Amning, känner mig så misslyckad!!

[daymint]

Känns bara som att jag måste få skriva av mig och få höra lite erfarenheter från andra mammor. Min son är nu 6 veckor, från början helammade jag honom, vi hade lite krångel att komma igång med amningen men funkade när vi åkte hem från BB.Efter ca ett par veckor blev han väldigt skrikig på kvällarna och jag fick sitta väldigt länge och amma som mest 6 h och han var ändå inte nöjd. Provade även med napp men han var hungrig, och inte bara snuttig.
Satt nästan och sov, och svimmade nästan så det blev för mkt, vet att det bästa är att härda ut och att det kan bli bättre.

Efter att ha rådgjort med våran Bvc sköterska så tyckte hon att vi skulle prova att ge en skvätt ersättning på kvällen.Bebis blev så lugn somnade för första gången gott utan skrik och utan att vara ledsen.

Jag har pumpat under denna tiden och givit i flaska, tyvärr har flaska med ersättning tagit över mer och mer, då han aldrig blir riktigt nöjd med amningen.

Han ammar dock ibland men tycker han har fått mkt sämre tag.

Detta gnager i mig så mkt vad jag kunde ha gjort bättre, kanske stannat hemma mer och tagit det lugnt, stått ut mer, fast jag inser att jag mådde dåligt av att amma så många timmar.

Jag känner mig så ledsen och deppig över att inte kunna amma min son, letar hela tiden anledningar till varför det blev så här , på bvc trodde de att jag inte hade tillräckligt fet mjölk och då kan man ju inte göra så mkt, men jag mår så dåligt ändå över detta

 

[vindvissla]

Sv: Amning, känner mig så misslyckad!!

Jag antar att du lusläst alla frågor och svar på amningshjälpen? jag förstår att du känner dej deppig när du var inställd på att amma, det sitter djupt rotat i en. tror du det är för sent än då? att börja helamma igen? sam åt också konstant på kvällarna, brukade försöka ha en timme mellan så brösten hann fyllas på lite. Även nu på nätterna kan han ibland äta jätteofta, typ 4 ggr på en natt jämfört med många andra 6 månaders som sover hela nätter.

Jag vill inte propagera eller få dej att känna dej ännu sämre, barn blir helt friska och normala på ersättning också, men jag förstår att det känns i själen att du inte kan amma.

 

[jerseyko]

Sv: Amning, känner mig så misslyckad!!

Förstår hur du känner, för mig funkade amningen jätte bra men jag gick ner massor i vikt och var tvungen att sluta pga det. Sen ville han hellre ha gröt när han blev större. Men jag saknar så att krypa ner tillsammans i sängen och amma, eller slappa hela familjen i soffan på kvällen och amma/"vara napp" tills det var dags att sova.


När det blir dags för ett syskon så tänker jag försöka att gå upp ännu mer, och försöka hinna äta ännu mer och oftare.

 

[nevin]

Sv: Amning, känner mig så misslyckad!!

Jag förstår hur du känner det, jag ammade delvis i 3,5 månader och mådde dåligt över amningsstoppet lika länge.....

Jag fick börja med ersättning tidigt med, pumpade som en idiot och grät hela dagarna för att det inte fungerade som jag ville, förbannade mig själv för att jag inte orkade med amningen och skällde ut alla som kom med goda råd.. I mitt fall finns nog ingen direkt anledning till att det inte fungerade, om man inte räknar stressen över anhörigas tjat om flaskans fördelar och amningens nackdelar..... Så nästa bebis ankomst innebär totalstopp för både besök för tidigt och tjat från omgivningen, jag har redan nu sett till att omge mig med personer som kan stötta mig oavsett vilket det nu blir av helamning, delamning eller ersättning.


Det enda jag kan säga är att det ÄR ett sorgearbete att behöva sluta amma innan man är redo eller vill det, men försök att sluta leta fel, det ger ingenting. Antingen fortsätter du som du gör nu, eller så gör du som vindvissla säger, prova igen. Oavsett hur du gör kommer barnet alldeles säkert växa och bli både frisk och stark.

 

[boccia]

Sv: Amning, känner mig så misslyckad!!

Tipset jag fick av BVC när min första dotter var likadan var att pumpa ur en skvätt INNAN amningen (ca 10-15ml), detta för att bli av med den tunna, söta mjölken som egentligen bara släcker törsten, och få fram den fetare, mättande mjölken direkt. Min dotter blev genast mkt nöjdare på kvällarna när jag testade det.

Fungerar säkert inte för alla, men kanske kan vara värt att prova om du vill fortsätta amningen.

Annars ska du definitivt INTE känna dig misslyckad, vissa klarar att helamma sina barn, vissa inte. Förstår att det känns pissjobbigt att inte själv få bestämma hur länge man ska fortsätta amma sin lillplutt och när det är dags att sluta.

 

[Luff]

Sv: Amning, känner mig så misslyckad!!

För mig funkade inte amning heller trots många o långa försök m bägge barnen.
Och jag blir arg när jag läser ditt inlägg (inte på dig) - varför i alla fridens namn skulle jag känna mig misslyckad för det?
Hade jag fortsatt kämpa hade barnen fått bristsymptom (den ene gick ner i vikt oroväckande mycket) och kanske blivit obotligt skadad.
Jäkla medeltidsfasoner det här med "kan man inte amma så är man en dååålig mamma" - förr dog barnen av tbc - idag vaccinerar man. Förr dog barnen av undernäring - idag finns det mjölkersättning.
Så sträck på dig och njut av din unge.
En långvarigt deppig mamma är betydligt mer skadligt än utebliven modersmjölk.

 

[Brandgul]

Sv: Amning, känner mig så misslyckad!!

Jag flaskade rätt så mycket en period. Men sen har det känts bra att amma igen och när han var kring 3 månader så började jag att helamma (vilket jag bara gjorde de två första veckorna i princip) Så visst går det att få till det lite senare också när barnet är starkare och inte äter lika ofta

På amningsmotagningen sa de att man först måste sätta syrgasmasken på sig själv och sen hjälpa andra. Det gäller amningen också. Om du sitter och ammar så att du nästan svimmar så går det inte. Hur ska du kunna producera mjölk då?? Fortsätt att flaska och amma och se om du kan fasa in amningen igen när han är starkare. Framförallt på morgonen brukar i alla fall jag har bra med mjölk!

När min son var 6 vckor var jag fortfarande för trött och slut för att orka helamma och få maten att räcka till.

 

[vindvissla]

Sv: Amning, känner mig så misslyckad!!

Och jag blir arg när jag läser ditt inlägg (inte på dig) - varför i alla fridens namn skulle jag känna mig misslyckad för det?

Fast jag som ändå känner mej som en någorlunda stark och liberal kvinna, började störttjuta när barnmorskan sa "det finns ju ersättning..." när mina spruckna bröstvårtor blödde och varade sej. Jag tror det sitter djupare än på massmedianivå, och det är därför det är så himla svårt att ta det med en klackspark. Enligt själen så kommer barnet svälta om man inte ammar det, men kroppen vet att det idag finns ersättning som är superbra (fast bajset luktar blä).

En liten fundering bara. Men jag tror det sitter så djupt.

(upptäckte just att bumpen och bananen bumpar i takt till min musik )

Och just som brandgul säger måste man tänka på sej själv först. Man måste vara utvilad, äta bra och dricka mycket. Och helst inte vara stressad. I alla fall de första månaderna tills amningen är helt stabiliserad.

 

[Mitten]

Sv: Amning, känner mig så misslyckad!!

Vilket bra inlägg

TS:
Min tjejja är 4 månader om någon vecka, och hon blir inte nöjd med min mjölk nu. Det har funkat bra innan, men nu skriker hon bara åt bröstet. Efter en veckas kamp vid matdags började jag ge ersättning några gånger per dygn, har gjort det nu i ca en vecka, och hon är mycket gladare. Nu var jag aldrig förtjust i att amma, men jag försöker sparka igång lite mjölk ändå ... trots att jag inte direkt vill amma så får jag dåligt samvete när jag inte ammar, och känner mig just usel. Av någon dum anledning. Jag skäms lite liksom. Men det får jag se till att sluta med, för mitt logiska jag håller inte med

 

[Inte_Ung]

Sv: Amning, känner mig så misslyckad!!

Ibland så är det bara på det viset.
Du har försökt och gjort ditt bästa samt lyckats amma de första 2 viktigaste veckorna.
Så att bebisen har fått antikroppar.

I det läge som ni är nu så är det bästa för bebis nog att få tillräckligt med mat.
Ersättning fungerar bra det också.
Och en mätt bebis är en glad bebis.

Lycka till.

 

[Brandgul]

Sv: Amning, känner mig så misslyckad!!

I början fick han ersättning om han ville amma igen inom 1 h efter att jag slutat amma. Sen fick han ersättning ofta eftersom att jag var helt psykiskt slut. Det var kanske varannan gång han ville äta.

För mig har det aldrig varit någon grej med att amma. Jag gillar det inte. Men jag har gjort det ändå. Men jag skulle struntat i vilket även om det inte gick, så jag har inte riktigt samma känsla som många av er andra om att det skulle vara ett misslyckande.

 

[Lady_Morgaine]

Sv: Amning, känner mig så misslyckad!!

*KL*

Jag bara inflikar med en fråga, måste man välja mellan att amma eller att ge ersättning?

Kan man inte mjölka ur och ge i flaskan? Eller är det det att man kanske pumpar ur för sällan så det sinar..? Men det borde väl funka..?

 

[vindvissla]

Sv: Amning, känner mig så misslyckad!!

Nädå man kan kombinera både och om man vill. Många gör det t ex för att få lite frihet att åka och rida eller så. Eller för att pappan också ska få mata lite! Att pumpa ur bara för att ge ur flaska är lite onödigt arbete tycker jag men det var nog inte så du menade?

Ju mer du pumpar desto mer producerar du (de flesta i alla fall) men man pumpar aldrig ur lika mycket som om barnet suger.

 

[Mitten]

Sv: Amning, känner mig så misslyckad!!

Jag har försökt pumpa nu när det sinat typ - men jag får bara skitont i brösten och får ut typ 20 ml på en halvtimme

 

[vindvissla]

Sv: Amning, känner mig så misslyckad!!

Man ska inte pumpa så länge, var rädd om dina stackars tuttar. Om du vill amma, har du försökt ge båda brösten var gång hon ammar? Just i den vevan runt 4 månader är det så mycket annat som händer också med nerver och nyanser och intryck för barnet, så det kan tyckas kinkigt ändå och vill gärna ha närhet och blir extra klängigt.

 

[domino]

Sv: Amning, känner mig så misslyckad!!

Förstår att det känns tungt när det inte funkar.

Jag fick inte heller riktigt med mjölk och Maja var inte heller nöjd, hungrig hela tiden. Innan jag gav upp med amningen gav jag först bröstet och sedan ersättning. Hon blev som förbytt, glad och go och nöjd.
På BVC frågade hon hur det gick om mjölken hade runnit till varje gång vi var där och sen sa hon att jag fortsätter så länge jag orkar. Att hon får i sig allt och att mjölken inte rinner till för alla ordentligt så det räcker.

Jag hade också velat amma och var inställd på det men går det inte så går det inte tänkte jag och hon mår hur bra som helst och är en frisk och nöjd tjej av ersättningen med.

 

[Sar]

Sv: Amning, känner mig så misslyckad!!

Kan du ge i annat än flaska? Flaska är ju känt för att ge sugförvirring såvida inte amningen är helt etablerad. Prova ge ersättning i kopp eller skedflaska istället, blir kladdigare men bidrar inte till tuttförvirring. Då blir det antagligen lättare för honom att hitta tillbaka till den rätta sugtekniken.

Jag fick ju tvillingar och helammade endast korta perioder, de behövde ofta få en flaska extra ersättning per dygn för bli mätta (och det är ju det det handlar om, att barnet ska bli mätt och nöjt oavsett om det är bröst eller flaska!).

Jag pumpade extra hela tiden för att stimulera mjälkproduktionen, mina tjejer kunde man ställa klockan efter då de ville ha mat exakt var tredje timme trots att bröstet alltid var tillgängligt. Jag bytte då så att jag gav "morgonmjölk" på kvällen och tvärtom.

Nu minns jag tyvärr inte namnet på källan men jag läste en neonatalbok under graviditeten som hävdade att 30 ml bröstmjölk/dygn (och det är inte mycket!) gav barnet alla "fördelar" med amningen. Den var skriven av ett gäng neonatalläkare.

Lycka till med matningen, kom ihåg att det allra viktigaste är att barnet blir mätt, han har ju dessutom fått i sig råmjölk etc.!

 

[Mitten]

Sv: Amning, känner mig så misslyckad!!

Absolut har jag provat båda sidor. Problemet är att hon inte har tålamodet, det rinner så dåligt så hon bara gallskriker åt bröstet. Så blir hon jättehungrig. Och vi kan kämpa i en eller två timmar - eller så är det avhjälpt med ersättning på 10 minuter ... svårt det där, jag har ju helammat i snart 4 månader, så hon måste ju fått det viktigaste iallafall? Vill ju dock ge henne det när smakisarna gör sitt inträde också ... känns som om det är lättare då (?)

 

[daymint]

Sv: Amning, känner mig så misslyckad!!

Tack för alla era svar och uppmuntran, vad skulle man göra utan buke.....
Det är verkligen en sorg som man måste gå igenom, man vet ju att ta ersättningen är bra mat och viktigaste att bebis blir mätt och får mkt kärlek, fast ibland tar det tid att ta in det..

Jag ska kämpa på så länge jag orkar med pump och amma sen får jag tänka på att det viktigaste är att jag faktiskt orkar ge min son massor med kärlek och närhet, och det hade inte fungerat om jaf fortsatt må så dåligt som jag gjorde när han skrek och skrek, blev helt slut psykiskt av det.

Tack för stödet!!!

 

[Brandgul]

Sv: Amning, känner mig så misslyckad!!

Kolla upp om någon kan skriva ut Syntocinon till dig! Det har jag fått pga alla mina mjölkstockningar, det går mycket bättre att pumpa då Skulle din kille nu tappa tekniken så kanske det kan gå att du pumpar och ger flaska. Om du får vila och äta ordentligt så får du kanske bättre med mjölk. Jag känner fortfarande att det minskar om jag är trött eller slarvar med mat och dryck. 2 liter vätska om dagen och två lagade mål mat krävs det för mig!

Min kille har inte blivit tuttförvirrad utan både tar flaska och bröst med och utan amningsnapp.