bakdelsvändning från marken och andra ledarskapsövningar

[axel]

Sv: bakdelsvändning från marken och andra ledarskapsövningar

Nej just!
Och varför är människan rädd?
inte av den anledningen som hästen blir rädd, utan för vad hästen kan tänkas göra.

Om man har varit en förebild så blir hästen inte lika rädd o lägger sin rädsla åt sidan- i sin ryttares händer.

Har man heller inte suttit av o jagat den så kommer den knappast heller att trigga igång ett behov av att skydda sig från sin ryttare- att fly o då inte från grundorsaken, utan just från ryttaren som kastar sig av o börjar....

 

[Fiador]

Sv: bakdelsvändning från marken och andra ledarskapsövningar

Ha, ha du är rolig du, det var inte jag som sa att ryttaren var rädd, det var faktiskt du...jag säger bara att om ryttaren är rädd så spelar det ingen roll om du sitter kvar eller ej, för hästens del alltså, för den har redan koll på det. Så om du känner behov av att bevisa något, för dig själv då närmast, så är det väl bara att sitta kvar då...så slipper du jaga den...

 

[axel]

Sv: bakdelsvändning från marken och andra ledarskapsövningar

Jag skriver att det inte är ngt att vara rädd för- det som hästen blir rädd för.

Man litar väl på sin häst- om inte.. så kan man prova o se att det då sällan händer- det som man har byggt upp i sina skräckscenarior.

 

[Fiador]

Sv: bakdelsvändning från marken och andra ledarskapsövningar

Jag skriver att det inte är ngt att vara rädd för- det som hästen blir rädd för.

Man litar väl på sin häst- om inte.. så kan man prova o se att det då sällan händer- det som man har byggt upp i sina skräckscenarior.

Ja men visst, jag håller med, men i den här diskussion har du väl sett vilka skräckscenarior folk bygger upp.

Problemet är när man som du plockar ur en mening i sitt sammanhang och ifrågasätter, utan att tänka igenom.

Jag förstår egentligen vad du menar, men uttryck dig då lite mer tydligt nästa gång . Jag hoppar själv inte av hästen i första taget, men det är för att jag har en plan med min ridning och jag inser att om jag ska rida min häst så som jag vill så måste den kunna gå själv, med mig på ryggen, överallt. MEN jag ser det inte som ett "nederlag" eller "förtroendeproblem" om jag måste hoppa av, det är bara ytterligare ett sätt att träna på, en liten omväg mot målet. Jag står helt enkelt inte i en timme och tragglar vid ett lerhål bara för att hästen SKA över med mig på ryggen, utan om hästen inte går över efter ett antal försök så hoppar jag av. För det vikigaste är att hästen går över på NÅGOT sätt, "det" att jag också sitter där uppe får komma lite senare då...ELLER som det handlade om denna gång jag skulle inte vilja DRA OCH SLITA i den paniksituation som några användare här påstår kan uppstå. Det var det hela..

 

[axel]

Sv: bakdelsvändning från marken och andra ledarskapsövningar

För det första måste man veta hur hästar funkar.
hästar har överlevt i alla år för att de inte varit dumdristiga o inte gått på mark som ger vika o hästar har inget djupséende. Varav de flesta undviker vattenpölar.

Jag skulle inte tvinga den att gå i lera ens om jag gick med den om jag inte var tvungen o visste att det var säkert..

Just detta är en förtroendesak som man bygger upp med tiden.

 

[MissourisTopsanna]

Sv: bakdelsvändning från marken och andra ledarskapsövningar

För det första måste man veta hur hästar funkar.
hästar har överlevt i alla år för att de inte varit dumdristiga o inte gått på mark som ger vika o hästar har inget djupséende. Varav de flesta undviker vattenpölar.

Jag skulle inte tvinga den att gå i lera ens om jag gick med den om jag inte var tvungen o visste att det var säkert..

Just detta är en förtroendesak som man bygger upp med tiden.

Fast måste ju tillägga att människan är snäppet smartare och att hästar gärna "överdriver" faran. Välja mellan att krångla mig igenom tät skog och en lerig väg eller djup vattenpöl och jag vet att det inte är farligt, och hästen tycker att det där leriga eller vattenpölen är rena döden, då ser jag till att ta god tid på mig att förklara att det faktiskt är en ofarlig vattenpöl, istället för att gå runt den. För nästa gång vi kommer dit, då är det en ofarlig vattenpöl även för hästen. Och som du säger, det är en förtroende sak, men jag skulle inte låta hästen bestämma vad som är farligt och inte farligt utan det är min sak att avgöra. Det kanske inte var så du menade, men jag uppfattade det så.

 

[karamelldrottningen]

Sv: bakdelsvändning från marken och andra ledarskapsövningar

Det beror nog på vad man menar m "smartare". Ibland undrar jag inte om hästen är smartare sin människa många ggr. För att ta nått exempel på mig själv. En gång för flera år sedan skulle jag prompt gå en viss stig, hästen vägrade. Det tog ett tag innan JAG fattade att det var en dålig väg, på tok för halt! Så det var tillslut jag som gav mig, för det fanns en smartare väg att ta. Ett annat exempel är då min häst slukade en svamp och jag trodde att det var en giftig en, men han visste hela tiden att den var fullt ätlig. Så ja man är inte alltid snäppet vassare än dem .

 

[axel]

Sv: bakdelsvändning från marken och andra ledarskapsövningar

De överdriver inte.
de går på en djup instinkt.

De kan lära sig att gå i vatten o lera, men får de dåliga erfarenheter såsom att gå på en myr, så är förtroendet rubbat.

visst kan man sitta av om man inte har tålamodet eller så tar man med sig en rutinerad häst nästa gång.

hästar lär bäst av hästar.

 

[MissourisTopsanna]

Sv: bakdelsvändning från marken och andra ledarskapsövningar

Det är ju skillnad på att tvinga en häst över en myr från att övertala den att gå över en vattenpöl jag hade själv inte valt att rida över en myr.

 

[Fiador]

Sv: bakdelsvändning från marken och andra ledarskapsövningar

För det första måste man veta hur hästar funkar.
hästar har överlevt i alla år för att de inte varit dumdristiga o inte gått på mark som ger vika o hästar har inget djupséende. Varav de flesta undviker vattenpölar.

Jag skulle inte tvinga den att gå i lera ens om jag gick med den om jag inte var tvungen o visste att det var säkert..

Just detta är en förtroendesak som man bygger upp med tiden.

För mig är det en nödvändighet att hästen går fram överallt, dels har vi rätt besvärlig terräng härikring, mycket vattendrag, myrar och träskmarker, då räcker det inte ens med att hästen går fram, den måste vara säker också, ta ett steg i taget och både lita på och lyssna till ryttaren.

Men också för att vi vallar kossor i dessa marker. I somras tex då vi hjälpte en bonde att flytta hundratalet djur genom oländig terräng, vattensjukt, lerigt, gropigt, stenigt, slyigt, då funkar det inte om hästen är osäker, det skrämmer boskapen och skapar panik. Tex om det står ett ungdjur och trycker i slyn så måste man, trots terrängen, kunna närma sig den utan att "jaga på" eller "klafsa fram", för då kan den bli rädd och försöka sticka och dra med sig hela hjorden, i det läget måste man kunna ta ett steg i taget, stanna till med framhovarna i en avgrundsdjup dypöl och vänta, ta ett steg till och stanna till nu med bakhovarna dyhålet, och på så sätt försiktigt "trycka" den lilla rackaren åt rätt håll.....då måste hästen ha förtroende för ryttaren, så uppenbart har det rätt lite betydelse om man hoppar av ibland under "invänjningsprocessen" eftersom "produkten" faktiskt blir en nästan 100% säker häst som går fram överallt.....

 

[Fiador]

Sv: bakdelsvändning från marken och andra ledarskapsövningar

Det är ju skillnad på att tvinga en häst över en myr från att övertala den att gå över en vattenpöl jag hade själv inte valt att rida över en myr.

Håller verkligen med dig, att visa hästen att den har mer mod i sig än den tror själv skapar starka band mellan häst och ryttare....så mitt motto är "se varje dypöl som en tillgång"