Chefen särbehandlar

[cirkus]

När jag läser vad ni skriver blir jag bara mer och mer förundrad över att jag har haft så bra chefer (med ett undantag).

Jag med!

Jag har bara haft två usla chefer båda blev kortvariga för jag tror att överordnade förstod ganska snabbt hur illa det var ställt.

 

[sjoberga]

Det finns ju ett fint mellanläge för en chef, man behöver inte vara totalt socialt inkompetent, ointresserad av sina anställdas känslor och typen som öser sin egen frustration över de anställda, och man behöver inte heller vara överdrivet personlig och fjäskig. Det är fysiskt möjligt att ha både social skills och lite distans och saklighet.

Så, till frågan... Din chef verkar socialt inkompetent och oproffsig, nej det är inte du som är känslig. Kanske har din chef mycket att göra, lite ur balans, vem vet, inte ditt problem. När chefen raglar runt som en berusad elefant i en porslinsbutik är det antagligen inte så mycket du kan göra åt det, visst kan du säga att du tyckte hen betedde sig okänsligt och oproffsigt som gnällde om vad mycket jobb hen fått i det läget, som om det var ditt ansvar när det är sånt som chefen får betalt för, men det är inte säkert att chefen kommer lära sig något av det.

Att hen särbehandlar är knepigt att ta itu med, men fortsätt bemöta skvallret, förklara hur saker ligger till, vad som är helt obefogat och så, med lite tur brukar det förr eller senare dyka upp en situation där det blir tydligt vem som har rätt.

Ja, det är inte i företagets intresse att framstå som någon buse. Ofta kolliderar inte anställdas och företagets intresse, utan snarare vill man ha anställda vars intressen är i exakt rätt riktning för företaget.

Om det blir konflikter ska man bara veta att chefens enda lojalitet är till företaget, tar hen beslut baserade på andra lojaliteter är det
tjänstefel. Det kan vara lättare att förstå vissa ageranden om man har det alldeles klart för sig.

Det är inte heller säkert att det ingår i målen för företaget, och därmed chefens, att ha låg personalomsättning. Tvärtom i vissa fall finns det minimikrav på personalomsättning.

Och igen, särbehandling betraktar jag som en mycket viktig egenskap hos en chef. Ingen har samma behov och därför är likabehandling alltid fel.

 

[Alexis]

Ja, det är inte i företagets intresse att framstå som någon buse. Ofta kolliderar inte anställdas och företagets intresse, utan snarare vill man ha anställda vars intressen är i exakt rätt riktning för företaget.

Om det blir konflikter ska man bara veta att chefens enda lojalitet är till företaget, tar hen beslut baserade på andra lojaliteter är det
tjänstefel. Det kan vara lättare att förstå vissa ageranden om man har det alldeles klart för sig.

Det är inte heller säkert att det ingår i målen för företaget, och därmed chefens, att ha låg personalomsättning. Tvärtom i vissa fall finns det minimikrav på personalomsättning.

Och igen, särbehandling betraktar jag som en mycket viktig egenskap hos en chef. Ingen har samma behov och därför är likabehandling alltid fel.

Precis, alla chefer tjänar på att ha lagom glada anställda.

Jomenvisst, chefer har ju ett uppdrag som går först, och så ska det vara, samtidigt är det svårt att se hur det i det här fallet gynnar företaget att chefen suckar och gnäller för ts om hur jobbigt det blev för hen helt plötsligt. Vad ska ts göra åt det, lämna sitt barn eller skaka fram en vikarie ur ena ärmen liksom, vad trodde chefen det skulle leda till att gny om sitt jobb för ts i det läget, skulle det leda till något bra för företaget? Har svårt att se hur det var konstruktivt även om det finns ett minimikrav på personalomsättning och chefen har råd att skita i konsekvenserna.

Ja om du ser det så så är särbehandling förstås något positivt! För mig lät det ts beskrev som någon slags negativ diskriminering, men om man ser särbehandling som just ett skräddarsytt och bra anpassat bemötande till varje anställd så är det ju väldigt positivt!

 

[sjoberga]

Precis, alla chefer tjänar på att ha lagom glada anställda.

Jomenvisst, chefer har ju ett uppdrag som går först, och så ska det vara, samtidigt är det svårt att se hur det i det här fallet gynnar företaget att chefen suckar och gnäller för ts om hur jobbigt det blev för hen helt plötsligt. Vad ska ts göra åt det, skaka fram en vikarie ur ena ärmen liksom, vad trodde chefen egentligen det skulle leda till att gny om sitt jobb för ts i det läget, skulle det leda till något bra för företaget? Har svårt att se hur det var konstruktivt även om det finns ett minimikrav på personalomsättning och chefen har råd att skita i konsekvenserna.

Ja om du ser det så så är särbehandling förstås något positivt! För mig lät det ts beskrev som någon slags negativ diskriminering, men om man ser särbehandling som just ett skräddarsytt och bra anpassat bemötande till varje anställd så är det ju väldigt positivt!

Jag ser också det här gnället som ickekonstruktivt och oproffsigt. Det är chefens uppdrag att lösa verksamheten och i en akut fas lämpar det sig nästan aldrig att gnälla. Men om man har olika uppfattningar är det alltid bra att kalla till samtal för att reda ut, när det finns tid för det senare.

Gnället gör man bäst i att ignorera och detsamma med skvaller. Det brukar bita skvallertrollen i deras svans till sist ändå.