Gapar han pga pålagringen i nacken?

ztsu

Trådstartare
Jag vet att det finns hundratals trådar i ämnet häst som gapar men jag har läst igenom dem alla utan att hitta någon som stämmer överens med mitt problem. Om tråden ligger fel får moderator gärna flytta den.

Min häst är 16 år gammal och jag har ägt honom sedan årsskiftet. När jag köpte honom var han stöpt i girafform och vi har arbetat mycket med att han skall komma fram och ner och ta stöd på bettet. Problemet är bara att så fort han börjar närma sig lodplan börjar han gapa. Mycket. Han knäpper gärna av nacken och kör ner huvudet, krullar ihop sig och gapar frenetiskt. Ibland fipplar han så mycket att tungan hamnar på fel sida av bettet.

Jag har testat allt.
Olika typer av bett (raka, tvådelade, tredelade, tredelat som låser sig, gummiklädda, applemouth, sötvatten, rörliga ringar, fasta ringar, små ringar, stora ringar), olika typer av nosgrimma, utan nosgrimma, jag har satt betten på olika höjd i munnen, jag har tom i ett desperat läge testat att spänna en snokrem runt käften på honom (den åkte dock av lika snabbt igen).
Det spelar ingen roll om jag rider med korta tyglar eller på längre tyglar, så fort han har kontakt gapar han. Även med bettlöst gapar han. Enda gångerna han inte gapar är på helt fri tygel (utan kontakt) och när han kör upp huvudet och går som en giraff.

Tandläkaren har varit ute och grejat med munnen på honom och kommer snart igen, men han har inga större fel där. Eftersom han gapar även när jag rider bettlöst funderar jag på om det kanske inte alls har med själva munnen att göra utan nacken. Han har en liten och enligt vet. obetydlig pålagring på atlaskotan och mina funderingar går nu kring hur obetydlig den egentligen är. Kan det vara så att när han söker sig framåt neråt så känner han något i nacken och börjar gapa pga det obehaget snarare än vad han har i munnen?
När han tömkörs syns det väldigt tydligt att det är precis i det läget när han hamnar på lodplan som han börjar gapa och då kör han gärna ner huvudet så han nästan biter sig i bogen och fipplar frenetiskt.

Vår vet. är på semester nu, när hon kommer tillbaka skall jag konsultera henne men fram tills dess kanske ni har några bra tips och ideer? Jag tycker att ju starkare han blir i kroppen och ju mer han går i en korrekt form snarare än i girafform, ju värre har det blivit.

Här är två halvkassa bilder för att illustrera hur det kan se ut när han kör ner huvudet och sätter igång.
gapar01_55bc7953ddf2b3442e73bc70.jpg


gapar02_55bc79602a6b22611f5f6a3e.jpg
 
Det tror jag faktiskt också. Faktum ät att "munproblem" ganska ofta sitter någon annanstans i kroppen.

Min f d häst med pålagring i SI-leden gjorde så när han hade ont. Min nuvarande häst som har spondylos har gjort samma sak när hon varit spänd i sin rygg. Inga sådana tendenser alls när hon är avslappnad.
 
Och jag tror att det hänger ihop med en rädsla för att ta kontakt på bettet och höja ryggen/bakdel i korrekt arbete. Genomgång av kiro/vet och därefter sätta upp en ryttare med mycket mjuka, följsamma händer för att få ur rädslan ur hästen.
 
Det är ju svårt att gissa på andra sidan av en skärm, men det behöver alls inte vara munnen som krånglar bara för att de krånglar med munnen s.a.s. Min ponny blir orolig i munnen om han har spänningar i nacken, dessa fick han förmodligen av betesreduceraren han hade i början av sommaren. Så visst kan det vara pålagringarna som spökar, men det kan ju vara något helt annat också. Märks det om det blir bättre eller sämre vartefter passet fortgår?
 
@ztsu tror att det kan hänga ihop . Fast behöver inte alls behöva hänga ihop.

Hästen på bilderna utöver mun ser heller inte ut att vara en häst som kan arbeta med kroppen riktigt på ett korrekt avslappnat naturligt sätt .

Undrar lite eftersom jag aldrig sett hästen osv , eller vet ngt om er , hur van du är att tömköra, och hur hästen uppför sig på töm där den inte har inspänning på tömsättningen som bilderna visar . Sett många hästar på töm som uppför sig som din på bilderna om tex tömföraren är ovan och har valt fel tömsättning i kombo tex.
 
Senast ändrad:
Tack för era svar, ska försöka svara er alla :)

Han är grundligt genomgången av vet. på klinik, han träffar ET regelbundet och sadlarna kollades så sent som i veckan. Det spelar heller ingen roll om det är jag eller någon av mina tränare dom rider honom. Det är heller ingen skillnad tidigt eller sent under ridpasset.

Det är inte jag som tömkör utan ett "proffs" som arbetar med detta. Skulle jag köra skulle det nog mest bli pannkaka :p

Nyfiken på hur du @mackan menar med att han inte ser ut att vara en häst som kan arbeta korrekt?
 
@ztsu Jag menar att hästen inte ser ut att kunna arbeta korrekt på töm utifrån bilderna och frågade då om dels vanan från den som tömkör och sen valet av tömsättning utifrån det som visas på bilderna . Varför har den inspänning öht om den beter sig så och det är en van tömkörare ? I första hand väljer man ju då enkel tömsättning för att se hur den då beter sig och kan arbeta vettigt på töm i utgångsläget , så menade jag .
 
@ztsu Jag menar att hästen inte ser ut att kunna arbeta korrekt på töm utifrån bilderna och frågade då om dels vanan från den som tömkör och sen valet av tömsättning utifrån det som visas på bilderna . Varför har den inspänning öht om den beter sig så och det är en van tömkörare ? I första hand väljer man ju då enkel tömsättning för att se hur den då beter sig och kan arbeta vettigt på töm i utgångsläget , så menade jag .

Jag kan absolut inget om tömkörning så jag kan inte svara på annat vis än att jag litar på hens omdöme. Hen brukar ändra tömsättningen under passets gång. Detta är ju bara sk ögonblicksbilder :)

Problemet med gapningen är ju dock inte bara på töm utan vid all typ av arbete.
 
Åk till annan klinik tycker jag. För utredning av pålagringar (ev mer?). Bedöva kotan och rida och se ev förändring etc. Jag skulle inte våga annat än skritt på lång tygel, typ, om han gapar sådär.
 
Åk till annan klinik tycker jag. För utredning av pålagringar (ev mer?). Bedöva kotan och rida och se ev förändring etc. Jag skulle inte våga annat än skritt på lång tygel, typ, om han gapar sådär.

Jag har fullt förtroende för min vet. och klinik. När behandlande vet. är tillbaka från semestern kommer jag konsultera henne :)
 
Jag kan absolut inget om tömkörning så jag kan inte svara på annat vis än att jag litar på hens omdöme. Hen brukar ändra tömsättningen under passets gång. Detta är ju bara sk ögonblicksbilder :)

Nu handlade ju inte tråden om tömkörning men jag skulle nog ha frågat "proffset" hur den tänker med tömsättningen eftersom hästen krullar ihop sig och hamnar bakom hand. Där vill man ju aldrig ha den. Tyvärr har många fokuset alldeles för långt fram på hästen och tappar helt bort att det faktiskt är bakbenen och bålen som måste aktiveras så att den kan svinga genom ryggen. Nacken hamnar naturligt på plats om resten av kroppen jobbar korrekt precis som vid ridning....om hästen är frisk.
 
Håller helt med om tömsättningen på en häst som drar sig undan bettet. Känns helt vansinnigt faktiskt.

Att jobba så här gör ju att hästen ytterligare drar sig undan bettet, känns som det motverkar hela syftet.
 
Jag vet att det finns hundratals trådar i ämnet häst som gapar men jag har läst igenom dem alla utan att hitta någon som stämmer överens med mitt problem. Om tråden ligger fel får moderator gärna flytta den.

Min häst är 16 år gammal och jag har ägt honom sedan årsskiftet. När jag köpte honom var han stöpt i girafform och vi har arbetat mycket med att han skall komma fram och ner och ta stöd på bettet. Problemet är bara att så fort han börjar närma sig lodplan börjar han gapa. Mycket. Han knäpper gärna av nacken och kör ner huvudet, krullar ihop sig och gapar frenetiskt. Ibland fipplar han så mycket att tungan hamnar på fel sida av bettet.

Jag har testat allt.
Olika typer av bett (raka, tvådelade, tredelade, tredelat som låser sig, gummiklädda, applemouth, sötvatten, rörliga ringar, fasta ringar, små ringar, stora ringar), olika typer av nosgrimma, utan nosgrimma, jag har satt betten på olika höjd i munnen, jag har tom i ett desperat läge testat att spänna en snokrem runt käften på honom (den åkte dock av lika snabbt igen).
Det spelar ingen roll om jag rider med korta tyglar eller på längre tyglar, så fort han har kontakt gapar han. Även med bettlöst gapar han. Enda gångerna han inte gapar är på helt fri tygel (utan kontakt) och när han kör upp huvudet och går som en giraff.

Tandläkaren har varit ute och grejat med munnen på honom och kommer snart igen, men han har inga större fel där. Eftersom han gapar även när jag rider bettlöst funderar jag på om det kanske inte alls har med själva munnen att göra utan nacken. Han har en liten och enligt vet. obetydlig pålagring på atlaskotan och mina funderingar går nu kring hur obetydlig den egentligen är. Kan det vara så att när han söker sig framåt neråt så känner han något i nacken och börjar gapa pga det obehaget snarare än vad han har i munnen?
När han tömkörs syns det väldigt tydligt att det är precis i det läget när han hamnar på lodplan som han börjar gapa och då kör han gärna ner huvudet så han nästan biter sig i bogen och fipplar frenetiskt.

Vår vet. är på semester nu, när hon kommer tillbaka skall jag konsultera henne men fram tills dess kanske ni har några bra tips och ideer? Jag tycker att ju starkare han blir i kroppen och ju mer han går i en korrekt form snarare än i girafform, ju värre har det blivit.

Här är två halvkassa bilder för att illustrera hur det kan se ut när han kör ner huvudet och sätter igång.
gapar01_55bc7953ddf2b3442e73bc70.jpg


gapar02_55bc79602a6b22611f5f6a3e.jpg


Det är snudd på omöjligt att sia om varför din häst gör som den gör baserat på den här historian och två ögonblicksbilder.

Det kan vara pålagringen. Det kan vara dålig utbildning eller att den som tömkör/rider gör fel. Det kan vara munnen. Det kan vara annat..

Spontant känner dock jag, likt övriga, att en häst som undandrar sig bettet hade jag satt annan tömsättning på. Jag hade haft enkel tömsättning om jag skulle gå bakom. Ev hade jag kunnat ha som på innertömmen om jag stod i mitten och tömkörde på volt. Men inte då jag gick bakom.
Öht tycker jag tömkörning inte riktigt är det bästa sättet att formge en häst som är felutbildad och känslig i. Då är att ta dem för hand i träns att föredra, eller rida.
Tömmarna blir så fixerade och man får en styvare feeling än uppsuttet eller ännu hellre för hand i träns. Man kan påverka dem så mycket mer, snabbare och tydligare om man inte låser tygeln/töm med däckeln.

Problemet med tandisar i Sverige är ju att få gör jobbet så värst bra. Jag är inte bäst i världen på den biten och har själv använt mig av respekterat folk som sen kanske faktiskt inte gjort jobbet helt 100 alltid, iaf med min med bettfel, har jag nu förstått.
Så.. Nu vet jag ju inte vem du använt. Men vill du ha tips om BRA tandis så kan du PM:a.
Har man en häst med någon form av bettfel kan det vara så att de som duger till normala trutar inte riktigt räcker till. Det kan ge problem som gör att de inte riktigt vill söka sig till rätt bettkontakt.

Jag får en känsla av att det här kanske är frågan om "många bäckar små" sas. Dvs utbildning, kanske pålagringen eller ngt annat i kroppen och ev kanske också man kan hjälpa den mer i munnen. Men man kan inte säga något med säkerhet så här via nätet tyvärr.
 
Det är svårt å sitta och gissa.. det kan ju va allt mellan himmel och jord.
Har hästen varit så här av förra ägaren? böja med att kolla upp det, har den inte varit de så är de nått du utöser omedvetet.
Kan va så enkelt att du är för hård i handen eller rider på ett sätt som är ovant för hästen då förra ägaren hed helt annat ny sadel? kan a den.. ny hovslagare? kan va de, blivit biten av nya hagkompisar och fått någon sättning i kroppen kan va de..

Jag skulle vilja ha en film där du rider ist för longerar, longra är svårt och många många ggr är formen på hästen under tömkörning/longering ett symptom på att en som longerar/tömkör inte riktigt kan det.

Jag tro inte de är nacken..... men kolla upp de för att kunna skriva av ev fel på listan=)

Hästen måst ju ha varit såhär när du provred??

.
 
Mkt möjligt (även troligt) att spänningar i nacken kan orsaka gapande. Om den har påvisade pålagringar, borde det också finnas spänningstillstånd runt atlaskotan. Nacken är ju inte en isolerad del som fungerar oberoende av resten av kroppen, utan finns det spänning i nacken kommer hästen förmodligen ha spänning i käken (vad gör den om man trycker igenom tinningarna?) och bakåt. Inte konstigt då om den försöker komma undan tryck genom att gapa och undandra sig "rätt läge". De lär sig mkt fort att backa ifrån det jobbiga läget, om de inte kan gå i en korrekt position! Och så har man en häst som går bakom hand på det där viset.
Oftast finns det spänning vidare längs kotpelaren som stör en bra form och eftergivenhet i hals och rygg.

Skulle inte ta åt mig av träningskritik ;) Utan jobba vidare på att lossa spänningarna kring nacken! Hoppas det går att lösa!
 
Det är svårt å sitta och gissa.. det kan ju va allt mellan himmel och jord.
Har hästen varit så här av förra ägaren? böja med att kolla upp det, har den inte varit de så är de nått du utöser omedvetet.
Kan va så enkelt att du är för hård i handen eller rider på ett sätt som är ovant för hästen då förra ägaren hed helt annat ny sadel? kan a den.. ny hovslagare? kan va de, blivit biten av nya hagkompisar och fått någon sättning i kroppen kan va de..

Jag skulle vilja ha en film där du rider ist för longerar, longra är svårt och många många ggr är formen på hästen under tömkörning/longering ett symptom på att en som longerar/tömkör inte riktigt kan det.

Jag tro inte de är nacken..... men kolla upp de för att kunna skriva av ev fel på listan=)

Hästen måst ju ha varit såhär när du provred??

.
Nyfiken på varför du inte tror det är nacken ? Motivering ?
 
Tycker inte att det låter inte så osannolikt att det är pålagringarna som stör. Min häst har en lös benbit mellan första och nackkotan och beter sig på liknande sätt. Får hon gå med huvudet som hon vill i både höjd och sidled går hon med munnen stängd (gäller både ridning och longering). Rider man henne i form eller har henne lös inspänd under longering börjar hon direkt flippa/gapa och blir lätt stressad.
 
Jag undrar när du skriver " när han börjar närma sig lodplan börjar han gapa" menar du att du då fysiskt håller honom i det läget eller fysiskt för honom till det läget fast han gör motstånd? Om han gick som en giraff när du fick honom och nu går förbi lodplan och knäpper av i nacken så försöker han ju helt klart komma bort från trycket i bettet, antingen genom att ta upp huvudet eller dra det mot bogen. Många hästar jag stött på som beter sig så här har blivit felaktigt ridna och aldrig riktigt fått veta hur de ska svara på betet, detta pga att de inte fått eftergift eller tydliga eftergifter eller att deras huvuden hålls nere konstant av ryttaren ... de försöker på alla sätt att få bort det ständiga trycket i munnen, det behöver inte vara mycket tryck men om det är ständigt där skapar det i längden obehag, smärta och skada. En sådan häst ser bettet som ett obehag och du måste genom att vara väldigt mjuk och eftergiven i handen lära hästen och samtidigt skapa ett förtroende hos honom, "att din hand ska inte skada".
Med en sådan häst måste man börja om helt från början från marken, i stillastående, och mjukt be om en millimeter i taget med tygeln och en direkt och tydlig eftergift efter varje millimeter tills han förstår vad inverkan på bettet betyder och mycket beröm!
När hästen mjukt följer din hand i stillastående kan du börja gå med honom och be om samma sak i skritt. Detta kan ta ett tag, dagar, veckor, månader med repetition, så ge det den tid som behövs annars blir det bakslag..
Som synes på bilderna går hästen långt bakom lod och är inspänd, detta bör man inte utsätta någon häst för, hur ska han på något sätt kunna få bort trycket i munnen? Han försöker på dessa bilder få bort trycket genom att gapa, föra bort underkäken från bettet... Hoppas han inte tvingas i denna form även när han rids! Hästens huvud ska helst vara något framför lodplan (ev i lod aldrig bakom) när den går korrekt och detta är inget som ryttaren ska skapa utan hästen slappnar av i nacken när han arbetar korrekt bakifrån, när han slappnar av i nacken hamnar huvudet automatiskt något framför lod eller i lod. Att med fysisk inverkan med tygeln försöka få hästens huvud i en bestämd form skapar istället spänningar i nacken och över hela hästens överlinje, spända muskler längs överlinjen hindrar hästen att trampa under sig, detta blir faktiskt fysiskt omöjligt.
Vore som någon annan skrev bra om du kunde visa bilder eller film även när du arbetar utan inspänning samt när du rider ( både med helt lösa tyglar och med mjukt stöd) .
 

Liknande trådar

Utrustning Långt inlägg! Vår ponny är rätt känslig i munnen. När vi köpte henne i februari förra året så kollades hon och åtgärdades i munnen av...
2
Svar
31
· Visningar
3 947
Senast: Kristall10
·
Utrustning Hej! Ny här på forumet! Har en islandshästvalack på 16 år, som jag haft i lite över 4 månader. Vi har problem med bett och att hitta...
Svar
11
· Visningar
4 991
R
Träning Hej alla glada där ute, glad påsk till att börja med :-) Jag har just blivit fodervärd åt en häst, en äldre herre på 18 år, halvblod...
2 3
Svar
45
· Visningar
3 562
Senast: Lager
·
Utrustning Nu blir jag lite osäker. Mest på grund av att remontgrimmorna inte är (men på väg igen) så populära mer. Hur påverkar de hästen jämfört...
Svar
12
· Visningar
1 837
Senast: Líf
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp