Sv: tysta hundar, farligare vid möten?
Av egen personlig erfarenhet, så håller jag med dig om nu ska generalisera just. Precis som jag gjorde i mitt tidigare inlägg också.
Min Fila varnade aldrig exempelvis, vad det än gällde. Om han faktiskt lät någon gång, då kunde man direkt anta att det inte fanns något hot - för då skällde han av glädje typ.
Han bara väntade in hotet lugnt och stilla (Och hans idé om vad som var hot var långt större än hos "vanliga" raser, som det ska vara då) för att sen bita när dom kom för nära.
Min Amstaffhane har ingenting emot ett redigt slagsmål, men bjuder aldrig upp. Om han däremot ser att en främmande hund utmanar honom så blir han just lugn och tyst. Han samlar sig, ser glad och förväntansfull ut och väntar på att den andra ska göra sitt drag. Hans förvarningar som jag kan läsa, är just några av dessa, vilket dom flesta andra aldrig ens ser.
Eftersom han ser en fight som något positivt, så skulle han aldrig få för sig att morra, skalla eller varna på andra vis.
Om han däremot inte vill slåss (Exempelvis i flocken hemma) så varnar och markerar han med samma språk som dom flesta andra hundar, och undviker på så sätt att det blir något av det hela. Dom få ggr det har blivit riktigt gruff efter sådana varningar, så är det också bara gruff. Dom slutar direkt jag säger ifrån, och det är inga spänningar mellan dom efteråt.
Några andra hundar jag haft, har låtit som fan och "utmanat" hårt. Dom har heller aldrig menat något större allvar med sina hot, utan mest velat avskräcka den andra för att slippa ett slagsmål.