Jävla tandläkarskräck..

[cirkus]

Nu är jag glad, och stolt över mig själv = glädjetårar

Kände egentligen inte för att ta någon annans medicin (vem gör det liksom?) så jag fattade mod till mig och lite styrka i att våga stå upp för mig själv och ringde min vc igen och det samtalet slutade med att jag fick en akutid till en läkare nu på förmiddagen.
Väl där så sa jag som det var; hemsk tandvärk pga infektion i tand, tandläkare som blev avskräckt att skriva ut något pga min medicinlista och så bad jag om något starkare.
Läkaren tittade på min medicinlista och frågade mig seriöst om jag verkligen måste ta alla dom där tabletterna
Öh, nej. Jag tar dom för skojs skull
Men så sa jag inte utan jag sa att jag tar dom i samråd med min läkare och jag skulle inte ta dom om jag inte behövde dom

Det slutade med att han skrev ut ett starkare preparat iaf. Jag blev så glad att jag inte ens minns vet det heter

Jag fattar inte varför man ska behöva kämpa sig blå för att få lite smärtstillande bara för att man har bipolär sjukdom. Det betyder INTE indirekt att jag är knarkare

Du är så jäkla bra!
Hoppas nu att smärtan lägger sig och att tandeländet går att fixa så fort som möjligt!

 

[MM]

Tyvärr slutade inte historien här. Läkaren var visserligen snäll att skriva ut pillerna men han vågade inte skriva ut mer än lägsta styrkan på pillerna så Alvedonen hjälper mer än morfinet..
Känner bara att det här är löjligt!!

Så jag ringde min kontakt på psyk och berättade gråtandes om allihopa och frågade om inte dom hade någon läkare som dom kunde remittera mig till men min kontakt sa att min egna läkare kan skriva ut starkare tabletter. Det var tydligen inget ovanligt att patienter fick be om såna här tjänster från psyk då vanliga vården inte vill röra i oss med tång.
Så jag kunde bara höra av mig när jag behöver tabletter så skriver hon ut.
Jag ska testa att dubbla dosen imorgon (som det står att jag får) och se om det hjälper något och sen så hjälper min egna läkare mig att få smärtstillande tills den här tandhistorien är över.

Jag hoppas att jag aldrig mer i hela mitt liv behöver äta smärtstillande efter det här. För det är jävligt jobbigt att få tag i. Känns som jag banne mig skulle bli utan om jag så bröt båda benen och halva ryggen i en krock..