Bukefalos - Allt om hästar och ridsport Blandat Hästannonser Hästar Grenar Övrigt
Hästnyheter   På gång   Bloggar   Bildgalleri   Om Bukefalos Radannonser   Företag Hästmänniska   Hästvård   Foder   Hästhantering   Ridning   Utrustning   Avel   Gnägg Generellt   Övriga   Dressyr   Fälttävlan   Hoppning   Islandshäst   Körning   Trav   Western Ungdom   Senior   Förälder   Hund   Katt   Andra djur   Hem & hobby

Övrigt tysta hundar, farligare vid möten?

Diskussion i 'Hund' startad av bengeten, 31 Maj 2009.

  1. bengeten

    bengeten Måndansare


    Är hundar som är tysta, men gör utfall, farligare än hundar som vrålar?
  2. Haukur

    Haukur Galaxhoppare


    Sv: tysta hundar, farligare vid möten?

    Hundar som vrålar gör det ju för att slippa slagsmål så dom hundarna är ju sällan farliga.
  3. Alexandra_W

    Alexandra_W Hästmänniska


    Sv: tysta hundar, farligare vid möten?

    Svårt att säga tycker jag, sett vrålande hundar som menar business, och tysta som inte gör det.

    Generellt föredrar jag de som låter som en skällande kulspruta samtidigt, de är oftast harigare och man har större chans att få dem att komma av sig.

    Men jag har träffat båda sorterna, dvs de som är tysta och menar allvar och de som låter och menar allvar.
  4. Bebben

    Bebben Måndansare


    Sv: tysta hundar, farligare vid möten?

    Jag skulle påstå att en tyst hund som inte gör utfall, men är 100% redo ändå, är farligast. Sådana hundar brukar inte ens varna med utfall, innan något händer.
  5. Milosari

    Milosari Galaxhoppare


    Sv: tysta hundar, farligare vid möten?

    det beror ju på så mycket. bl a är en del raser mer benägna att hålla låda än andra. min hund lät mycket, och hon menade allvar. vrålandet kan ju också komma av frustrationen att hunden sitter fast och inte kommer åt att anfalla. så jag tror att det är svårt att säga att något av det är en generell regel.
  6. Ulga

    Ulga Guest


    Sv: tysta hundar, farligare vid möten?

    Man brukar resonera som så här - dressyrtekniskt - en hund som "bevakar" med skall och har lite "attityd" i sin bevakning gör detta med ett litet skärpepåslag. Medan en hund som bevakar tyst men extremt fokucerat gör detta med "bytes-drift".

    Förenklat:
    Skällande bevakning - "Ge mej bollen för hel**te!"
    Tyst bevakning - "Om du bara rör dej byte så kommer jag ta dej"

    Om vi översätter detta - med vissa modifikationer - så kanske man kan anta att en hund som skäller/härjar och utagerar sina intentioner ligger mer åt "aggressions-hållet" (GROVA generaliseringar!!) och skulle i händelse av en konfrontation vilja få den mötande antagonisten att öka avståndet dem emellan. (Aggression = avståndsökande)

    En tyst hund däremot - som ligger mer åt "kamp-hållet" - som ser sin antagonist som ett "byte" och av den orsaken inte BEHÖVER signalera/förvarna och dessutom ser en fight som målet riskerar gör större skada i händelse av en fysisk konfrontation!

    Sedan har jag som flera andra sett hundar i båda lägren som verkligen försöker utagera sina önskningar att "ta" en mötande hund!

    /Ulga
  7. MrsScabtree

    MrsScabtree Galaxhoppare


    Sv: tysta hundar, farligare vid möten?

    tiooooooooooooooooooooooooooooo
    Senast ändrad: 1 Jun 2009
  8. Bebben

    Bebben Måndansare


    Sv: tysta hundar, farligare vid möten?

    Av egen personlig erfarenhet, så håller jag med dig om nu ska generalisera just. Precis som jag gjorde i mitt tidigare inlägg också.

    Min Fila varnade aldrig exempelvis, vad det än gällde. Om han faktiskt lät någon gång, då kunde man direkt anta att det inte fanns något hot - för då skällde han av glädje typ.
    Han bara väntade in hotet lugnt och stilla (Och hans idé om vad som var hot var långt större än hos "vanliga" raser, som det ska vara då) för att sen bita när dom kom för nära.

    Min Amstaffhane har ingenting emot ett redigt slagsmål, men bjuder aldrig upp. Om han däremot ser att en främmande hund utmanar honom så blir han just lugn och tyst. Han samlar sig, ser glad och förväntansfull ut och väntar på att den andra ska göra sitt drag. Hans förvarningar som jag kan läsa, är just några av dessa, vilket dom flesta andra aldrig ens ser.
    Eftersom han ser en fight som något positivt, så skulle han aldrig få för sig att morra, skalla eller varna på andra vis.
    Om han däremot inte vill slåss (Exempelvis i flocken hemma) så varnar och markerar han med samma språk som dom flesta andra hundar, och undviker på så sätt att det blir något av det hela. Dom få ggr det har blivit riktigt gruff efter sådana varningar, så är det också bara gruff. Dom slutar direkt jag säger ifrån, och det är inga spänningar mellan dom efteråt.

    Några andra hundar jag haft, har låtit som fan och "utmanat" hårt. Dom har heller aldrig menat något större allvar med sina hot, utan mest velat avskräcka den andra för att slippa ett slagsmål.

Dela sidan