Bukefalos 28 år!

"Jag älskar min hund mer än min familj"

Jag säger inte att man är hemsk som känner så, man har all rätt till sina känslor :) Däremot är jag inte helt övertygad att man verkligen resonerar så i ett skarpt läge.
Nä det kan jag förstå :D Jag tror nog inte att jag varit så säker på hur jag skulle resonera i ett skarpt läge om det inte varit för mina problem sas
 
Jag säger inte att man är hemsk som känner så, man har all rätt till sina känslor :) Däremot är jag inte helt övertygad att man verkligen resonerar så i ett skarpt läge.
Spinner vidare, det är ganska få som vet hur de skulle komma att agera. En del av oss har utbildats i t ex HLR eller katastrofmedicin, triage etc o kan då ha fått öva realistiskt, andra fungerar klockrent iaf, tänkte på tråden om hur man reagerar om/när man kommer först till en större trafikolycka etc.. Innan man varit med om det själv så vet man inte riktigt.
 
Nä det kan jag förstå :D Jag tror nog inte att jag varit så säker på hur jag skulle resonera i ett skarpt läge om det inte varit för mina problem sas

Få är säkra på det. Jag tror jag vet hur jag skulle reagera vid en olycka eftersom jag varit med om några svåra situationer och också fått utbildning för det.
 
För mig blir det lite svartvitt med att tänka vem som "går först". Det beror helt på situation för mig tycker jag. Om jag träffat en partner jag ville flytta ihop med för att dela liv och hem med och ev skaffa barn, då hade jag omplacerat djuret om partnern var allergisk tex. Eller om en partner blev allergisk hade nog djuret också fått flytta ut. Och det inte för att jag tänker Partner Före Djur utan helt enkelt för att jag då vill leva i tvåsamhet och kanske skaffa barn och då är det viktigare för mig än att leva som singel med husdjur.
Lite så resonerar jag också fast tvärtom. När jag skulle välja djuren framför en relation handlar det delvis om mina djur men det handlar också om mig. Jag vill inte leva utan hundar omkring mig. För mig skulle det vara ett tomt liv. Däremot är jag noll intresserad av att skaffa barn och ser det inte som nödvändigt att bo tillsammans, oavsett om det finns allergi med i bilden eller inte.
 
Jag har en dement pappa och en 27-årig häst. Min pappa är bara en skärva av sitt forna jag, det finns inte mycket kvar av vad han en gång var. Min häst är fortfarande lika vaken i huvudet som hon alltid har varit och jag upplever henne som en lugnare variant av den hon alltid varit.

När min pappa går bort kommer jag inte att sörja lika mycket som när hästen går bort, för han har egentligen varit borta i flera år. Jag har alltid varit pappas flicka och det var alltid han och jag, bättre pappa kunde man inte önska sig, så det är inte för att jag inte tycker om honom som jag inte kommer att sörja. Jag har redan sörjt honom i flera år.
 
Lite så resonerar jag också fast tvärtom. När jag skulle välja djuren framför en relation handlar det delvis om mina djur men det handlar också om mig. Jag vill inte leva utan hundar omkring mig. För mig skulle det vara ett tomt liv. Däremot är jag noll intresserad av att skaffa barn och ser det inte som nödvändigt att bo tillsammans, oavsett om det finns allergi med i bilden eller inte.

Det är precis samma för mig.
Jag vill inte ha barn och har ingen längtan efter att leva med en annan människa.
Att leva med djur är däremot ett måste för att jag ska må riktigt bra.
 
Jag tänker väldigt egoistiskt här. Vem skulle jag bli mest ledsen över att förlora, mina hundar som lever med mig, eller syrrans barn som jag träffar 4 gånger om året? Där är valet rätt självklart för mig, mina hundar är viktigare än syrrans barn. Ja de är viktigare än syrran också men det är för att vi inte har en systerrelation.
Mina föräldrar är viktigare än hundarna. Jag skulle rädda mina föräldrar först, sen hundarna.

Jag har inte barn eller partner så kan inte sätta mig in i det. Eller, jag har ju haft partner och då var nog hunden snäppet viktigare. Om jag skulle skaffa partner nu och denne senare utvecklade allergi så skulle det förhållandet avslutas snabbt.

Mina hundar är viktigare än random människa. Ska jag välja mellan att rädda mina hundar från en brand, eller grannen, så vinner mina hundar utan tvekan.
 
Min mamma är jätteallergisk mot pälsdjur trots uppväxt med hund och katt. Det har inte påverkat mitt ”innehav” av pälsdjur.

Skulle barnet bli allergiskt så flyttar djuren. Möjligen att jag skulle försöka inackordera ena hästen.
 
Om jag hamnat i den hypotetiska situationen, skulle jag försöka lösa den så att den passade hela familjen så bra som möjligt.
Inte nödvändigtvis som "barn allergisk = hund ut."

Jag är kluven. Jag tål hund men inte katt. Jag kan medicinera, men blir väldigt trött.
Vi bor i lägenhet, så hundhus eller liknande går inte.
 
Intressant tråd!
Vad som är viktigast för mig och vem jag skulle rädda först vid en eventuell olycka är helt olika saker för mig.

Självklart är t.ex. min häst viktigare för just mig än någon person jag inte känner. Hästen är ju en kompis och en varelse jag har ansvar för och har känt varandra i måååånga år. Däremot har människor ett särskilt värde för mig vilket gör att jag självklart skulle rädda människor först, före något djur, till och med min egen pålle. Även om min häst är viktig för just mig kan jag tänka mig in i andra människors situation och fattar att om någon annan t.ex. förlorar ett barn är det oändligt mycket mer fruktansvärt för den personen än vad det är för mig att förlora min häst. Djur är man inställd på att någon gång förlora eftersom de helt enkelt inte lever lika länge som vi människor, medan att förlora ett barn är något en människa förmodligen aldrig återhämtar sig från.
 
Mina djur kommer alltid prioriteras före någon människa även om människan i sig är min familj. Mina djur är de som aldrig svikit mig och det är de jag kan lita på till 110%. Självklart kommer valet "djuret eller vi" med all säkerhet inte dyka upp men jag tror även min familj vet att jag lever för mina djur. Mina djur är liksom.. syret och meningen med livet. Nu är det inte så att jag är känslokall mot min familj, inte för fem öre. Jag vet vart de finns. Men erfarenheterna i livet pga deras sätt är det som gör att jag prioriterar djuren först. Skulle det dock handla om släkten eller djuren skulle jag dumpa släkten på tre röda, utan tvekan.

Skulle dock vara en grymt svårare fråga om jag hade barn. Går ju inte ställa barn mot djur med varandra för det är två olika kärlekar.
 
Jag hade personligen inte kunnat leva med att rädda mitt djur framför systern eller grannens barn. Hur hade jag själv reagerat om jag vetat att någon hade kunnat rädda mitt barn från döden men valt att istället rädda sin hund på 6 år?

Om man mäter det i mängd lidande så innebär en människans död (och framför allt ett barns) ofta mycket mer lidande för fler människor än ett djurs död. Och om man ska se till de samhällsekonomiska sviterna för konsekvenserna av t ex ett barns död.
Eller en fyrbarnsmammas död.
Jämfört med de samhällsekonomiska kostnaderna för en katts död.

Sorgen att mitt djur dog skulle vara lättare att axlas med i livet, än skulden om jag valt rädda min katt framför t ex ett barn (känt eller okänt) vilket för mig vore i denna situation egoistiskt och empatilöst.

Hade valet stått mellan typ Hitler och min katt hade jag säkerligen resonerat annorlunda. Troligen hade samhällets lidandet och nyttokalkylen sett helt annorlunda ut då också...
 
Jag hade personligen inte kunnat leva med att rädda mitt djur framför systern eller grannens barn. Hur hade jag själv reagerat om jag vetat att någon hade kunnat rädda mitt barn från döden men valt att istället rädda sin hund på 6 år?

Om man mäter det i mängd lidande så innebär en människans död (och framför allt ett barns) ofta mycket mer lidande för fler människor än ett djurs död. Och om man ska se till de samhällsekonomiska sviterna för konsekvenserna av t ex ett barns död.
Eller en fyrbarnsmammas död.
Jämfört med de samhällsekonomiska kostnaderna för en katts död.

Sorgen att mitt djur dog skulle vara lättare att axlas med i livet, än skulden om jag valt rädda min katt framför t ex ett barn (känt eller okänt) vilket för mig vore i denna situation egoistiskt och empatilöst.

Hade valet stått mellan typ Hitler och min katt hade jag säkerligen resonerat annorlunda. Troligen hade samhällets lidandet och nyttokalkylen sett helt annorlunda ut då också...
Alla kanske inte hinner göra den kalkylen i en akut situation utan reagerar instinktivt?
 
Jag hade personligen inte kunnat leva med att rädda mitt djur framför systern eller grannens barn. Hur hade jag själv reagerat om jag vetat att någon hade kunnat rädda mitt barn från döden men valt att istället rädda sin hund på 6 år?

Om man mäter det i mängd lidande så innebär en människans död (och framför allt ett barns) ofta mycket mer lidande för fler människor än ett djurs död. Och om man ska se till de samhällsekonomiska sviterna för konsekvenserna av t ex ett barns död.
Eller en fyrbarnsmammas död.
Jämfört med de samhällsekonomiska kostnaderna för en katts död.

Sorgen att mitt djur dog skulle vara lättare att axlas med i livet, än skulden om jag valt rädda min katt framför t ex ett barn (känt eller okänt) vilket för mig vore i denna situation egoistiskt och empatilöst.

Hade valet stått mellan typ Hitler och min katt hade jag säkerligen resonerat annorlunda. Troligen hade samhällets lidandet och nyttokalkylen sett helt annorlunda ut då också...
Fast så blir ju också galet att resonera, rädda den som gör mest nytta. Ska man tänka så om människor också då? Att anse att det är det barnet/vuxna som anses vara älskat av mest personer och gör mest samhällsnytta ska räddas först och främst, tycker det är ett otäckt tänk.

Jag tycker inte det är fel att tycka att djur är lika mycket värda som människor om inte mer värda ibland, alla gör nytta på olika sätt för olika personer. Många djur gör mycket mera nytta för samhället än vad människan gör.

Tycker egentligen inte ens det går att tänka hypotetiskt på det sättet, man kan inte mäta kärlek på det sättet. Hur man än vänder och vrider på det så blir det fel.
 

Liknande trådar

Övr. Barn ”Hoppas” det är fler som känner igen sig. Som går och lägger sig på kvällen med dåligt samvete att man inte räcker till. För visst är...
2
Svar
27
· Visningar
5 340
Senast: Cocos
·
  • Låst
  • Artikel
Dagbok Ni som vet vem jag är IRL får gärna hålla det för er själva. Skiter i att ha nåt anonymt nick, jag har ju ändå redan ältat allt detta i...
2
Svar
36
· Visningar
7 868
Senast: _Taggis_
·
Relationer Skriver under anonymt nick nu. Det är väldigt långt och jag vet inte om jag kommer få några svar, men känner att jag behöver stöd och är...
2
Svar
27
· Visningar
9 638
Senast: Imna
·
Hundhälsa Jag behöver råd.. Det blev ett långt inlägg, men jag hoppas någon orkar läsa det ändå. Har en schäferhane på fem år, som kort och gott...
2
Svar
20
· Visningar
6 761

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hämta eller sälja? Toyota Auris
Tillbaka
Upp