Bukefalos 28 år!

Återkoppling med veterinär/klinik?

bettysmatte

Trådstartare
Har suttit i timmar och rensat ogräs idag så jag har haft tid att fundera på både det ena och det andra... ;) Jag vet egentligen inte riktigt i vilket forum den här frågan/funderingen passar:

Det är ju rätt vanligt att man får åka till mer än en veterinär/klinik innan ett problem hittas och hästen får rätt behandling. Det jag funderar på är om någon någonsin gör en återkoppling med de veterinärer/kliniker som inte hittade felet eller som behandlade del av problemet (kanske behandlade bara något sekundärt och missade grundproblemet, t.ex)? Nu menar jag inte att man ringer och är arg/kräver pengar tillbaka/liknande, utan att man hör av sig och berättar hur det ligger till. Jag har aldrig gjort det, men har haft lust att göra det vid ett par tillfällen. Magkänslan säger att det nog inte skulle vara populärt med de flesta veterinärer, men förnuftet vill tänka att det skulle vara bra att göra så och att veterinärer skulle vilja ta till sig informationen för att lära sig mer. Är det någon som har provat, och hur mottogs det i så fall?
 
Jag har inte erfarenhet av det du beskriver.

Veterinär måste vara ett väldigt svårt jobb. Man kan inte få en beskrivning från "patienten" utan får förlita sig på ägarens beskrivning av upplevda problem, och på observation.
Det måste vara nästan omöjligt att träffa helt rätt vid första undersökningen om man tänker på hältor och diffusa problem.
Det är säkert vanligt att man behandlar en del av ett problem, som kanske gav största inverkan för stunden. När det sekundära problemet sedan är borta, kanske andra saker syns tydligare.
Det är säkert vanligt att inte hitta "kärnan" på första försöket.

Det är antagligen enklare som andra eller tredje veterinär, eftersom teori 1, 2 och 3 kanske redan är avverkade samt att tidsförloppet ger ytterligare information.

Jag tror också att det är mycket svårt att avgöra den kliniska relevansen av exempelvis röntgenfynd.

Jag kan tänka mig att reaktionen från vet-håll kan vara en upplevelse av att djurägaren ringer för att kritisera och tala om att veterinären gjort fel, och det är antagligen inte en behaglig upplevelse
"jag vill bara berätta att du hade fel men veterinär X hittade rätt och rätt var...".
Svårt att framföra informationen på ett vänligt sätt, kanske?
 
Veterinär måste vara ett väldigt svårt jobb. Man kan inte få en beskrivning från "patienten" utan får förlita sig på ägarens beskrivning av upplevda problem, och på observation.

Håller med dig till fullo!

Jag kan tänka mig att reaktionen från vet-håll kan vara en upplevelse av att djurägaren ringer för att kritisera och tala om att veterinären gjort fel, och det är antagligen inte en behaglig upplevelse
"jag vill bara berätta att du hade fel men veterinär X hittade rätt och rätt var...".
Svårt att framföra informationen på ett vänligt sätt, kanske?

Jo, det är ju det jag är rädd för, men samtidigt tycker är så trist :( . Jag antar, i alla fall i en idealisk värld, att alla veterinärers önskan är att bota djur och att göra dem friska. Man borde då vara intresserad av att höra vad felet egentligen var, och vad hästens symtom berodde på, för att sedan kunna använda den kunskapen i framtiden. I stället för att aldrig få veta. Men, precis som du säger och som jag själv har funderat på, så lär det vara väldigt svårt att framföra i de flesta fall så att det inte låter som man bara är ute för att kritisera...
 
min häst var halt och funderingarna på vad det kunde vara var många Jag ringde Min hemmaveterinär och hon tyckte jag skulle ta kontakt med klinik och röntga henne för lösa benbitar "För ngn hovböld är det nog inte" sa hon. Hon bad mig också skicka ett sms till henne och berätta vad kliniken kommit fram till. Väl inne i Helsingborg, hittar vet en hovböld!! Jag messade min vet senare och talade om det. Hon skrev " Härligt! Tack för info. Så hon blev inte förnärmad iallafall. Jag har stort förtroende för min hemmavet, ska tilläggas :)
 
Jag vet inte om det är vanligt, nu har jag haft mycket få besök på klinik genom de 25 år jag har varit hästägare och alla hästar vi har haft genom åren. Totalt sett 8 hästar då 4 av dom varit avkommor till ett av mina ston, men har sluppit undan med 5 besök på 25 år.

I de fallen har man hittat orsaken till mitt besök, så jag har aldrig åkt någon annanstans för att utreda hästen genom att det aldrig har funnit något sådant behov.

Å andra sidan har jag ett mycket stor förtroende för den klinik jag anlitar, så jag tror faktiskt inte att jag skulle åka någon annanstans. Skulle det hända att den veterinären vi anlitar inte hittar orsaken, så vet jag att andra veterinärer blir inkopplade för att se på problemet med nya ögon sas.
 
Å andra sidan har jag ett mycket stor förtroende för den klinik jag anlitar, så jag tror faktiskt inte att jag skulle åka någon annanstans. Skulle det hända att den veterinären vi anlitar inte hittar orsaken, så vet jag att andra veterinärer blir inkopplade för att se på problemet med nya ögon sas.

Underbart :)! Äntligen har jag också hittat en sådan klinik, och då har jag ändå BARA åkt till välkända kliniker och hästveterinärer som generellt anses väldigt kunniga. Men hittar man rätt ska man nog se till att stanna där :)!
 
min häst var halt och funderingarna på vad det kunde vara var många Jag ringde Min hemmaveterinär och hon tyckte jag skulle ta kontakt med klinik och röntga henne för lösa benbitar "För ngn hovböld är det nog inte" sa hon. Hon bad mig också skicka ett sms till henne och berätta vad kliniken kommit fram till. Väl inne i Helsingborg, hittar vet en hovböld!! Jag messade min vet senare och talade om det. Hon skrev " Härligt! Tack för info. Så hon blev inte förnärmad iallafall. Jag har stort förtroende för min hemmavet, ska tilläggas :)

Det har bara hänt mig en gång, att en veterinär har sänt mig vidare och sedan velat veta vad det var/hur det hade gått. Det var då en riktigt duktig distriktsvet som vi hade förmånen att ha här ett tag. Hon hade ju inte tillgång till röntgen etc så hon remitterade oss vidare av den anledningen. Men hon var alltså intresserad av att veta hur det gick :)!
 
Det har bara hänt mig en gång, att en veterinär har sänt mig vidare och sedan velat veta vad det var/hur det hade gått. Det var då en riktigt duktig distriktsvet som vi hade förmånen att ha här ett tag. Hon hade ju inte tillgång till röntgen etc så hon remitterade oss vidare av den anledningen. Men hon var alltså intresserad av att veta hur det gick :)!

Jag tror min hemmaveterinär skulle bli glad om jag återkopplade då hon har nära relation till många av sina kunder:)
 
@bettysmatte jag vet inte om jag skulle vilja påstå att det är VANLIGT att man behöver byta klinik pga att man inte hittar felen osv. Däremot vet jag självklart att folk byter klinik för att de inte är nöjda i vissa fall osv.

En klok person i branschen sa till mig en gång ngt ungefär såhär:
Veterinärer är precis som läkare för människor, individer. Ingen individ, trots att de må ha samma profession, gör exakt likadant eller samma bedömningar som ngn annan riktigt, runt exakt allt. Med det inte sagt att den ena gör fel och den andra rätt. Det viktiga är dock att det finns ett FÖRTROENDE från den som anlitar veterinär/läkare, dvs att man som patient känner att man litar på, förstår, och kan känna sig trygg.
Jag tror detta är jätteviktigt.

I övrigt tycker jag din fundering är absolut relevant, men jag tror kanske inte att veterinärerna ser det som att de blir "upplysta" om ngt de inte hittat, utan jag tror många skulle anse att de hade hittat felet om kunden inte hade bytt klinik osv.... Tror inte det handlar om ointresse alls, utan bara snarare det isåfall.
Sen kan jag till viss del hålla med dig om att intresset i sig inte alltid är så stort men handlar väl också mycket om att det är så mycket jobb och mycket kunder man behandlar dagligen dax, och att behandla och åtgärda är ju primärfokuset för dessa veterinärer, så kanske lätt blir så att det helt enkelt prioriteras bort lite ang. att ha tid för att intressera sig för hur det gått för ngn häst som ägaren bytte till en annan klinik på osv.

Jag har aldrig bytt klinik själv, däremot har jag bytt veterinär på samma klinik en gång, då kommunikationen oss emellan helt enkelt inte fungerade, jag förstod inte veterinären och denne kommunicerade inte på ett sätt som gjorde att jag kände just det jag skrev om tidigare, - tillit eller förtroende. Det är en jätteuppskattad av många andra, veterinär, men för mig funkade det inte. Bytte till en annan på samma klinik, och det var skillnad som natt och dag, dessutom hittades felet på hästen direkt av denne, vilket inte gjorts av den andre.
Jag har en klinik här i trakten, som jag aldrig ens funderar på att åka till ö.h.t och aldrig skulle sätta min fot på, trots att den ligger 15 min bort, så åker jag hellre till en annan klinik 1,5 timme bort. Det är ju också ett personligt val från min sida, många andra anlitar denna klinik och är nöjda. Andra är det inte. osv osv.....
 
På smådjurssidan kan jag berätta att vi inom djursjukvården ofta är nyfikna på att höra hur det gått med patienten/vad som var fel och på remissen skriver vi att man önskar svar.

Men är ju skillnad på om man som veterinär remitterar till annan klinik, eller om kunden själv väljer att avbryta och gå till annan klinik. Nyfiken kan man ju vara i båda tillfällena men det är inte alltid avbrottet går lika smärtfritt som en remittering! ;)
 
Men är ju skillnad på om man som veterinär remitterar till annan klinik, eller om kunden själv väljer att avbryta och gå till annan klinik. Nyfiken kan man ju vara i båda tillfällena men det är inte alltid avbrottet går lika smärtfritt som en remittering! ;)

Så tänkte jag också när jag läste det. Det var ju det som den distriktsvet som jag nämnde ville att jag skulle göra, men då remitterade hon ju också mig vidare.

I de övriga fallen som jag varit med om (en gång per häst) har jag på egen hand bytt klinik/veterinär, och då undrar man ju om det hade varit populärt att ringa/mejla och uppdatera? I ett fall är jag, tyvärr, nästan hundra på att det INTE hade varit det. Anlitade en väldigt välkänd (man ser honom rekommenderas OFTA) hästveterinär. Han gjorde - i mina ögon - en rätt hastig/slarvig undersökning, lyssnade inte riktigt på vad jag berättade om hästens symtom, och behandlade ett sekundärproblem. Han friskförklarade hästen efter två behandlingar TROTS att jag protesterade och menade att hon inte alls kändes bättre att rida än förut. HAN tyckte ju att hon såg mycket bättre ut, och det var i princip bara bättre ridning som krävdes! Problemen fortsatte dock och ett par månader senare uppdagades grundproblemet på en helt annan klinik. I detta fallet funderade jag på att ta kontakt med den första veterinären, men i slutänden så orkade jag inte riktigt... Det fanns nog också alldeles för många känslor inblandade vid det tillfället för att jag skulle kunnat återkoppla på ett sakligt och neutralt sätt.
 
Så tänkte jag också när jag läste det. Det var ju det som den distriktsvet som jag nämnde ville att jag skulle göra, men då remitterade hon ju också mig vidare.

I de övriga fallen som jag varit med om (en gång per häst) har jag på egen hand bytt klinik/veterinär, och då undrar man ju om det hade varit populärt att ringa/mejla och uppdatera? I ett fall är jag, tyvärr, nästan hundra på att det INTE hade varit det. Anlitade en väldigt välkänd (man ser honom rekommenderas OFTA) hästveterinär. Han gjorde - i mina ögon - en rätt hastig/slarvig undersökning, lyssnade inte riktigt på vad jag berättade om hästens symtom, och behandlade ett sekundärproblem. Han friskförklarade hästen efter två behandlingar TROTS att jag protesterade och menade att hon inte alls kändes bättre att rida än förut. HAN tyckte ju att hon såg mycket bättre ut, och det var i princip bara bättre ridning som krävdes! Problemen fortsatte dock och ett par månader senare uppdagades grundproblemet på en helt annan klinik. I detta fallet funderade jag på att ta kontakt med den första veterinären, men i slutänden så orkade jag inte riktigt... Det fanns nog också alldeles för många känslor inblandade vid det tillfället för att jag skulle kunnat återkoppla på ett sakligt och neutralt sätt.

Vi har också varit ute för ungefär samma sak. Vår häst var halt eller nja - inte??? Snarare en rörelsestörning som kom och gick under ett ridpass. I alla fall var hon långt ifrån sitt vanliga jag och näst intill omöjlig att rida. Tvärvägrade att galoppera och reste sig rakt upp om man pressade på. Så något var riktigt fel. Veterinären på kliniken hittade knäledsinflammation och behandlade det. Ok vid återbesöket var hon mycket bättre, men vi kände ändå att detta inte var primärfelet. Vi började diskutera våra farhågor men veterinären menade bestämt att hon hittat felet med tanke på att hon nu kunde galoppera under ryttare. Men vi kunde se att den där rörelsestörningen var kvar och även om hon var bättre ridmässigt så var det ändå långt kvar till att gå medelsvår dressyr. Vi tog henne till en annan veterinär som instämde med oss att rörelsestörningen var kvar och hon började leta, och leta, och leta...till slut hittade hon ett skadat ligament in kotan! Då hade det gått så pass lång tid och vi tänkte inte på att kanske ge veterinär 1 feed back fast det hade kanske varit bra.
 
Jag har använt hemmaveterinären, fått ett dystert besked och då sagt att jag kommer att åka till klinik för en second opinion. Inte för att jag egentligen misstrodde hemmavet., men jag insåg nog egentligen vartåt det barkade, och ville känna att jag verkligen gjort allt när den dagen kom... De såg lite annorlunda på skadan, men i slutänden blev utgången densamma, och jag kunde hela tiden diskutera klinikens åsikter med hemmavet. Sen om han varit lika samarbetsvillig om han haft totalfel är ju inte säkert.... ;)
 
Jag har bytt klinik och vet med någon kunds häst. Jag har också övertalat kunder att byta vet.
Det har då varit för att jag inte anser att vet haft samma känsla som mig kring hästen. Jag är ju inte veterinär och kan och får inte göra utredningar kring smärta. Men ibland känner man bara att det känns helfel. Och ibland vet man en hel del om den veterinär som anlitas och det kanske inte alltid är bra just rörande det hästen ska utredas för.
Då har inte jag brytt mig i att se till att det ska återkopplas.
Jag tror helt enkelt man har olika syn på vissa saker.
Och de som är bäst på hältutredningar tex måste ju utöver att ha tagit veterinärexamen ha feeling. Den kan man inte lära ut hur som helst.

Min vet vill veta hur det går med de som hon utreder.
Ingen kan ju vara specialist på allt. Är det något hon är osäker på konsulterar hon kollegor eller remitterar vidare.
Det tycker jag känns tryggt och seriöst!
Utöver det har hon en jäkla feeling och öga för rörelsestörningar. Så jag anlitar henne alla dagar i veckan om jag får såna problem.
Iom att vi känner varann och hon även de som utbildat mig kan vi ha en bra dialog. Vi vet var vi har varann.
Hon vet att jag ser små rörelsestörningar och att om det är mina egna hästar är jag hysterisk och helt värdelös att ha och göra med iom att jag blir så orolig för dem. Då är jag nog en jobbig kund.
Jag brukar vara noga med att höra av mig och berätta även framsteg de gjort iom att jag vet att det för många vet bara blir kundkontakt när man har problem. När det är löst "försvinner" folk.
Jag har andra vet jag gärna kan använda till annat, sår och tänder eller om jag tror en rörelsestörning inte är smärtrelaterad och bör tränas bort. Men ska det utredas tar jag henne!

Som redan nämnts kan man ju behöva behandla vissa saker få få dem ok för att hitta det riktiga problemet.
Jag tror också att man idag låter röntgenfynd få stor betydelse i en del fall då de faktiskt inte har det. Det har ju både skrivits och snackats om hur olydiga, oskolade etc etc hästar är idag, hur känsligt blod vi fått i en del.. Och att då säga att de har ett röntgenfynd kan vara både bra och dåligt för hästen. Jag tror ganska många hade kunnat bara ridas annorlunda och då funkat. Då hade man aldrig röntgat den. Aldrig vetat om röntgenfynden.. Det är lätt att börja anse att det är pga röntgenfynden hästen gör si eller så..
 
Som inom alla proffesioner så skulle jag säga att det beror på hur intresserad en veterinär är av sitt jobb och om den vill utvecklas. Alla veterinärer som är det borde ta emot en uppdatering med intresse då det utvecklar även denne.

Jag hade förvisso diagnos på min men prognosen jag gavs var tämligen osäker så jag valde att få second opinion på annan klinik som gav en helt annorlunda prognos.

När det gått en bit in i igångsättning och allt såg fortsatt fint ut så mailade jag den första kliniken ffa i "upplysningssyfte" för att skadan är ovanlig och jag tänkte just att det kunde vara intressant att ha ett fall, en statistik, inför ev framtida liknande skador. Jag sa iofs också att jag tyckte att de kanske borde remitterat mig för säkrare prognos.

Hur som så har jag inte fått någon respons alls. Det behöver de ju iofs inte ge heller för att ha tagit till sig det jag skrev så jag vet ju inte om de tog emot det positivt. Däremot så i en annan del av mailet nämnde jag en del helt andra saker med min kontakt med dem som jag inte var nöjd med som de verkligen borde ha gett mig respons på och det har jag inte heller fått så jag är ju inte mer positivt inställd till dom nu.
 

Liknande trådar

Hästhantering Hej! Jag är lite hjälplös och vet varken in eller ut hur jag ska göra... Har en 12 årig valack som jag tävlat i hoppning med upp...
2 3
Svar
52
· Visningar
10 688
Senast: liiinnea
·
Kropp & Själ Det här kommer bli ett väldigt långt inlägg :angel: :p Jag är 31 år, har aldrig varit gravid, och började i vintras (december) få...
2
Svar
21
· Visningar
3 317
Senast: __sofia__
·
Hästvård Eftersom jag inte har något att göra och lite tankar att skingra sitter jag här på lördagskvällen och nördar ner mig i min hästs...
2 3 4
Svar
72
· Visningar
8 399
Hästvård Uppgiven var nog ordet och efter att sökt och letat efter liknande problem ger jag upp. Veterinärerna kliar sig i huvudet och jag vet...
2
Svar
35
· Visningar
5 221
Senast: Josofinito
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Stänger du toalettlocket?
Tillbaka
Upp