Aldrig i livet, säger jag! Men vad säger ni?

[bettysmatte]

Skummade precis en artikel på DN (Så ska astronauterna kunna hålla sams hela vägen till Mars) , där det bland annat står så här:

"På en färd till Mars kommer jorden däremot att vara långt bort. Det tar nio månader att ta sig till planeten, och besättningen måste sedan stanna där i ungefär ett år innan de kan resa hemåt igen, i ytterligare nio månader. Hela resan tar alltså tre år. Under den tiden finns ingen möjlighet att lämna uppdraget, samtidigt som kommunikationen hem kommer att vara fördröjd med upp till 24 minuter eftersom det tar tid för radiosignaler att ta sig mellan jorden och Mars."

Drömjobbet eller mardrömsjobbet - vad tycker ni?
Det finns INGA pengar i världen som hade varit tillräckliga för att stänga in mig tillsammans med X andra personer, i en farkost som jag inte kunde lämna under såpass lång tid....

 

[karamelldrottningen]

Astronauter är nog lite som hästmänniskor.
Antingen är man en astronaut eller så är man det inte.
De brinner för detta och tre år av ett människoliv är inte hysteriskt lång tid.
Själv skulle jag nog längta tillbaka till jorden efter sådär en vecka

 

[Tranan]

Nej jag skulle inte åka.
resans längd gör att det blir mycket svårt med olika saker.
Relationerna är bara en del.
men alla andra problem är astronomiska.
Får mig att tänka på de två ryska kosmonauterna så blev såna ovänner att de ignorerade varandra helt.

 

[Lazy Lady]

ALDRIG!!! Skulle hellre dra ut alla tänder utan bedövning.

 

[kolblakkur]

Får på riktigt hjärtklappning bara av att läsa citatet i trådstarten.

 

[Red_Chili]

Skulle jag få välja personer att umgås med i tre år utan så mycket kontakt med omvärlden så absolut - om jag var kvar på jorden... Jag vill ha mina hundar, skogspromenader och klättring.

 

[Teilani]

ALDRIG!!! Skulle hellre dra ut alla tänder utan bedövning.

Om det var alternativet skulle jag helt klart åka!
Men i en mer sansad värld så trivs jag bättre här, där jag kan lukta på blommorna

 

[Kilauea]

Om det var alternativet skulle jag helt klart åka!
Men i en mer sansad värld så trivs jag bättre här, där jag kan lukta på blommorna

Håller med.
Och hade jag inte haft familjen så vore det också en annan sak. Men skulle aldrig lämna mina barn för nåt sånt.

 

[EmmaBovary]

Skummade precis en artikel på DN (Så ska astronauterna kunna hålla sams hela vägen till Mars) , där det bland annat står så här:

"På en färd till Mars kommer jorden däremot att vara långt bort. Det tar nio månader att ta sig till planeten, och besättningen måste sedan stanna där i ungefär ett år innan de kan resa hemåt igen, i ytterligare nio månader. Hela resan tar alltså tre år. Under den tiden finns ingen möjlighet att lämna uppdraget, samtidigt som kommunikationen hem kommer att vara fördröjd med upp till 24 minuter eftersom det tar tid för radiosignaler att ta sig mellan jorden och Mars."

Drömjobbet eller mardrömsjobbet - vad tycker ni?
Det finns INGA pengar i världen som hade varit tillräckliga för att stänga in mig tillsammans med X andra personer, i en farkost som jag inte kunde lämna under såpass lång tid....

Såg serien Away på Netflix med Hilary Swank i huvudrollen när den kom i höstas, inser nu lite sådär lagom korkat att de måste ha släppt den ungefär då med tanke på att den där Perseverance landade på Mars nyss. Och att det kanske inte var så "hittepå" vad gäller detaljerna med tiden för resan och fördröjningen i kommunikation etc.

 

[Septicemia]

Haha det är såna uppdrag som får mig att önska att jag var astronaut. Hade tveklöst åkt om möjligheten fanns

 

[lil-sis]

Utan barnet och med överenskommelser om att man inte måste umgås hela tiden så visst. Men jag är inte så intresserad av rymden att jag haft det i åtanke på riktigt så att säga.

 

[Mineur]

Nej fy, aldrig i livet! Jag är livrädd och totalt ointresserad, så för mig hade det definitivt varit en mardröm!

 

[bettysmatte]

Skulle jag få välja personer att umgås med i tre år utan så mycket kontakt med omvärlden så absolut - om jag var kvar på jorden... Jag vill ha mina hundar, skogspromenader och klättring.

Det är ju det. Det är inte bara sällskapet jag reagerar mest på. Utan att vara INSTÄNGD i en farkost, med rymdmörkret utanför, utan att kunna gå UT. Inte kunna promenera i naturen. Känna solen värma, osv osv osv.

 

[aiquen]

Jag känner verkligen inte den minsta lockelse över huvud taget. Jag såg (om) dokumentären Last Breath om några mättnadsdykare på Nordsjön häromdagen, och bara en sådan sak får mig att känna kalla kårar - och de är ändå kvar på jorden. INGET hade fått mig att gå ur en dykarklocka i kompakt mörker 100 m ner i havsdjupet (utöver att vara instängd med ett fåtal personer i ett trångt utrymme under en längre tid). Samtidigt som det ändå fascinerar mig, även vad otroligt olika saker människor kan lockas av.

 

[fejt]

Jag skiter i sällskapet. Det är rymden jag är rädd för. Jag skulle inte sätta mig i en rymdfarkost för nåt i hela världen.

 

[Ray]

Fy fan. Nej nej nej

 

[strawberrysylt]

Hur många andra personer finns det att umgås med?
Har man sitt egna rum där man kan dra sig undan?
Hur mycket måste man umgås?

Det är frågor som spelat stor roll för mig.

Hade kunnat tänka mig det i teorin, men i praktiken skulle jag nog ha blivit ett vrak eftersom jag tyvärr funderar ganska mycket över vad den och den tycker och tänker om mig och är den sur nu osv... iiiiinte jättebra direkt

 

[nullo-modo]

Mer mardröm än drömjobb. Saknar helt enkelt tjusningen av rymden och planeter för att det skulle vara lockande.

 

[nightcrawler]

Alldeles för lång restid. Allt över en timme är jobbigt och två timmar är på gränsen till outhärdligt. Dessutom i sällskap med andra. Men den dagen vi har skepp a la star wars, då står jag först i kön

 

[bettysmatte]

Hur många andra personer finns det att umgås med?
Har man sitt egna rum där man kan dra sig undan?
Hur mycket måste man umgås?

Det är frågor som spelat stor roll för mig.

Hade kunnat tänka mig det i teorin, men i praktiken skulle jag nog ha blivit ett vrak eftersom jag tyvärr funderar ganska mycket över vad den och den tycker och tänker om mig och är den sur nu osv... iiiiinte jättebra direkt

Angående storlek, så mycket mindre än rymdstationen.
Mer från artikeln:
"Personerna ombord på en rymdsond till Mars är helt utlämnade till varandra, på en yta mycket mindre än rymdstationen, med störd dygnsrytm och enformig mat, och kompakt mörker utanför fönstren."

Det låter så.....lockande......

Fakta om rymdstationen (och rymdsonden till Mars skulle alltså vara mycket mindre):
"Den internationella rymdstationen består av totalt 16 moduler och den första modulen sattes på plats 1998 och har sedan dess byggts på och blivit en 73 meter lång och 109 meter bred konstruktion. Stationen är 20 meter hög, väger över 419 ton och har en boyta på 388 kubikmeter."
https://www.rymdstyrelsen.se/upptac...tationen består av,en boyta på 388 kubikmeter.