Utekattsägare får skylla sig själva?

[Moniq]

Jag hoppas verkligen att du inte gör samma riskbedömning för resten av hushållets medlemmar.
Utan du öppnar dörren och släpper ut ditt lilla barn, hund eller vad du nu har för sammansättning i ditt hushåll.

Och blir barnet, hunden m.m överkört så, jaa då har du ju gjort din riskbedömning, såå shit happens.....

Just detta "shit happens" finns inte i min tankevärld, så där har du givit dig på fel person

Däremot (om vi skall hålla oss till kattdiskussionen) ligger vår gård så praktiskt, med bokskogen bakom knuten och en km uppfartsväg från trafikerad väg att vi med gott samvete låter våra kattor vara ute. De har kattlucka och kommer in när de vill och sover gärna i min säng om natten Är det något våra kissar och hundar är - så är det medlemmar i familjen

Riskbedömningar gör vi väl alla här i livet, både för våra djur och mycket annant. Mandalaki har beskrivit det alldeles ypperligt här ovanför. Sen är det upp till hur ansvarsfull man är när man lägger höjden på ribban. Själv anser jag att jag lägger ribborna ordentligt högt, vill inte ta några onödiga risker, vare sig med folk eller fä.

Tvärt om, jag propagerar ju för att man INTE skall ta så stora risker med sin katt som en del gör. Men en katt lever inte ett helt riskfritt liv, vare sig ute hos oss på landet långt från trafikerad väg eller hos er som har innekatt. En av mina bästa vänner fick avliva sin katt då den gått i soppåsen och hittat ett presentsnöre den tuggat i sig och jag har läst här i forumet tidigare om en innekatt som bröt benet. Det är farligt att leva, men som kattägare menar jag att man inte skall ta några onödiga risker med sin kisse och t.ex. släppa ut sina kattor som bonden en bit härifrån, vilken jag berättat om i en annan tråd

 

[Rallebralle]

*lånar svarsknapp*

Jag håller mina katter inne för...(utan inbördes ordning)

1:risken att de skadas är stor i tex bråk med andra katter.Att de får ärr och liknande är inte så bra.

2:risken att de får lida om de blir överkörda och släpar iväg och gömmer sig med sina skador.

3:risken att någon snor dem.

4:risken att någon dum unge/vuxen utövar sina aggresiva anlag på dem.Stjäls till kamphundsträning.

5:Jag bor inte vid en kattvänlig utemiljö.

6: att mina katter skulle sätta på någon annans katt eller själv bli påsatta skulle inte uppskattas av mig.(dock antagligen av mina katter.... )

Därför släpper inte JAG ut mina katter.

 

[Moniq]

Roligt att du kikar in på vår hemsida ibland

Kan tala om att Mimmi-katt älskar sin rasthagsbur. Där kan hon dessutom intresserat sitta och spana även när vi slår och pressar höet eller när något annat lite mer riskfyllt händer på gården. Dom andra två syskonen blir ju instängda i huset då, eftersom jag gör den riskbedömningen att det kan vara farligt för nyfikna kissar

Är det någon som vill kika på Mimmi i sin fina kompostgallerbur så finns hennes sida här.

Faktiskt så har några kissars ägare kontaktat mig efter att ha sett den på hemsidan. De bodde bägge i stán, den ena i villa och den andra i en marklägenhet med terrass. Så nu har även dessa kattor fått rasthage då deras ägare gjorde den rätta riskbedömningen att de inte ville släppa ut kattorna på omkringliggande trafikerade gator.

 

[mandalaki]

Vad kul ! Idén är ju lysande så det är ju jättekul att den spridit sig.

Jag ser ju hur mina katter beter sig på sin innätade balkong. Där ute är alla dofter, småflyg, fåglar, ekorrar och folk jättespännande för dem. Jag tror alltså inte att de måste få kuta över ängarna för att få stimulans.

Jo, jag kollar ibland på din hemsida för att du alltid lägger så fina kattbilder här. Jag har alltså läst om både nuvarande och dåvarande djur, och när man ser hur du skriver om de dåvarande får man inte direkt uppfattningen att djur skulle vara nåt slit-och-släng för dig

mandalaki

 

[palle]

Att näta in sin uteplats, balkong eller del av/hela trädgården är absolut inget nytt.
Det hade jag redan för 20 år sedan.....

Och vad hjälper det om man bor flera kilometer från stora vägar, katter kan bli överkörda för det( kilometerlånga vandringar är inga problem för en katt), eller uppätna av andra djur, tama som vilda(räv, lo, grävling, berguv m.m.)

Utan vad jag, och många med mej, vänder oss emot är den vedertagna regeln(?) att det är en kalkylerad risk man tar.

Man tar ingen kalkylerad risk med familjens övriga medlemmar!!!

Då är dom inte några familjemedlemmar utan något som man anser stå så lågt att det inte gör så mycket att dom utsätts för onödigt lidande eller ond bråd död.

För sina familjemedlemmar utsätter man inte för sådant om man ska kalla sej djur- eller människovän....

Det är inget personangrepp utan ett angrepp på sättet att tänka så.

 

[mandalaki]

Ska vi börja om ?

Visst tar man kalkylerade risker. En fjärdeklassare som får cykla till skolan kan bli påkörd. Ska man då hänga hans föräldrar för att de tog en kalkylerad risk när de lät honom cykla - vilket de faktiskt gjorde?

Sen tycker jag nog att kommentaren om innätningar är rätt grinig. Moniq har alltså gjort en flyttbar utebur för att katten ska kunna vara på olika ställen. Kan man inte få tycka att det är bra, TROTS att hon har utekatter?

Det låter som om du vill hänga alla utekattägare rakt av. Det gör inte jag.

mandalaki

 

[palle]

Nej, jag vill inte hänga någon person...bara TANKESÄTTET....

Men vissa är rädda om sina familjemedlemmar, andra inte...

 

[mandalaki]

I och för sig (nu har jag kommit igång ): jag tror att du menar att katter ofta behandlas sämre än kattägarens andra djur.

Och där håller jag med dig. Jag har ett par i bekantskapskretsen som sköter sina hästar och hundar med engagemang, kunskap och kärlek. Men så har de en okastrerad utekatthona som får kull på kull som slås ihjäl.

De har också berättat att de tog livet av en hankatt de hade tidigare för att han hade kissat i sängen. TVÅ gånger.

Sånt där gör mig skogstokig. Katter räknas inte.

Men jag vill hellre kritisera just de kattägare som resonerar på det viset. Inte andra kattägare, som inte resonerar så, men råkar ha sina katter ute.

mandalaki

 

[palle]

Och återigen är vi överens

 

[Moniq]

Ha, ha, det var ju skönt, då slapp jag skriva något, eftersom jag tycker likadant

 

[Ritz]

Synd att den här diskussionen stundvis hamnar om vilka som är bäst, de som har inne- eller utekatt. Som jag har skrivit tidigare var det inte det jag var intresserad av. (Men jag kan ju inte styra vad ni vill diskutera )
Om man bortser från det så tycker jag att det har varit intressant och givande att se hur andra människor resonerar och tänker. Skönt att se att det är så många som, enligt mig, har sån vettig inställning. Oavsett om ni har inne- eller utekatt!

Ritz

 

[Mabuse]

Vi har nyligen skaffat katt, som kommer att bli innekatt eftersom vi bor i lägenhet, men bodde i vi i hus med stor egen tomt skulle hon absolut få gå ut. För mig känns det snarare lite egoistiskt av oss att ha skaffat katt fast vi nte kan erbjuda henne ett uteliv. Hoppas dock att vi ändå kan erbjuda henne ett bra kattliv!

 

[lisa]

Exakt så resonerar jag!!

Jag har varit nära att skaffa katt av "egoistiska" skäl, dvs. att jag så gärna vill ha en katt men valt att avstå tills jag bor i ett hus med trådgård. Jag hade visserligen kunnat släppa ut katten där jag bor nu, men etfersom jag är student och inte vet riktigt var/hur jag kommer bo de närmsta åren vill jag ändå vänta.

Jag tror säkert att din katt kan få det bra i alla fall, det handlar ju som sagt om så mycket mer än inne/ute. Men om man skall fortsätta tala i termer om riskbedömning så har jag gjort bedömningen att risken att en innekatt INTE skall trivas är lite för stor för att jag skall vilja skaffa katt. Just nu

 

[peter_lundin]

Jag tog kalkylerade risker hela tiden när ungarna var små, alternativet hade vavit ständig tillsyn eller innevistelse tills de var 12-13?.
Hundar, vissa har klarat av att vara gårdshundar andra inte! Våra katter har varit stallkatter o fått leva ett ganska fritt liv.
PL