Hejsan! Jag läste ditt inlägg och jag reagerade snabbt på att hästen inte gör så med sin ägare. Därför låter det som att hästen har testat dina gränser lite och klurat ut att
" det funkar" att helt enkelt bara vägra. Jag tror att du kanske måste få din häst att förstå att du är värd att respekteras. Att du på ett fint sätt förklarar för hästen att det är du som är ledaren.
Kanske har hästen inte lika stor respekt för dig som för sin ägare. Det hela handlar om att man ska få hästen att respektera dig lika väl som du måste respektera hästen.
Hästen som litar på sin ledare och har accepterat den sin ledare följer den oxå..
Men en häst som är "högre" än den människa som leder den kanske gör som man vill.. Men bara om den själv vill det.. Kanske har hästen lärt sig att om den ska gå in i stallet på dagtid kommer den antagligen få göra "tråkiga" saker. T.ex borstas och ridas. Försök att hitta saker som hästen tycker är roligt. Ta in den ibland bara för att kela en liten stund och ge den lite gott. Skippa borstning och ridning och såna tråkiga " saker. Till slut vet inte hästen VARFÖR den ska lämna hagen med sin flock.
Kanske väntar nåt gott eller så kanske det kommer hända nåt roligt.
Så ta inte in hästen i stallet endast vid de tillfällen den ska ridas, borstas eller klippas. t.ex. Du måste få hästen att tycka det är roligt att umgås med dig..
Lycka till med pållen!!
Ps: kanske skulle du börja träna lite ledarskap med din häst för en bra NH-instruktör.
Jag kan även tillägga att jag hade STORA problem då jag fick hem min ena häst. Hon kom från en tränare som slagit henne med spön i ansiktet och dylikt. Litade inte på nån.. Men nu efter mycket tid och tårar så är hon som en helt annan häst och vi är ute och går i skogen utan grimskaft. Hon följer mig som en hund.. Hon har helt enkelt fått stor tillit till mig och därmed acceptert mig som sin ledare. Hon behöver inte sin flock utan hon lämnar den glatt när jag kommer. Oftast med en gnäggning när jag närmar mig hagen. Men det har tagit knappt ett års tid för att komma dit där vi är idag.
Och man får inte glömma att relationen mellan häst-människa är lika som den mellan människa-människa.
Man passar inte lika bra med alla. Personkemi finns även i hästars värld.
Jag kan säga att det finns så ENORMT många människor som verkligen är helt fantastiska på att rida häst, men inte ens hälften är ledare över sina hästar.
Man blir inte hästmänniska förrän man verkligen KÄNNER hästen och vet hur den tä'nker. Kemin är alltså viktigare än man tror, och man ska inte skämmas för att säga att man inte "passar ihop" med en häst.. För det är nämligen JÄTTEvanligt...Ju tuffare hästen är ( högrangad) desto svårare är det att få hästen att acceptera sig som lägre än dig själv.... Tänkvärt..
Jag håller tummarna stenhårt för er!!
