Bukefalos 28 år!

Varför är det "synd" om småhundar?

Vica

Trådstartare
Med risk för att bli totalsågad vid fotknölarna... Varför är det så "synd" om de stackars små hundarna att en del inte ens kan med att lära dem någorlunda hyfs? Skäller, eller ja gläfser, som galningar för minsta lilla, måste bäras på för att "stackaren ska inte behöva bli smutsig" och låter sig komma undan med allt möjligt otyg för att "jamen h*n är ju så sööööt"? Nu drar jag alla över ett sträck, jag vet. Men varför behandlar en del sina hundar som handväskor?

Hunden jag är dagmatte åt kan alla möjliga små tricks och konster, men att gå lugnt i koppel vid hundmöten - det är som att vara ute med en stor rottis som får syn på en hare eller nått.. :cool:

Nu har han visserligen blivit mycket bättre sen han kom till mig, lugnare, inte lika neurotisk, inte lika rädd för golv som han var när jag "började", lyssnar bättre vid hundmöten, osv. Men det hjälper ju inte om bara jag är konsekvent, ägaren måste ju också vara det men så är det dessvärre inte.. Sen är det lite märkligt att se att hunden ändrar sig beroende på vilken person som håller i kopplet. Tex morrar han åt män med sin ägare, men absolut inte med mig?

Uss, behövde gnälla av mej lite.. Någon mer än jag som finner fenomenet märkligt?
 
Sv: Varför är det "synd" om småhundar?

Ja det där kan jag reta ihjäl mig på. Säg att jag korrigerar någon av hundarna när jag är ute på promenad. Korrigerar jag schäfern bryr sig folk inte, men nåde mig om jag hytter fingret åt terriern (som är värst med hyss), då ser folk mig som en satans djurplåger. HUR kan jag vara så urbota elak mot den söta lilla vita hunden?

Likadant var det i början när valpen inte var så lydig. Vid ett tillfälle sprang han glatt fram till en kvinna som han klängde på benet på.

Följande dialog utspelar sig:

-NEJ Ian! *plockar ner från tant och kallar in*

-Nej men oooooj han ville ju bara hälsa

-Absolut, men han får inte bara springa fram bara sådär, alla uppskattar inte hundar. Ber om ursäkt att jag inte hade koll.

-Va? Nej men det gööör väl inget..*jollrar med rösten åt Ian*

-Nehe okej då får dåm väl hälsa då *släpper fram terriern OCH schäfern som stått snällt och väntat hela tiden*

-Jaså oh nej den där stora vet jag inte..

-Men du sa ju att det inte gjorde något att de sprang fram?

-Jaa..e....hehe...*går iväg*

:cool:
 
Sv: Varför är det "synd" om småhundar?

:bow: :bow: ;)

Känner igen det scenariot! Jag har dock inte bara en utan flera stora hundar som också "vill hälsa"!

Fast jag har även en viss förståelse för att folk i allmänhet kan ha svårt för att styra upp sina "småhundar"! Av flera skäl, dels för att de är just små, söta och dels för att de ofta är världsmästare på att se lidande ut om de blir tillsättavisade. ;)
Men även för att det inte "spelar så stor roll"! Fyra kilo som drar i kopplet orkar man med, fyra kilo som hoppar på en smutsar inte ner så mycket, fyra kilo som skäller på andra hundar är inte alls särskilt skrämmande, fyra kilo som vill ligga i sängen är inte särsklit mycket ivägen osv.

Självklart är detta inget försvar för bristen på fostran, men en lite förklaring!

/Swat
 
Sv: Varför är det "synd" om småhundar?

jag funderar på att köpa en hund nu och jag brukar fantisera om hur det skulle vara när jag är ute och går med den. jag vet jag är en mes.
men så tänker jag att jag skulle vara jätte rädd om hunden, som en överbeskyddande mamma! om det skulle komma fram en stor hund så skulle jag frukta för min valps liv och säkert plocka upp henne för att skydda henne. har haft ganska många attacker här vart jag bor av stora hunder som inte har koppel på små hundar så det kanske bidrar men ändå.
men jag kan tänka mig att det där att man vill skydda dom när de är valpar inte går bort eftersom små hundar alltdi är små så det är därför man plockar upp dom.
 
Sv: Varför är det "synd" om småhundar?

Men även för att det inte "spelar så stor roll"! Fyra kilo som drar i kopplet orkar man med, fyra kilo som hoppar på en smutsar inte ner så mycket, fyra kilo som skäller på andra hundar är inte alls särskilt skrämmande, fyra kilo som vill ligga i sängen är inte särsklit mycket ivägen osv.

Självklart är detta inget försvar för bristen på fostran, men en lite förklaring!

/Swat

Den här förklaringen gömmer jag mig gärna bakom :angel:

Nu är min lilletjej inget litet monster, men visst ställer hon framtassarna på knäna och slickar näsan på den som sticker ner den. Ligga sängen, under täcket jajamän. Där skulle jag inte drömma om att placera min 30 kilos... Då får jag själv ju inte plats! Skäller på andra hundar gör hon däremot inte. :p

Och jag lyfter upp den lilla snabbare än blixten om någon stor hotfull lösing kommer springande. Ryggbredden är alldeles utmärkt greppbredd för en arg hundkäft av större modell...

Just det, täcke om det regnar för frusen är hon, även fast hon har rätt mycket päls.
:angel:
 
Sv: Varför är det "synd" om småhundar?

jag funderar på att köpa en hund nu och jag brukar fantisera om hur det skulle vara när jag är ute och går med den. jag vet jag är en mes.
men så tänker jag att jag skulle vara jätte rädd om hunden, som en överbeskyddande mamma! om det skulle komma fram en stor hund så skulle jag frukta för min valps liv och säkert plocka upp henne för att skydda henne. har haft ganska många attacker här vart jag bor av stora hunder som inte har koppel på små hundar så det kanske bidrar men ändå.
men jag kan tänka mig att det där att man vill skydda dom när de är valpar inte går bort eftersom små hundar alltdi är små så det är därför man plockar upp dom.

Men det är ju då hundarna blir rädda och ibland även aggresiva mot andra djur för att de inte vet hur de ska reagera för att du varit där och "skyddat" genom att plocka upp. En sådan hund blir oftast ettrig och eggar upp andra, större hundar till att just attackera - för att de vet att "matte/husse kommer och hjälper mej".

Det är iaf min erfarenhet. Sitter ju med en hund just nu som är livrädd för glansiga golv. Varför? Jo, för ägaren ville inte att han skulle halka när han var liten och bar honom istället. Resultatet är att han inte vågar gå på parkettgolv, stengolv, glansigare vinylgolv.

Han har ingen social förmåga när det gäller hundar då han ständigt får gå kopplad och aldrig får gå och hälsa. Han har helt enkelt aldrig fått vara just det han är - HUND.

Eller är jag helt ute och seglar nu?
 
Sv: Varför är det "synd" om småhundar?

ja det var ju det jag skrev, att jag skulle agerat som en överbeskyddande mamma - alltså på fel sätt och gjort det värre för lille bebisen.
 
Sv: Varför är det "synd" om småhundar?

Kanske är det så att många som skaffar småhundar egentligen velat haft en lite tamare katt eller så att bära runt på, mysa med osv?
Tror inte att det är såå många som skaffar småhundar som vill träna och jobba med hunden, det ska vara en liten gullig familjemedlem. Och familjemedlemmar som är söta kan man ju inte skälla på (jämför barnbarnen..)

Sedan är det praktiskt möjligt att låta bli att uppfostra sin lilla vovve, de är ju ändå inte så starka så man kan faktiskt klara sig bra även om den hänger i kopplet och skäller konstant. Och om något är möjligt att göra, så lär folk göra det :p
En rottis lär man ganska snart inse att man måste uppfostra, annars lär den ju dra sig lös och försvinna liksom ;)

Sen kan jag tro att många små hundar i början i livet blir överbeskyddade då de ju är lite bräckligare än större valpar, och det kan nog lätt leda till att den lilla hunden blir osäker = skällig. Om matte då börjar skrika och skälla på vovve för detta så lär den ju inte bli lugnare och tystare...

Att hundar beter sig olika beroende vem som håller i kopplet är nog det vanligaste, enligt min erfarenhet iaf. Särskilt om de är lite osäkra i sig själv.
 
Sv: Varför är det "synd" om småhundar?

*KL*

Jag måste skratta åt allt skitsnack som är i denna tråden. Menar ni på fullaste allvar att det är fler småhundar som skäller på andra hundar än vad det är stora hundar som skäller? Menar ni att det är fler småhundar som drar i kopplet än vad det är stora hundar?

I så fall tycker jag att ni ska ta er en runda på stan och kolla hur det ser ut. Eller nej, stan är inte rätt plats för de flesta hundar som är i stan kan uppföra sig. Åk ut till en motionsområde någonstans utanför stan och kolla. Det finns massor med stora hundar som skäller, drar i koppel, försöker attackera, är arga, är rädda för diverse saker etc.

Min erfarenhet är att små hundar drar mindre i koppel, de lunkar mest bara på i närheten av en själv. Visst finns det små hundar som skäller, men det finns massor med stora hundar som skäller också.

Alla småhundsägare är verkligen inte såsom ni försöker utgöra dem för att vara!
 
Sv: Varför är det "synd" om småhundar?

jag funderar på att köpa en hund nu och jag brukar fantisera om hur det skulle vara när jag är ute och går med den. jag vet jag är en mes.
men så tänker jag att jag skulle vara jätte rädd om hunden, som en överbeskyddande mamma! om det skulle komma fram en stor hund så skulle jag frukta för min valps liv och säkert plocka upp henne för att skydda henne. har haft ganska många attacker här vart jag bor av stora hunder som inte har koppel på små hundar så det kanske bidrar men ändå.
men jag kan tänka mig att det där att man vill skydda dom när de är valpar inte går bort eftersom små hundar alltdi är små så det är därför man plockar upp dom.

Vi har en liten valp på 6 månader, size dvärgpudel.
Självklart är man sjukt orolig att något ska hända, men det FÅR han bara inte märka. Man får behärska sig.
Jag har sett till att promenera där jag har god uppsikt så att jag ser om någon stor galen lös hund är på väg, när vi har mött lösa hundar som kommit fram mot min vilja har JAG gått fram emellan och blockerat. Så att jag visar min hund att jag skyddar honom och att han är säker på marken.
Har vi mött en hund som sett "farlig" ut så har vi lugnt tagit en annan väg, eller satt oss vid sidan och väntat på att den gått förbi.

Det har gått bra faktiskt, man får spara "rycka-upp-i-famnen"-tillfällena tills det VERKLIGEN är fara. :idea:

Tycker också det är viktigt att man sätter upp bra hundmöten för den lilla hunden i början, såklart kan de bli hemskt skrämda av en stor hund om det blir alltför våldsam lek, och då kanske den rädslan sitter i till nästa hundmöte. Känns nästan som det viktigaste, att se till att andra hundar inte skrämmer den lille medan den håller på att bygga upp sitt självförtroende. För egentligen inträffar ju regelrätta överfall rätt sällan, men ett utfall på nära håll från en kopplad hund kan nog vara mer traumatiskt för valpen.
 
Sv: Varför är det "synd" om småhundar?

Jag tycker inte det är skitsnack. Visst är världen inte svart eller vit, och det händer absolut att en stor rottis eller något brölar ut min hund. I dessa fall är ägaren dock absolut påverkad av vad som händer. Antingen skäms denna och ber om ursäkt, eller är upptagenmed att hålla i, jobba med uppmärksamheten, skvallra med en påse köttbullar eller så. Ägarna till hundarna på ca 5 kg som kastar sig ut mot min och tjuter (två, tre st per långpromenad) kan ganska enkelt kalar sig undan med att inte göra ett skit åt det. De håller bara i och drar i bästa fall med sig hunden.

Huruvida det är procentuellt fler småhundar som gör det kan jag inte svara på, men ett dåligt beteende som för en storhundsägare blir ett stort jäkla problem ursäktas ofta hos småhundarna för att det inte märks så mkt, man orkar ju hålla i, ingen blev ju rädd på riktigt osv. Hade min hund gjort vissa av sakerna som småhundar kommer undan med hade jag varit tvungen att avliva henne.
 
Sv: Varför är det "synd" om småhundar?

*KL*

Jag måste skratta åt allt skitsnack som är i denna tråden. Menar ni på fullaste allvar att det är fler småhundar som skäller på andra hundar än vad det är stora hundar som skäller? Menar ni att det är fler småhundar som drar i kopplet än vad det är stora hundar?

I så fall tycker jag att ni ska ta er en runda på stan och kolla hur det ser ut. Eller nej, stan är inte rätt plats för de flesta hundar som är i stan kan uppföra sig. Åk ut till en motionsområde någonstans utanför stan och kolla. Det finns massor med stora hundar som skäller, drar i koppel, försöker attackera, är arga, är rädda för diverse saker etc.

Min erfarenhet är att små hundar drar mindre i koppel, de lunkar mest bara på i närheten av en själv. Visst finns det små hundar som skäller, men det finns massor med stora hundar som skäller också.

Alla småhundsägare är verkligen inte såsom ni försöker utgöra dem för att vara!

Nu missade du meningen;
"Nu drar jag alla över ett sträck, jag vet."
 
Sv: Varför är det "synd" om småhundar?

Fast det är inget egentligt fel att ta upp i famnen. Det är många som någonstans har lärt sig att hunden blir rädd för saker om man tar upp den. Men hunden måste ju först och främst veta varför du tar upp den för att den ska bli rädd för just den saken. Har man lite framförhållning så fattar inte hunden någonting.

På min senaste lydnadskurs tyckte instruktören att det var helt ok att ta upp hunden om hunden ville. Min chihuahua kan vilja komma upp om hon tycker att någonting är läskigt och då tyckte instruktörerna (två st) att jag skulle plocka upp henne för att visa att jag beskyddade henne och på så sätt bygga upp självförtroendet på henne. Det är inte alltid fel att lyfta upp en hund.

Och som sagt, hunden måste ju veta varför den blir upplockad om den ska kunna bli rädd för någonting. Den blir ju inte automatiskt rädd för saker bara för att den blir upplockad.
 
Sv: Varför är det "synd" om småhundar?

Fast det är inget egentligt fel att ta upp i famnen. Det är många som någonstans har lärt sig att hunden blir rädd för saker om man tar upp den. Men hunden måste ju först och främst veta varför du tar upp den för att den ska bli rädd för just den saken. Har man lite framförhållning så fattar inte hunden någonting.

På min senaste lydnadskurs tyckte instruktören att det var helt ok att ta upp hunden om hunden ville. Min chihuahua kan vilja komma upp om hon tycker att någonting är läskigt och då tyckte instruktörerna (två st) att jag skulle plocka upp henne för att visa att jag beskyddade henne och på så sätt bygga upp självförtroendet på henne. Det är inte alltid fel att lyfta upp en hund.

Och som sagt, hunden måste ju veta varför den blir upplockad om den ska kunna bli rädd för någonting. Den blir ju inte automatiskt rädd för saker bara för att den blir upplockad.


Precis. Det är ju inte så att du plockar upp en berner senner i famnen om denne tycker att vattenpölen är läskig eller hur? ;) Varför plockar du upp den lille då? Och på vilket sätt bygger du självförtroende om du plockar upp den då den blir rädd? Jo "matte skyddar mej = jag kan komma undan med vad som helst för hon plockar upp mej om de andra hundarna blir för närgångna"
 
Sv: Varför är det "synd" om småhundar?

Hade min hund gjort vissa av sakerna som småhundar kommer undan med hade jag varit tvungen att avliva henne.
Hade min lilla hund betett sig som vissa av de stora hundarna vi möter så hade jag nog funderat på hur det var ställt också.

Tex en man som bor här i närheten har en storpudel. Den hunden blir helt rabiat så fort det kommer en bil. Vi bor i centrala Göteborg, det finns hur mycket bilar som helst här. :crazy:

En kvinna i huset bredvid har en röd irländsk setter som hon har ett halti på eftersom den drar så mycket att hon inte kan hålla den annars.

Grannen mitt emot har en rottweiler som hon binder upp inne för att den äter upp alla möbler i lägenheten annars.
 
Sv: Varför är det "synd" om småhundar?

Det är ju inte så att du plockar upp en berner senner i famnen om denne tycker att vattenpölen är läskig eller hur?
Har har träffat många puckade hundägare, men aldrig har jag träffat någon som lyfter upp sin hund vid en vattenpöl. Om den inte är så stor att den möjligtvis täcker hela skogsstigen man går på och enda chansen för hunden att komma över (om man inte tycker att den ska simma igenom) är att bära över den.

Varför plockar du upp den lille då?
Det är sällan jag plockar upp min hund och de tillfällen jag gör det är det inte pga andra hundar utan pga tex barn eller vuxna som är jobbiga emot henne.

Och på vilket sätt bygger du självförtroende om du plockar upp den då den blir rädd? Jo "matte skyddar mej = jag kan komma undan med vad som helst för hon plockar upp mej om de andra hundarna blir för närgångna"
Eller så säger hon "Åh, det är ingen fara på taket, jag tar det lugnt nu för hade det varit farligt för mig så hade matte plockat upp mig." ;)
 
Sv: Varför är det "synd" om småhundar?

Fast nu nämner du två heeelt skilda saker, och jag kan hålla med i den ena.

Om man har framförhållning så kan man helt klart ta upp hunden i god tid för att undvika en situation, och då behöver ju hunden inte bli rädd.

Däremot, om man gör som du nämner, att hunden signalerar att den är rädd och vill upp. Om man då tar upp den bekräftar man ju att det ÄR en farlig situation och då förstärker man hundens rädsla för detta.
Precis som med hästar ju, inte kan jag bära unghästen när han blir rädd för en pressenning? Vi får ta den tid det tar, får han ta tid på sig så inser han snart att det är ingen fara, då växer hans självförtroende och han kan gå förbi utan rädsla.

Jag kan inte se att det skulle skilja så mycket på hundar och hästar, och jag kan inte tro att det bygger självförtroende att bli lyft från det otäcka.
 
Sv: Varför är det "synd" om småhundar?

Jag har märkt att väldigt många småhundar verkar tillhöra ensamstående äldre tanter som då behandlar den som om den vore en kombination av deras man/barn/barnbarn. Alltså att de blir rejält bortskämda, "förmänskligade" och får göra lite som de vill... många äldre (och yngre med för den delen) verkar ha svårt att sätta gränser eller orka ta tag i det, när det gäller en hund... speciellt om den är liten och söt ;). I somras blev jag utskälld av en tant som satt på en parkbänk bakom en buske, jag kom gående (utan hund) och gick runt busken varav hennes lilla pekingese som hon hade i flexikoppel fick "rabies" och gjorde ett utfall. Tanten tittade argt på mig och sa "DU SKRÄMMER JU HUNDEN!! säg nåt innan du klampar fram sådär!". Eh, lätt att säga nåt när man inte ens vet att det finns en parkbänk där...:confused:
Själv hade jag aldrig tillåtit att någon av mina hundar skulle ha gjort ett liknande utfall, jag hade korrigerat den på nåt sätt och inte gett den en ömkande klapp på huvudet som tanten gjorde när hon väl halat in den...
Det borde finnas hundkurser (vardagslydnad m.m) speciellt anpassade för pensionärer, alltså kurser i ett lite långsammare tempo och kanske lite mer lättsam teori. De som är 80+ och går med rullator kanske känner att de inte riktigt orkar med på en vanlig hundkurs. Nåt för PRO att försöka annordna? :D
 
Sv: Varför är det "synd" om småhundar?

Tex en man som bor här i närheten har en storpudel. Den hunden blir helt rabiat så fort det kommer en bil. Vi bor i centrala Göteborg, det finns hur mycket bilar som helst här. :crazy:

En kvinna i huset bredvid har en röd irländsk setter som hon har ett halti på eftersom den drar så mycket att hon inte kan hålla den annars.

Grannen mitt emot har en rottweiler som hon binder upp inne för att den äter upp alla möbler i lägenheten annars.

Jag tycker du missar pudelns (haha) kärna lite här, för det du berättar om stärker ju faktiskt det jag säger. När de större hundarna uppför sig illa märks det. Storpudeln som freakar ur blir jobbig att hålla, det syns tydligt att det är ett problem. Hunden som drar får ett halti, för ägaren inser att hon har problem och inte kan hålla den. Hunden som gnager på saker måste bindas för att annars blir allt förstört.

Om dessa hundar hade vägt ett kilo är det inte säkert att samma beteende ens hade uppfattats som problem. Det är väl det diskussionen handlar om? Det är såklart ingen som påstår att alla små hundar har oambitiösa ägare och att alla stora hundar lyder, och är det någon som har skrivit det så håller jag givetvis inte med.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Stänger du toalettlocket?
Tillbaka
Upp