Presto
Trådstartare
Jag och min kille har varit ihop i fem år, har precis köpt hus. Vi har inget samboavtal, då vi inte anser oss behöva avtala bort någon del ur sambolagen. Huset köpte vi 50/50 och vi har lagt in exakt lika mycket kontant och delar alla kostnader helt lika. Vi tjänar hyfsat lika och båda är nöjda med upplägget. Vi behöver varsin bil och idag äger vi var sin. Bilarna köpte vi innan vi träffades och vi har alltid betalat allt på våran egen och inget på den andres, vi har i undantagsfall använt varandras bilar. Han gillar inte att köra min och jag gillar inte att köra hans 
Men, min bil sjunger på sista versen, hans klarar sig några år till utan problem. Men vi har pratat om vi ska tänka lite smart inför framtiden, t.ex. så har ingen av våra bilar dragkrok, något vi saknar. Han har en sedan och vi känner också båda att vi inte klarar oss utan kombi (jag har det idag). Dels då vi gillar att åka till fjällen och festivaler, men det känns nästan som ett måste nu när vi har hus (kör mycket grejer). Vi spanar på en bilmodell i 200 000-250 000kr klassen. Det vi funderar på är att man på något sätt ska tänka lite mer att det är en gemensam bil.. Jag kommer stå som ägare.
För vi båda känner att det är rimligt att den som har mest behov av bilen kör den, men det kommer garanterat vara jag som har den till vardags (gillar som sagt inte att köra hans bil). Men vi känner oss lite handfallna hur vi ska lägga upp det. Det är inget känsligt ämne mellan oss, men båda vill att det ska bli så rättvist som möjligt. Vad är den vanligaste? Känns inte riktigt bra att vi ska betala 50/50 av inköpspriset då han inte kommer använda den alls lika mycket som jag, men samtidigt är det ett gemensamt beslut att vi behöver en stor, bra, pålitligt bil. Vi kommer köpa en årsmodell som är 3-4år gammal, så den absoluta värsta prissänkningen kommer ha varit, men det kommer sjunka mycket i värde i vår ägo också såklart. Hur ska man ta med det i beräkningarna?
Hur hade ni gjort? Eller är det enklare att jag köper hela själv då jag kommer stå som ägare (slipper man krångla med avtal å grejer) och han betalar typ löpande utgifter som service, nya däck m.m.? Hur hade ni gjort? Känner mig helt vilsen hur man ska tänka
Men, min bil sjunger på sista versen, hans klarar sig några år till utan problem. Men vi har pratat om vi ska tänka lite smart inför framtiden, t.ex. så har ingen av våra bilar dragkrok, något vi saknar. Han har en sedan och vi känner också båda att vi inte klarar oss utan kombi (jag har det idag). Dels då vi gillar att åka till fjällen och festivaler, men det känns nästan som ett måste nu när vi har hus (kör mycket grejer). Vi spanar på en bilmodell i 200 000-250 000kr klassen. Det vi funderar på är att man på något sätt ska tänka lite mer att det är en gemensam bil.. Jag kommer stå som ägare.
För vi båda känner att det är rimligt att den som har mest behov av bilen kör den, men det kommer garanterat vara jag som har den till vardags (gillar som sagt inte att köra hans bil). Men vi känner oss lite handfallna hur vi ska lägga upp det. Det är inget känsligt ämne mellan oss, men båda vill att det ska bli så rättvist som möjligt. Vad är den vanligaste? Känns inte riktigt bra att vi ska betala 50/50 av inköpspriset då han inte kommer använda den alls lika mycket som jag, men samtidigt är det ett gemensamt beslut att vi behöver en stor, bra, pålitligt bil. Vi kommer köpa en årsmodell som är 3-4år gammal, så den absoluta värsta prissänkningen kommer ha varit, men det kommer sjunka mycket i värde i vår ägo också såklart. Hur ska man ta med det i beräkningarna?
Hur hade ni gjort? Eller är det enklare att jag köper hela själv då jag kommer stå som ägare (slipper man krångla med avtal å grejer) och han betalar typ löpande utgifter som service, nya däck m.m.? Hur hade ni gjort? Känner mig helt vilsen hur man ska tänka
