Alexandra_W
Trådstartare
Jahapp, så var det dags igen. Jag blir lika ledsen varje gång. (Varje år dyker X antal katter upp i byn, magra som stryk, hungriga som fan och helt utan märkning etc, de som går att få fatt i brukar jag ta till vet och scanna för chip, hitills har inte en enda haft. De flesta är så förvildade att de går inte att få tag på, och slutar sina dagar för skott, tyvärr.).
Och nu är det dags för årets skörd =/ Ute på trappen, frenetiskt jamande och krafsande på dörren sitter ett stycke katt. Huskatt (givetvis..suck), blandning med skogis eller liknande skulle jag tro. Inte utmärglad men mager. Hungrig som få, kontaktsökande, men den känns inte riktigt 'säker nog' att ta upp för att kolla kön etc på. Ingen tatuering. Stryker sig gärna mot mig, även mellan mattuggorna (eller tugga, här inhaleras).
Ja jag har gett den mat. Som sagt vill den febrilt IN, men jag har inte tagit in den då huset rymmer tre andra katter och - vad värre är - två hundar. (Så just nu kan - vill - jag inte släppa ut hundarna för kvällskissen heller). Det som gör mig tveksam att se om den dör av skräck av att se hundarna, och om den och siameserna kommer slåss (den har mött min huskatt, de satt på bron ihop när jag kom från stallet, de kom hyfsat överens, några fräs mellan varven bara) är att den ser 'tovklippt' ut. Den är som sagt en semilånghårig, och tovig och eländig under magen etc. På sidorna så endera är pälsen väldigt sliten, eller så har någon gjort en insats och klippt bort värsta tovorna, svårt att säga?
Men frågan är vad jag gör nu. Missförstå mig rätt nu, men sen sista svängen (i korthet dök en ruggigt utmärglad katt upp på jobbet, ingen tatuering, inget chip, inte anmäld bortsprungen till polisen, inte efterlyst på någon av sidorna etc). Jag tog hem kraken, det var mitt i vintern och snöstorm och den hade inte klarat länge till, den var verkligen bara skinn och ben. Jag tog den till vet, scannade efter chip, hälsokollade och vaccinerade. Sen annonserade jag i lokala blaskan. Och fick faktiskt telefonsamtal från missens ägare. Den hade varit bortsprungen i 3 månader, och h*n hade inte anmält den bortsprungen för h*n citat 'trodde den väl hade blivit överkörd' (!). Nu ska tilläggas att till heder för ägaren betalade h*n utan knyst de kostnader jag haft. Men kändes helt ärligt 'sådär' med en äg som inte ens brytt sig om att sätta upp en sketen lapp på lokala ICA, utan bara tyckt de nog blivit överkörd, det var den katten..)
Så, skjut mig/skäll på mig om ni vill, men om inte den här katten heller är anmäld försvunnen/annonserad (den är det inte på nätet iaf, kollat alla sidorna i flera timmar nu - nada, ska kolla med polisen på måndag), så att lägga all tid och alla pengar på att ta den till vet, scanna, vaccinera, hälsokolla osv, och annonsera och så riskera att stå med en ägare som inte vill betala utläggen (för jag har ingen rätt att hålla katten i pant, tyvärr), det känns helt ärligt som mer än jag ids för att ännu någon haft sin utekatt omärkt och konstaterat att (om än kanske inte med en axelryckning) 'den försvunnit'. Samt att då ta alla 'muppsamtal' som kommer om du annonserar om upphittad katt, jag vet inte HUR många som hävdade att det var 'deras katt' när jag annonserade sitt. Den hade dock ett mkt karakteristiskt kännetecken jag inte skrev i annonsen, så där var det lätt att sålla.
Samtidigt så kanske det finns något barn därute som inte rår för det har puckade föräldrar, och saknar sin katt.
Så vad fan gör man? Kan ju inte gärna scanna för chip, kolla av med polisen, vaccinera den, avmaska den och konstatera att 'jahapps, då har jag fyra katter nu då' och vissla. Eller KAN man det?
Och som sagt, skjut mig om ni tycker jag är en självisk, kallhjärtad och ego person, jag förstår det.
Och nu är det dags för årets skörd =/ Ute på trappen, frenetiskt jamande och krafsande på dörren sitter ett stycke katt. Huskatt (givetvis..suck), blandning med skogis eller liknande skulle jag tro. Inte utmärglad men mager. Hungrig som få, kontaktsökande, men den känns inte riktigt 'säker nog' att ta upp för att kolla kön etc på. Ingen tatuering. Stryker sig gärna mot mig, även mellan mattuggorna (eller tugga, här inhaleras).
Ja jag har gett den mat. Som sagt vill den febrilt IN, men jag har inte tagit in den då huset rymmer tre andra katter och - vad värre är - två hundar. (Så just nu kan - vill - jag inte släppa ut hundarna för kvällskissen heller). Det som gör mig tveksam att se om den dör av skräck av att se hundarna, och om den och siameserna kommer slåss (den har mött min huskatt, de satt på bron ihop när jag kom från stallet, de kom hyfsat överens, några fräs mellan varven bara) är att den ser 'tovklippt' ut. Den är som sagt en semilånghårig, och tovig och eländig under magen etc. På sidorna så endera är pälsen väldigt sliten, eller så har någon gjort en insats och klippt bort värsta tovorna, svårt att säga?
Men frågan är vad jag gör nu. Missförstå mig rätt nu, men sen sista svängen (i korthet dök en ruggigt utmärglad katt upp på jobbet, ingen tatuering, inget chip, inte anmäld bortsprungen till polisen, inte efterlyst på någon av sidorna etc). Jag tog hem kraken, det var mitt i vintern och snöstorm och den hade inte klarat länge till, den var verkligen bara skinn och ben. Jag tog den till vet, scannade efter chip, hälsokollade och vaccinerade. Sen annonserade jag i lokala blaskan. Och fick faktiskt telefonsamtal från missens ägare. Den hade varit bortsprungen i 3 månader, och h*n hade inte anmält den bortsprungen för h*n citat 'trodde den väl hade blivit överkörd' (!). Nu ska tilläggas att till heder för ägaren betalade h*n utan knyst de kostnader jag haft. Men kändes helt ärligt 'sådär' med en äg som inte ens brytt sig om att sätta upp en sketen lapp på lokala ICA, utan bara tyckt de nog blivit överkörd, det var den katten..)
Så, skjut mig/skäll på mig om ni vill, men om inte den här katten heller är anmäld försvunnen/annonserad (den är det inte på nätet iaf, kollat alla sidorna i flera timmar nu - nada, ska kolla med polisen på måndag), så att lägga all tid och alla pengar på att ta den till vet, scanna, vaccinera, hälsokolla osv, och annonsera och så riskera att stå med en ägare som inte vill betala utläggen (för jag har ingen rätt att hålla katten i pant, tyvärr), det känns helt ärligt som mer än jag ids för att ännu någon haft sin utekatt omärkt och konstaterat att (om än kanske inte med en axelryckning) 'den försvunnit'. Samt att då ta alla 'muppsamtal' som kommer om du annonserar om upphittad katt, jag vet inte HUR många som hävdade att det var 'deras katt' när jag annonserade sitt. Den hade dock ett mkt karakteristiskt kännetecken jag inte skrev i annonsen, så där var det lätt att sålla.
Samtidigt så kanske det finns något barn därute som inte rår för det har puckade föräldrar, och saknar sin katt.
Så vad fan gör man? Kan ju inte gärna scanna för chip, kolla av med polisen, vaccinera den, avmaska den och konstatera att 'jahapps, då har jag fyra katter nu då' och vissla. Eller KAN man det?
Och som sagt, skjut mig om ni tycker jag är en självisk, kallhjärtad och ego person, jag förstår det.