Ashera- jättekattrasen!

[Keanu]

Sv: Ashera- jättekattrasen!

Hej igen! Tydligen är Savanna-katten mycket lik Ashera (ursprung och utseende), fast den har pedigree och en framväxande rasstandard. Ashera därimot har ingen pedigree, trots det kostar den fem gånger så mycket som en savanna-katt. Konstig business!

 

[Kat]

Sv: Ashera- jättekattrasen!

Kat: jag förstår dej lite bättre efter att jag läst alla dina inlägg, men du är helt tagen av alla likheter som finns mellan vilda o tama djur, men det finns ju viktiga skillnader också. Vi liknar ju apor en del, men inte helt
Hittils så är ju den här rasen uppfödd i hem och blir då snälla o tillgivna djur lämpliga för barn till o med stod det om dom!
Alla som haft o göra mycket med katter har väl blivit rivna o så, men i mitt fall har jag bara blivit det när jag velat få tag i eller flytta katter som inte är uppvuxna i hem sen dom var små. Men aldrig att dessa katter skulle hoppa på o anfalla som ett lejon...

Jovisst finns det skillnader. Men med tanke på hur en huskatt ofta beter sig i situationer av obehag och rädsla, så skulle jag inte vilja ha en större dito.
I en drömvärld skulle jag gärna ha en Tiger att gosa med, men när den blir leksugen skulle jag inte vilja vara med längre. Tänk dig en snyting med klorna ute av en sådan!

Hur tänker du när du inte menar att du sett dem anfalla som ett Lejon? Vari ser du själva skillnaden?
Jag är nyfiken, eftersom jag inte riktigt ser någon skillnad mer än storlek i attackerna.

 

[Elektron]

Sv: Ashera- jättekattrasen!

Nej, inte ta in vilda djur och hålla dem fågna, men gällande att avla på exempelvis djurparksdjur ser jag inget större fel på än annan avel.
Helst skulle jag dock se att man slutade med domesticerande avel helt.
Jag gillar inte själva idén att göra jordens arter till våra slavar i grunden.

Men du jämför ju äpplen och päron! Vi diskuterar inte djurparksdjur - som för övrigt är en kontrollerad avel som går ut på att bevara arter eller föra in nytt blod för att undvika inavel - om den är seriös vill säga.

Med tanke på din sista mening är det ju ännu konstigare att du tycker det är ok med Asherakatter. Tror du de trivs i hemmiljö? Du kan inte ha den som utekatt utan måste gå med den i koppel.

 

[MrsScabtree]

Sv: Ashera- jättekattrasen!

Jodå, de beter sig väldigt lika i väldigt mycket.

De har ett rörelsemönster som är nästa på pricken likadant.
Språket ser utifrån en människas håll ut på likvärdigt sätt.
De likvärdiga jaktintinkter och dagsaktiviteter (sova, sova, sova, lattja lite, sova, sova, jaga och sova lite till)
De är svåra att kontrollera med annat än tvång, om de inte själva är med till 100% på noterna.
Lejon har till och med samma leklynne som katter.

Samtidigt är katter betydligt mildare, är inte alls lika primitiva i sitt beteende. De går dessutom alldeles utmärkt att tämja i jämförelse med sina jättekusiner..och besitter inte alls samma aggression.

 

[Kat]

Sv: Ashera- jättekattrasen!

Samtidigt är katter betydligt mildare, är inte alls lika primitiva i sitt beteende. De går dessutom alldeles utmärkt att tämja i jämförelse med sina jättekusiner..och besitter inte alls samma aggression.

Det är ju väldigt beroende på ras också. Visst skulle jag kalla mina katter för tama, samtidigt går de ofostringsbara i viss mån och skulle flytta om grannen gav dem bättre förutsättningar.

Jämför vi exempelvis en Burma och en Siames så har vi ett nästan lika stort hopp där, även om det allra mesta fortfarande är slående lika.

 

[Kat]

Sv: Ashera- jättekattrasen!

Med tanke på din sista mening är det ju ännu konstigare att du tycker det är ok med Asherakatter. Tror du de trivs i hemmiljö? Du kan inte ha den som utekatt utan måste gå med den i koppel.

Jag vet inte om jag tycker det är okej, men inte heller särskilt mycket värre.
Men jag har inte heller läst mycket om rasen.
För mig är det främmande att inte kunna släppa ut katten att sköta sig själv, så det skulle falla även på det.

 

[Sassy]

Sv: Ashera- jättekattrasen!

Det vi i Sverige vet om hybrider kommer mycket från "varghundar" och där ser man exakt samma tendenser. Hunden växer upp som en trevlig, social valp, men när den blivit vuxen kan inte ens de mest hundvana hemmet vara säkra med den eftersom varghunden till skillnad från en tamhund blivit vuxen psykist, och är beredd att ta över sitt revir på ett helt annat sätt. (Dvs de problemen man har med "svåra hundar" fast i kubik). Det finns en hel del som har ändrats under husdjurens domesticering, även om de svarar på samma sätt som sina vilda förfäder.

Apropå Savannah så är nog det "ohäftiga" att de inte är så stora. De tidiga generationerna är mycket stora, men som sagt tidigare i tråden finns det en normal storlek för tamkattdjur och dit leder alla raser när de kommit tillräckligt många generationer från sn vilda förfader. Alltså måste man fortsätta göra första-generationskorsningar om man vill bibehålla det stora kattdjuret. Savannah är för övrigt inte godkänd av FIFé och kommer inte bli det heller. Den är godkänd av IDP enligt deras princip att en ras som är godkänd av något förbund är godkänd hos dem

 

[Keanu]

Sv: Ashera- jättekattrasen!

kat: [/QUOTE]Hur tänker du när du inte menar att du sett dem anfalla som ett Lejon? Vari ser du själva skillnaden?
Jag är nyfiken, eftersom jag inte riktigt ser någon skillnad mer än storlek i attackerna.[/QUOTE]

Den ena leker att du är ett byte, ofta med indragna klor, medan den andre jagar på riktigt o vill ta död på dej!
Jag har försökt fånga en vildkatt som ramlat ner från 5e vån. (!!) o den var farlig, men bara för att jag absolut ville ta i den, hade jag låtit den vara hade den låtit mej vara också. Det tror jag inte om ett lejon...

 

[Augusti]

Sv: Ashera- jättekattrasen!

Hej igen! Tydligen är Savanna-katten mycket lik Ashera (ursprung och utseende), fast den har pedigree och en framväxande rasstandard. Ashera därimot har ingen pedigree, trots det kostar den fem gånger så mycket som en savanna-katt. Konstig business!

Ja, som jag redan nämnt tidigare i tråden så är Asheran i princip en tidig-generations Savannah, dock inte så rastypisk. Det går att köpa t.ex. F1 Savannah-hanar (som är sterila) från katterier som håller på med Savannahs, men dessa katter får man som tur är inte äga som privatperson i Sverige.

Savannah-katten är på väg att bli godkänd i TICA, men har en bra bit på väg för att nå champion-status. Som jag har förstått saken så finns det inte en jättestor population SBT Savannahs ännu, utan de flesta är tidiga servalhybrider. En SBT Savannah är dock inte speciellt lik Asheran på bilderna då de bland annat är mkt mindre i storlek.

Det största problemet med marknadsföringen kring Asheran är att de inte erkänner att det är en tidig generations vildkatthybrid med helt andra behov än en tamkatt. Visst kan man som privatperson hålla en sådan katt men det krävs massor av kunskap, utrymme och engagemang, vilket knappast spekulanterna till Asheran har. De som får lida i slutändan är ju förstås katterna.

Man bör även fråga sig vilka vildkatt-individer som ligger bakom. Är de vildfångade? Eller är de födda i fångenskap?

Själv har jag en F11 SBT bengal där inga vildfångade ALC har använts.

 

[Kat]

Sv: Ashera- jättekattrasen!

Den ena leker att du är ett byte, ofta med indragna klor, medan den andre jagar på riktigt o vill ta död på dej!
Jag har försökt fånga en vildkatt som ramlat ner från 5e vån. (!!) o den var farlig, men bara för att jag absolut ville ta i den, hade jag låtit den vara hade den låtit mej vara också. Det tror jag inte om ett lejon...

Åh, du menar attcker mot människor just?
I så fall förstår jag bättre. (Även om min klantskalle alltid hugger hål direkt, om man skulle göra så med honom)
Men jag antar att det är ganska direkt relaterat till storlek, vad de ser som byten och inte.

 

[Kat]

Sv: Ashera- jättekattrasen!

Förressten, så tycker jag det är läge att berätta en liten anekdot...

Jag var på "safari" på en savann för ett antal år sedan med en guide som bland annat haft camping under längre period i Serengeti.

Intill campingen brukade en liten lejonflock ligga och såsa.
Ofta blir de här lejonen, trots att de anses leva i det fria, ganska vana vid att det susar omkring jeepar med turister intill dem, så de bryr sig sällan nämvärt om bilarna.

En kväll, kläckte han och kompisarna en aldeles utomordentligt knäpp (och naturligtvis fullständigt förbjuden) idé.

Lejon är ju stora katter, tänkte de.
Katter gillar att leka genom att jaga saker...

Så de tog Jeepen och körde till Lejonflocken.
Väl där fäste de ett rep som en svans bakom bilen och började köra runt bland lejonen
- som skuttade efter och försökte fånga repet.

 

[verakaliber]

Sv: Ashera- jättekattrasen!

våra katter är inte så domesticerade som vi tror och de flesta har fortfarande kvar sina instinkter bara det att de är vana vid oss människor via socialicering.
hunden döremot är helt domesticerad men verkligen inte katter, de är bara lite.
bara för att den ser vild ut innebär det inte att den är det.
samma sak med pappilonnen. den är liten och söt men kan vara galen likväl som en dobermann, schäfer eller tibetansk mastiff.

 

[MissFideli]

Sv: Ashera- jättekattrasen!

Vad är skillnaden menar du? Att en hund har kvar sin jaktinstinkt betyder alltså att den inte är domesticerad? Och hur kan Sveriges katter inte vara domesticerade, dom har ju aldrig funnits i vilt tillstånd här?

 

[sthu]

Sv: Ashera- jättekattrasen!

Definiera domesticerad Verkar finnas lite förvirring kring begreppen här.

Domesticering innebär i princip att människan förädlat arter genom avel, vilket vi har gjort med katten i allra högsta grad. Så ja, katten är domesticerad. Dock är den (oftast) inte präglad på människor såsom hundar är.
Skilj på domesticerad och tam, det är inte samma sak. Ett djur kan vara tamt utan att vara domesticerat och tvärtom.
Enkelt uttryckt är domesticering ett begrepp som används på populationsnivå, medan tam är för en individ.

En pappe är alltså i högsta grad domesticerad, likaså en perser. Däremot behöver varken vovve eller kisse vara tam eller väluppfostrad.

 

[sillysinta]

Sv: Ashera- jättekattrasen!

Dock är den (oftast) inte präglad på människor såsom hundar är.

Praglad? Det har val betydligt mer med flockbeteende att gora an nagot annat. Och katter ar solitarer. Inte vi andra. Pragling eller ej.


kl

Daremot blir jag lite forvanad over hur ouppfostrade folk later sina katter bli, och "vilda". Den dar myten om att det inte gar att lara och uppfostra katter lever starkt kvar. Men det ar verkligen en myt. Visst ar det individer men jag har verkligen aldrig haft en katt som jag inte haft ytterst pli pa. Och jag har haft manga. De vet precis vad de far och inte far, och aven fast nagra har varit akta ogontjanare sa har de alla varit battre uppfostrade an familjens "praglade" hundar.

 

[MissFideli]

Sv: Ashera- jättekattrasen!

Fast man har ju konstaterat att katter inte är solitärer. Hemlösa katter samlas ofta och lever i stora kolonier. Däremot håller jag med om att folk inte uppfostrar sina katter.

 

[sthu]

Sv: Ashera- jättekattrasen!

Nja, prägling måste inte ha med flock att göra. Du kan relativt enkelt prägla djurungar på människor genom att hantera dem mycket och "ersätta" modern. Om en djurunge umgås mycket med människor redan från födseln kan den komma att se människan som en slags surrogatmamma eller hur man nu ska förklara det. Klassiskt exempel är Lorentz och hans ankor. Han präglade ankungar på sig själv, så ungarna följde honom som om han vore deras mor.

Man brukar prata om präglingsperioder eller "-fönster", när djurungarna är mottagliga för prägling. Ofta är det bara en kort period. I vissa fall (tex ankor) kan präglingsperioden börja redan innan äggen har kläckts.
Vuxna djur präglas inte, de tämjer eller socialiserar man. Hundar växer oftast upp i någons hem och blir således hanterade ända från födseln. Katter å andra sidan är inte helt ovanligt att de föds ute och inte träffar människor förrän de är flera timmar eller kanske till och med dagar gamla. Dvs, efter präglingsperioden.
Självklart gäller det inte alla katter, det var bara ett exempel.

Huruvida katten är solitär eller ej kan diskuteras. De är inte utpräglade flockdjur, men de kan ändå skapa band mellan individer och till människor på ett sätt som talar för att de har någon slags social struktur. Jag tänker att det är lite som åsnor, de är sociala på sina egna villkor med de de vill vara sociala med.

Nu har tråden spårat ut, men jag kan inte motstå en trevlig etologi-diskussion