samma höna + tupp. Sedan finns det ju en "uppsjö" av rena färger också och jag har förutom de som inte är färgrena gula och blå (på tillväxt) som är och ska hållas färgrena.

Av lite större hönor så gillar jag både mina isbar (värper gröna ägg) och mina welsumer (värper mörkt bruna ägg med ännu brunare prickar på)

De små dv.kochinerna värper bra (1 ägg/dag & höna) isbaren ca 5 ägg/vecka & höna och welsumerna ca 4 ägg/vecka & höna.

De får iofs inte direkt något värpfoder att tala om. Hade de fått de så kanske de värpt mer, men jag har hellre höns som producerar i naturlig takt än att de matas till att bli mer högproducerande.

 

[Mia_R]

Sv: Smarta höns?

Mina Hedemoror sprätter gladeligen omkring på tomten, snor vinbär när de mognar och gömmer sig direkt någon rovis är i närheten. Värper bra och ruvar gärna, tuppen gal visserligen men är ingen galning utan vi sover gott om både nätterna och som i mitt fall även om dagarna efter nattskift. Tyvärr så snor gärna våra hundar äggen om de hinner.

 

[moiran]

Sv: Smarta höns?

Många bra svar här! Tack så väldans för all input!

Dvärg Kochin är det en hel del i blodet på mammas höns eftersom hon fick överta en flock sådana från en farbror som inte hade möjlighet att behålla dem för 10-15 år sen. De smälte snabbt in i den gamla flocken och har absolut satt sitt avtryck i utseendet på fåglarna fortfarande efter flera generationer. Kommer t.ex. fortfarande fram kycklingar med benfjädrar emellanåt. Jag kan dock inte påstå att de gjorde något stort bestående intryck hos mig - varken negativt eller positivt. Men det kanske är svårt när de blir en del av en blandad flock...

Fick samtidigt även några få av någon annan typ av renrasiga mindre hönor med benbefjädring och skumma kammar, men jag kommer faktiskt inte ihåg vad de var för ras på dem...

10-12 ägg är väl kanske lite väl lite även för mig. Men om man tar mors höns som motpol som formligen sprutar ur sig ägg på våren och försommaren och inte ens har vett att ta ordenligt vintervila trots att de bor utan belysning, har fri tillgång till hönsgården året runt och till stor del äter rester och krossad havre så blir det kanske för mycket istället...



Anledningen till att jag kikat på lantraser beror inte så mycket på att jag är övertygad om att det är den enda rätta lösningen, utan egentligen snarare på att det skulle kännas kul att bevara en ras och inte så besvärande att hålla genbank eftersom det inte finns andra höns i närheten, kombinerat med tron på att de borde matcha min 'kravprofil' hyfsat...


När jag ska definiera mina favorithöns är det mer på individnivå. Mamma har två kolsvarta nätta hönor som alltid är först fram och hälsar, inte är särskilt skygga, snor allt det godaste från de andra hönsen genom att helt enkelt vara skarpögda och snabba som vinden, är grymt bra på att hitta sätt att tråckla sig ur den höksäkrade hönsgården och är väldigt alerta och observanta om sin omgivning och har därför klarat sig från både hök och räv trots diverse utflykter...