Bukefalos 28 år!

Kan man bli modig och obrydd av hinder?

Miiikaela_

Trådstartare
Kan man bli obrydd/orädd att hoppa om man tidigare funnit visst obehag/rädsla? Alltså kan man träna så pass mycket, hoppa så pass mycket så att man blir sådär modig och obrydd av hinder och dess storlek?

Jag älskar allt vad hoppning/fälttävlan heter men det är en skräckblandad förtjusning. Jag tycker att det är kul men så fort det kryper över 1.10-1.20 så får jag i ärlighetens namn lite magont och litar inte riktigt på min egen förmåga att lotsa hästen över hindret på ett schysst sätt, fast jag egentligen vet att jag kan. :o De senaste åren har jag inte haft en schysst häst att hoppa så även om vi har tävlat lite låga klasser hoppning/fälttävlan så har vi lagt det på hyllan. Lagt energi och tid på dressyren och tävlat i det. Vilket jag också gillar och trivs med. Nu är tanken att köpa en ny häst, och tankarna har hela tiden varit på en dressyrhäst för att det är där jag kan satsa lite och komma uppåt i klasserna utan att min hjärna och rädsla hindrar mig. Nu har jag dock vänt lite och tankarna på en hopphäst (fast med trevliga gångarter) lockar mer och mer. Så frågan är, kan man med träning övervinna hjärnan? Eller får man gilla läget och inse att man får syssla med övningar på marknivå? Jag har inga visioner om att rida på elitnivå, absolut inte men jag hade tyckt att det varit trevlig att tävla 130+ cm i alla fall. Är det omöjligt? Att hoppa en snäll häst, och öva mycket det förstår jag ju men frågan är: kan man någonsin bli sådär cool som dom som inte verkar bry sig om att det står ett hinder i vägen öht? :)
 
Jag har haft precis samma problem som du. Med förra hästen tävlade jag bara 1.00. Med nuvarande tävlar jag 1.10 och vill lägga mig på en stabil 1.15-1.20-nivå till våren. Hästen jag rider i dagsläget hade aldrig tränat eller tävlat hoppning när jag började med henne, men hon är väldigt bussig så det blir inte lika svårt då, plus att hon är nämre 1.80 så det ser ju mindre ut ;). Men jag tävlade/tränade på 1.00 i säkert ett år tills jag kände mig säker på att jag visste vad jag gjorde och sen har vi sakta med säkert gått upp lite i höjderna.

Ja började att höja upp i serier, 5 o 1/2:an är super! Eller tre stuts, ett galoppsprång, oxer. Eller sätt ett hjälphinder innan, räcker med ett klosshinder två språng innan hindret så du "vet" att du kommer rätt, eller ja, du har ju hjälp till det och behöver inte tänka lika mycket själv. När du känner att detta känns bra så börja på enkelhinder, höj sakta men säkert. Gärna i linjer där du först har det lite lägre och sen höjer du upp det sista hindret allt eftersom och rid bara likadant. Tänk på att slappna av, sjung/nynna gärna lite för dig själv så du andas hela tiden och inte spänner dig.

Det kommer gå jättebra och känslan när du tagit dig upp ett steg är oslagbar! Lycka till :up::D:up::D:banana:
 
Självklart kan du övervinna din rädsla. Men det krävs nog en häst som du kan lita på som du vet hjälper dig och tar hand om dig när ni hoppar. Jag hade inte världens bästa självförtroende efter min sista ponny som kunde bjuda mot hinderna för att i sista stund tvärnita. Det resulterade såklart i att jag blev osäker men en trygg första storhäst (dvs en läromästare) rådde bot på detta :-)
 
Har lite samma funderingar!

Min egna häst är lite osäker och kräver rätt mycket av ryttaren i hoppning.= Jag har blivit osäker.

Nu verkar det ändå som att jag har lärt mej en hel del genom otaliga timmar i hoppsadeln på min egen osäkra häst. Men jag känner mej inte riktigt trygg och säker i mej själv ändå. På lägre höjder har jag ett bra självförtroende och självkänsla, men över metern går det inte riktigt på automatik längre:angel:

Min osäkra häst har istället blivit dressyrhäst och hela tiden har tanken varit att skaffa en ny dressyrhäst(unghäst) att utveckla och utvecklas med sen.
Men tanken slår mej, att skaffa en riktigt trygg häst att hoppa. Jag råkar vara väldigt törstig på att både lära och utvecklas.-och jag tycker det är skitkul att hoppa. Egentligen.

Att skaffa en läromästare som vet vad den gör, är trygg och okomplicerad ,plus mycket träning och även mental träning-skulle vara vad jag söker då.

Jag har ett år eller två på mej att bestämma mej (pga graviditet) så jag har endel att fundera på!
 
Ett litet tips är att "alltid" ha hinder byggda på banan på riktigt hög höjd, när du sen sänker till din egen höjd kommer dom hindren kännas pyttesmå, det är lätt att lura hjärnan så!
Sen är 5 1/2 suverän, samt att ha en bra tränare med sig som kan lotsa dig rätt :)
 
Ett litet tips är att "alltid" ha hinder byggda på banan på riktigt hög höjd, när du sen sänker till din egen höjd kommer dom hindren kännas pyttesmå, det är lätt att lura hjärnan så!
Sen är 5 1/2 suverän, samt att ha en bra tränare med sig som kan lotsa dig rätt :)
vad är 5 1/2??
 
Tack så mycket för svar allihop! Jag inser ju att det är träning och en schysst häst jag behöver.
Jag undrar dock om jag någonsin kommer bli en obrydd egentligen. Jag är inte rädd så det är fel att säga att jag skall bli orädd. Däremot skulle jag vilja känna ”ingenting” när jag går en bana med i mitt tycke enorma hinder. Jag antar att jag bara kommer få öva och traggla och se om det blir bättre. Känner i alla fall mer och mer att jag inte bara vill rida dressyr, utan hoppning och fälttävlan är egentligen det jag vill göra. Så jag får väl bita ihop helt enkelt, om man gör det flera flera gånger trots att det känns högt och läskigt så borde det ju bli bättre med tiden. Massor med tränartimmar får det bli till en början.

Vill känna lite som du menar @Magnum att det skall ske lite på automatik. Att det inte skall kännas alls. Att det skall ske automatiskt och utan eftertanke. Inväntar den dagen med stort tålamod.

@miiiiiiia ditt tips skall jag verkligen ta med mig. När den nya ridbanan byggs till våren kommer det alltid finnas hinder framme på halva. Då skall jag höja upp allt till skyarna och sen sänka till min nivå. Så bra tips för mig knepiga hjärna. Ett tag när jag gick en del banor på * och **-nivå i fälttävlan kändes helt plötsligt mina 90-hinder pyttesmå och överkomliga!
 
Haha nej jag förstår vad du menar ;) Mendetgår om man bara vill, man få pressa sig själv bara :)

Lite så, massor och massor av tränartimmar så att jag hela tiden utmanar mig själv. Till slut borde det väl försvinna lite grann i alla fall? Det måste det göra, för jag vill verkligen!
 
Lite så, massor och massor av tränartimmar så att jag hela tiden utmanar mig själv. Till slut borde det väl försvinna lite grann i alla fall? Det måste det göra, för jag vill verkligen!
Ja men det gör det allt eftersom :) jag vet själv då det inte alls va längesedan jag var i samma sits , och jag är absolut inte klar eller färdig, men jag har tagit ett steg upp på stegen iallafall :D
 
Kan man bli obrydd/orädd att hoppa om man tidigare funnit visst obehag/rädsla? Alltså kan man träna så pass mycket, hoppa så pass mycket så att man blir sådär modig och obrydd av hinder och dess storlek?

Jag älskar allt vad hoppning/fälttävlan heter men det är en skräckblandad förtjusning. Jag tycker att det är kul men så fort det kryper över 1.10-1.20 så får jag i ärlighetens namn lite magont och litar inte riktigt på min egen förmåga att lotsa hästen över hindret på ett schysst sätt, fast jag egentligen vet att jag kan. :o De senaste åren har jag inte haft en schysst häst att hoppa så även om vi har tävlat lite låga klasser hoppning/fälttävlan så har vi lagt det på hyllan. Lagt energi och tid på dressyren och tävlat i det. Vilket jag också gillar och trivs med. Nu är tanken att köpa en ny häst, och tankarna har hela tiden varit på en dressyrhäst för att det är där jag kan satsa lite och komma uppåt i klasserna utan att min hjärna och rädsla hindrar mig. Nu har jag dock vänt lite och tankarna på en hopphäst (fast med trevliga gångarter) lockar mer och mer. Så frågan är, kan man med träning övervinna hjärnan? Eller får man gilla läget och inse att man får syssla med övningar på marknivå? Jag har inga visioner om att rida på elitnivå, absolut inte men jag hade tyckt att det varit trevlig att tävla 130+ cm i alla fall. Är det omöjligt? Att hoppa en snäll häst, och öva mycket det förstår jag ju men frågan är: kan man någonsin bli sådär cool som dom som inte verkar bry sig om att det står ett hinder i vägen öht? :)

I första hand är det inte hoppning du ska träna, kanske låter konstigt eftersom det är högre hinder du är rädd för. Men du bör träna mental träning, dvs målbildning, självförtroende, självbild, fokus, stresshantering, nervositet m.m Jag jobbar som hopptränare och har elever från nybörjare till Elit och eftersom jag har förståt hur viktigt den mentala biten ör för framgång håller jag nu på att utbilda mig till mental tränare. Har sett så många ryttare som inte tror på sig själva. Tex hur många ryttare har inte blivit osäkra och rider annorlunda på hinder som de tidigare fått problem på? Tex kombinationer, vattengravar m.m fast att problemet för länge sen är löst så sitter det ändå kvar i ryttarens tankar, kanske flera år senare.
Ryttare som kommer till en tävlingsplatsen och ser en vattenmatta eller ett "titthinder" och börjar tänka det kommer jag aldrig klara. De tankarna är livsfarliga och då är det väldigt lätt att man också får problem på det hindret. Du ska bara tänka positivt, likadant nu när du ska hoppa högre.

Så på din fråga om man kan övervinna hjärnan är svaret absolut. Alla elitidrottare tränare mental träning, för de vet hur viktigt det är att man rider med självförtroende m.m

Var i landet befinner du dig? Hade gärna hjälp dig.

Mitt råd är, börja träna mental träning, rid en häst som kan ge dig självförtroende och träna för en tränare som du litar på.
Lycla till.
 

Liknande trådar

Övr. Grenar Hej! Om tre veckor jag jag göra min första ”tävling” eller aa de är en pay and jump Jag har iallafall aldrig gjort något liknande...
Svar
4
· Visningar
1 734
Senast: Freazer
·
Hästhantering Jag rider på en ridskola där om man är stallvärd får åka och tävla med ridskolehäst samt tävla på lokala tävlingar som klubben anordnar...
Svar
18
· Visningar
3 188
Senast: Cambrie
·
Avel Hej, hoppas få att få lite bra tips och råd här. Jag har ett D-ponnysto som jag vill använda för att få fram en liten storhästavkomma...
Svar
9
· Visningar
1 436
Senast: sorbifolia
·
Fritid Det här är en spinoff på en sak jag läste här och som hänger ihop med något jag själv brottas lite med. Jag har en dröm, ett...
4 5 6
Svar
101
· Visningar
7 010
Senast: Inte_Ung
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hämta eller sälja? Toyota Auris
Tillbaka
Upp