vinkelina
Trådstartare
Eftersom de finns en gräns hur mycket man kan gnälla över samma sak till sin partner (läs dagligen) så tänkte jag förpesta er 
5.12 föddes vår son och under förlossningen hände nått med mitt ben. Kände direkt när jag skulle upp och duscha att nått inte var ok, benet gled nämligen bara iväg under mig. Ingen tog någon större notis om det, kördes i rullstol till BB och uppmanades att inte gå själv på wc utan ringa på. Blir bätter under BB vistelsen men inte bra. Kan dock inte säga VAD som är fel, bara att de inte fungerar som normalt
Väl hemma när jag landat i allt inser jag att mitt problem är att jag inte kan flytta benet sidledes, typ flytta foten från gas till broms (så jag kan inte köra bil....) benet känns som jag föreställer mig att de gör hos en person som fått en stroke och lärt sig gå igen. De går inte automatiskt utan får flytta benet med tankekraft, rätt tungt. Skall jag ha upp benet i soffan eller sängen får jag lyfta upp benet med handen
Efter en massa påtryckningar får jag komma till förlossningen och visa upp det, där de kommer fram till att de inte är gynekologiskt (no shit...) och skickar remiss vidare. Väntar på att någon skall orka titta på den. Var tal om ortoped men när jag ringde dit och frågade visade sig att de skickat remissen till fysioterapeut i stället, som inte hunnit med.
Så här sitter jag och väntar. Försöker gå 30 min varje dag med vagnen men de är tungt. Utan går de ännu värre, använder vagnen som rullator typ
Dessutom är jag så beroende av mannen. Kan inte köra så kommer mig inte iväg om han inte ställer upp. Och det är jobbigt att behöva be om de, han har ju sina grejjor, plus babyn och så dessutom mig då.
Det vi misstänker är att de är en nervskada. Kände under krystskede hur de plötsligt kändes konstigt i ljumsken men de trodde bara att de var ställningen som gjorde det. Sonen kom ut två krystningar senare
*slut på gnäll*
5.12 föddes vår son och under förlossningen hände nått med mitt ben. Kände direkt när jag skulle upp och duscha att nått inte var ok, benet gled nämligen bara iväg under mig. Ingen tog någon större notis om det, kördes i rullstol till BB och uppmanades att inte gå själv på wc utan ringa på. Blir bätter under BB vistelsen men inte bra. Kan dock inte säga VAD som är fel, bara att de inte fungerar som normalt
Väl hemma när jag landat i allt inser jag att mitt problem är att jag inte kan flytta benet sidledes, typ flytta foten från gas till broms (så jag kan inte köra bil....) benet känns som jag föreställer mig att de gör hos en person som fått en stroke och lärt sig gå igen. De går inte automatiskt utan får flytta benet med tankekraft, rätt tungt. Skall jag ha upp benet i soffan eller sängen får jag lyfta upp benet med handen
Efter en massa påtryckningar får jag komma till förlossningen och visa upp det, där de kommer fram till att de inte är gynekologiskt (no shit...) och skickar remiss vidare. Väntar på att någon skall orka titta på den. Var tal om ortoped men när jag ringde dit och frågade visade sig att de skickat remissen till fysioterapeut i stället, som inte hunnit med.
Så här sitter jag och väntar. Försöker gå 30 min varje dag med vagnen men de är tungt. Utan går de ännu värre, använder vagnen som rullator typ
Dessutom är jag så beroende av mannen. Kan inte köra så kommer mig inte iväg om han inte ställer upp. Och det är jobbigt att behöva be om de, han har ju sina grejjor, plus babyn och så dessutom mig då.
Det vi misstänker är att de är en nervskada. Kände under krystskede hur de plötsligt kändes konstigt i ljumsken men de trodde bara att de var ställningen som gjorde det. Sonen kom ut två krystningar senare
*slut på gnäll*
