Bukefalos 28 år!

martha

Trådstartare
Best Friends Forever ...eller vad har ni för vänrelationer till folk, vilka är vänner o vilka är bekanta, pojkvänner, flickvänner eller ovänner :sneaky:

Jag kom på att jag har massa olika vänner, en del jag kan tala om i stort set allt för, en del är hästvänner, andra är vanliga vänner, en del är nätvänner, en är pojkvän....en är mitt bästa exvvän.
Jag har vänner för olika saker i mitt liv , en del känner inte de andra övht ..det är som olika liv liksom..

Jag har en hel massa vänner kom jag på


Jag är som inte ovän med nån, fd vänner sorterar jag bara bort beroende på vad som hänt...

Ni då :)
 
Sv: Bff

Jag har få men nära vänner. Hade en hel hög tidigare i mitt liv, men jag inte är den typen som trivs med många, ytliga kontakter. Är ingen "Sex and the city"-tjej heller som prompt måste ha ett tjejgäng att umgås med flera gånger i veckan.

Mina två bästa vänner har jag känt sen högstadiet respektive gymnasiet. Tjejen från högstadiet umgås jag med väldigt sällan, men när vi väl träffas är allt som vanligt. Samma sak med han från gymnasiet, ibland går det månader, ibland flera gånger i veckan.

Folk från jobbet eller stallet ser jag som folk jag känner, bekanta, så länge jag inte umgås med dem på fritiden, då räknar jag inte dem som vänner. Har ganska hög tröskel för vad vänskap är för mig :D

Har två pojkvänner och en KK också, i KK:ns fall är det väl mer vänskap antar jag. Vi träffas inte bara för sex, men det händer då och då :p
 
Sv: Bff

Har ett litet tjejgäng jag umgås med. Eller umgås, vi är 4 st och vi träffas alla fyra någon gång om året i alla fall. Det är svårt när alla arbetar på olika håll över hela Sverige. En av dom är en som jag kan ringa närsomhelst om det behövs och kan prata om vad det än gäller.

Mina jobbarkompisar är också jättebra vänner, vi umgås gärna på fritiden.

Nu umgås jag inte sådär jättemycket med folk på fritiden överlag, vi bor åt olika håll och var och en har sin familj och sitt att dona med. Men vi har trevligt de gånger vi träffas.
 
Sv: Bff

Jag har en vän som jag kan berätta allt för. En enda vän där jag vet att det stannar, där jag vet att hon är som jag, vi håller käft och glappar inte. Denna vän, är den jag vänder mig till när livet kan krångla eller så och den som jag ber om råd.

Sen har jag två bästa vänner till, men där vet jag att det kan slippra ut grejer, så dom får inte veta allt, även om dom får veta väldigt mycket om mitt liv, men inom vissa ramar för vad jag tycker känns okej.

Sen har jag kompisar. En hel hög med såna. Visst kan jag berätta om mig själv, men där blir det oftast om det yttre, dvs livet som finns runt omkring oss istället för att vara för intimt personlig. Men det folk berättar för mig i förtroende, det stannar. Vem det än är.

Öht är jag nog sån att mina relationer ligger på en glad och skämtsam nivå.
Jag har flera gånger fått höra att det är tyst och tomt utan mig.

Däremot är jag inte intresserad av att höra gnäll och negativa människor är det värsta jag vet. Har jag gjort vad jag kunnat för att hjälpa, med nya infallsvinklar och pratstunder osv, och dom ändå vill fortsätta i sina tunga gyttjespår, så be my guest. Men då är jag klar iaf, då skiter jag i det sen.
 
Sv: Bff

Min bästa vän är min före detta. Vi kan prata om precis allt. Jag är mest troligt den som vet mest om honom och vice versa. Hans nya flickvän vet betydligt mindre om saker och ting än vad jag gör.
Sen har jag ett fåtal andra goda vänner. Tyvärr bor ingen i närheten utan de bor ca 25 respektive ca 45 mil bort.
I övrigt har jag kompisar. Kompisar i stallet, kompisar i jobbet, kompisar i skolan och kompisar sen förr i tiden.

Tyvärr hinner jag inte umgås så mycket med någon. Som ensamstående förälder med heltidsstudier plus extrajobb under terminerna och heltidsjobb på sommaren samt tre hästar blir det lite begränsat. Jag är lyckligt lottad som har så många bra kompisar i stallet och på jobbet!
Dock är ju jobbet av en sådan karaktär att privata saker inte kan tas på plats. De intagna har ibland väldigt bra hörsel och vissa saker ska de helt enkelt inte veta om vårdarna.

Visst hade jag önskat att jag haft mina vänner på närmare håll men det är inte så mycket att göra åt saken. Det kommer inte ändras de närmaste åren och troligen inte senare heller. Det är helt enkelt så att vi rotat oss på olika platser i landet.
 
Sv: Bff

Jag har många bekanta, men få nära vänner och tillika personer jag litar helt på och umgås med. Dels för att jag inte litar på folk så lätt och dessutom nog är ohälsosamt elitistisk, dels för att jag vill ha 50-50 mellan privatliv/umgänge och faktiskt inte har något behov av eller någon vilja att träffa vänner varje vecka.

Jag är monogam, så pojkvän har jag bara en åt gången av (för stunden dock ingen). Har ett par ragg som jag inte kategoriserar som varken vänner eller annat, men eftersom jag har svårt att umgås vänskapligt med snubbar jag legat med och/eller haft känslor för blir de förmodligen inget mer än ragg (om det inte blir en relation med någon).

Kollegor ser jag som just kollegor och de är för all del trevliga människor, men inga jag vill ha kontakt med på fritiden. Detsamma gäller faktiskt de flesta jag träffat genom hästarna; Jättetrevliga och goda vänner i stallet och på ridturer, men det är inte "vardagsvänner". Känner en hel del folk via mitt spelande på PS3 och Steam också, men det är samma där - spelvänner, inte vardagsvänner.

Det finns en handfull människor jag av olika skäl aldrig igen kommer ha kontakt med. Fast jag ser det ändå inte som att jag är långsint för att jag har "ovänner"; Bortsett från den personliga biten ser jag det bara som att det är människor vars egenskaper/sämsta sidor jag inte uppskattar, och som jag därför inte tänker slösa energi på. Precis som jag gör med bekanta eller folk på forum och communities som jag inser att jag inte är socialt kompatibel med.
 
Sv: Bff

Jag har lyxproblemet att jag har nästan "för många" fina människor runt mig; tiden räcker inte till att vårda alla vänskaper och potentiella sådana. Jag är väldigt lyckligt lottad på det viset och jag gör mitt bästa för att ge tillbaka vad jag kan. Jag önskar att jag hade mer tid och framför allt ork att lägga på de människor jag träffar som jag får bra vibbar av, som gör mig nyfiken och inger förtroende....
Hursomhelst; generellt är jag väl som de flesta - jag har ett gäng bekantskaper som jag umgås med då och då. Som jag anser vara mina vänner men jag kanske inte delar allt med och litar helt på. Sedan har jag några få riktigt nära vänner varav ett par-tre stycken kan jag säga precis vad som helst till och lita på att det stannar mellan oss.
 
Sv: Bff

Jag har två BFF som jag känt sedan vi låg i vaggan (bokstavligt talat) och vi kan tala om allt. Vi har lotsat varandra genom livet och hjälpt med sjukdommar, död, kärleksbekymmer etc.

Annars har jag nära vänner, bekanta och kollegaer på olika nivåer av förtrolighet och trivs bra med "mixen".
 
Senast ändrad:
Sv: Bff

Jag har vänner för olika saker i mitt liv , en del känner inte de andra övht ..det är som olika liv liksom..

Jag har en hel massa vänner kom jag på

Jo, så är det för mig också. Olika grupperingar för olika delar av mitt liv. Förr fanns det ju mycket hästfolk i vänkretsen men eftersom jag nu inte har häst och rider längre har den biten glesat ut och man får mindre och mindre gemensamt. Andra personer kommer till istället som ha mer med mina nuvarande intressen att göra.

Jag känner mycket folk och det finns många människor som känner mig och som jag tycker om och i och för sig kan öppna mig för, men i mitt privataste privata är det glest befolkat. Där finns min man, mina barn, min äldre bror och några få personer till. De som har följt med i alla olika turer i mitt liv och som hör hemma i det, oavsett hur det för tillfället ser ut.
 
Sv: Bff

Jag är nog som du. Har en massa vänner på olika håll och kanter. När jag fyllde jämt förra året så hade jag stort kalas, det kom så många att en av mina bästa kompisar skojade och sa att jag nog satt upp en lapp på ICA. Det är blandad kompott minst sagt.

Jag har inte många ovänner såna som JAG är ovän med, men det finns några bittra människor som är ovän med mig. Vilket jag inte bryr mig ett skvatt om. De kan få sitta på sin kammare och sura och tycka att allt är någon annans fel ty de är ofelbara.
 
Sv: Bff

Jag har inte många ovänner såna som JAG är ovän med, men det finns några bittra människor som är ovän med mig. Vilket jag inte bryr mig ett skvatt om. De kan få sitta på sin kammare och sura och tycka att allt är någon annans fel ty de är ofelbara.
Tänk, det har jag också och mest för att dom inte fått veta allt om mig. Det finns saker i mitt liv som inte ens mina två bästa vänner får veta, saker som jag kommer att ta med mig i graven, och dom frågar inte heller.
 
Sv: Bff

Jag har en bff, vi träffades i 3:e klass och avskydde varandra först, sedan blev det bättre :p hon vet faktiskt allt om mig, the bad, the good and the ugly... mitt ex vet också det mesta om mig, om inte annat har han sett the bad :crazy:

Har också några närmare vänner som jag står väldigt nära även om vi pga avstånd och jobb inte pratar så ofta. Några av mina före detta kollegor är jag god vän med vilket jag uppskattar väldigt mycket.

Bekanta... naej, inte direkt. Jag är en väldigt privat person som trivs utan en gigantisk bekantskapskrets så det är ok att inte umgås med så många fast ibland känns det väl lite tråkigt. Social är jag dock, jag har inga problem att börja prata med någon okänd i en kö om det känns rätt.
 
Sv: Bff

Jag har väl två sk "bff" som jag pratar med varje dag. De bor på andra håll i landet, den ena flyttar in hos mig snart dock. Sedan har jag ännu en som kan mig lika bra som de (det vill säga bättre än jag själv) och som finns i vått och torrt, vi håller inte kontakt var dag dock. De tre betyder otroligt mycket för mig.
Sedan har jag sex till som alltid finns där och också är nära vänner som jag heller inte håller kontakten med precis var dag. Fyra av dem bor på annat håll och två träffar jag någon gång i veckan. Dessa människor är också vänner jag sätter väldigt stort värde i.
Sedan har jag väl ett stort urval vänner och ännu fler bekanta utöver dem. Ingen pojkvän, bara massa dejter till och från och heller inga s k ovänner vad jag vet om.:p
 
Sv: Bff

Jag har lätt att bygga relationer och har haft många bästisar genom livet. Det hör samman med att jag bytt miljö mycket, och i det umgåtts intensivt och byggt starka band med en hel del. Alla situationer och beröringspunkter som fört ihop oss en gång finns kvar när vi ses. Så jag har väl iaf sju personer som jag kan betrakta som riktigt nära, och säkert sju till som jag också när som helst kan uppta en väldigt ärlig relation med. Dejtar även en kille nu som väl också har blivit en nära vän.

Pratar inte med någon varje dag, eller jo, i perioder har det varit så! Och jag bor ihop med en av dem :D, så vi hörs ju en del.
 
Sv: Bff

Har en bästa vän, som jag dock i stort sett bara pratar i telefon med för hon bor så långt borta.

En bästa-häst-vän som jag bara umgås med i stallet och en bästa-jobb-vän som jag bara umgås med på jobbet :p

En hög med facebokvänner och en del fd klasskompisar osv.

Ja och en bästa-Buke-vän som jag hoppas börja umgås mer med i sommar och framöver :D
 
Sv: Bff

Har en bästa vän, som jag dock i stort sett bara pratar i telefon med för hon bor så långt borta.

En bästa-häst-vän som jag bara umgås med i stallet och en bästa-jobb-vän som jag bara umgås med på jobbet :p

En hög med facebokvänner och en del fd klasskompisar osv.

Ja och en bästa-Buke-vän som jag hoppas börja umgås mer med i sommar och framöver :D

Åhå ...Kolsva ? ;) ....där bortigenom har jag lite vänner :D
 
Sv: Bff

Jag har ingen långvarig gammal vän. "Tjejgäng" har jag aldrig ingått i. Är inte helt hemma med umgängesformen och känner mig inte speciellt tjejig.

Inga vänner finns kvar sedan ungdomstiden. Jag har bytt vänkrets i samband med olika skeden i livet. Har precis blivit fb-vän med en person jag var tight med i 20-åren. Det känns väldigt märkligt. Att jag faktiskt finns kvar i hennes medvetande.

Jag har ett par vänner som jag kan tala ut hos, men ingen jag kan ringa den dagen himlen ramlar ner. En vän finns i alla svåra lägen men jag klan inte tala själsliga eller känslomässig bekymmer med henne.

Bekanta har jag många. Det är många ansikten jag känner igen och hälsar på. Men vänner? Näe?

När jag fyllde 50 hade jag öppet hus. Det kom 5 personer. När jag hade öppet hus som "inflyttningsfest" kom tre, alla på olika tider.

Jag har helt enkelt inget umgänge. Även om jag känner väldigt, väldigt många människor.

Det var lättare när jag var del i en relation. Då bjöds vi till middagar. Men när jag blev singel tog den sortens umgänge slut. Mina inbjudningar ignorerades och inga kom i retur.

Antar att jag helt enkelt är så otrevlig att man inte vill träffa mig?
 
Sv: Bff

Jag har ingen långvarig gammal vän. "Tjejgäng" har jag aldrig ingått i. Är inte helt hemma med umgängesformen och känner mig inte speciellt tjejig.

Inga vänner finns kvar sedan ungdomstiden. Jag har bytt vänkrets i samband med olika skeden i livet. Har precis blivit fb-vän med en person jag var tight med i 20-åren. Det känns väldigt märkligt. Att jag faktiskt finns kvar i hennes medvetande.

Jag har ett par vänner som jag kan tala ut hos, men ingen jag kan ringa den dagen himlen ramlar ner. En vän finns i alla svåra lägen men jag klan inte tala själsliga eller känslomässig bekymmer med henne.

Bekanta har jag många. Det är många ansikten jag känner igen och hälsar på. Men vänner? Näe?

När jag fyllde 50 hade jag öppet hus. Det kom 5 personer. När jag hade öppet hus som "inflyttningsfest" kom tre, alla på olika tider.

Jag har helt enkelt inget umgänge. Även om jag känner väldigt, väldigt många människor.

Det var lättare när jag var del i en relation. Då bjöds vi till middagar. Men när jag blev singel tog den sortens umgänge slut. Mina inbjudningar ignorerades och inga kom i retur.

Antar att jag helt enkelt är så otrevlig att man inte vill träffa mig?


Tanten !!!! ( jag är ju själv tant )

Jag blir ärligt jävligt lessen när jag läser ditt inlägg....Varför i hela friden tror du att du inget är värd ? ...
du vet att som man tänker så blir det och folk kanske är blyga att bli vän med dig ?? har du tänkt så nångång ?

jag skulle säkert kunna bli din vän om du skulle ta emot det om vi bodde närmare...
 
Sv: Bff

Jag har ett par vänner som jag kan tala ut hos, men ingen jag kan ringa den dagen himlen ramlar ner. En vän finns i alla svåra lägen men jag klan inte tala själsliga eller känslomässig bekymmer med henne.

Bekanta har jag många. Det är många ansikten jag känner igen och hälsar på. Men vänner? Näe?

Skilnaden mellan att tala ut hos, och kunna ringa om himlen ramlar ner är jag intresserad av. Skiljelinjen... hur tänker du här?

kl
Jag har många ytligt bekanta, men ett fåtal nära vänner. De flesta av dem bor en bit bort. Så kontakterna blir oftat via telefon eller mail.
 

Liknande trådar

  • Artikel
Dagbok Den bättre känslan inombords som jag började känna i början av mars har hållt i sig. Det känns som att det har ljusnat - både om dagarna...
Svar
1
· Visningar
923
Senast: _Taggis_
·
Hästmänniskan Hej! I början av det här året fick jag ta bort min gamla ponny som jag haft i 13 år, sedan jag var 14. Redan efter en vecka var jag...
Svar
10
· Visningar
1 518
Senast: Fiorano
·
Relationer Har tänkt lääänge nu att jag måste skriva av mig här på buke åter igen för att få lite råd från kloka individer. Jag har varit singel...
2 3
Svar
58
· Visningar
12 403
Senast: LovingLife
·
Småbarn Vi fick förra veckan veta att minstingen ska utredas för autism/hjärnskada osv. Veckan efter väljer sambon att dumpa mig, storasyskonet...
6 7 8
Svar
146
· Visningar
29 888
Senast: Elendil
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Stänger du toalettlocket?
Tillbaka
Upp