ledarskap?? (långt)

[Sellan]

vet inte riktigt om jag nu placerat tråden rätt..

Idag hade min ponny fått för sig att han skulle testa mig, först när jag skulle ta in han från hagen fick jag se att han än en gång sparkat sönder en planka i staketet och rymt. när jag närmar mig honom springer han demonstrativt iväg (när han är i hagen springer han fram för att mötas), och jag jagar på honom att han får inte stanna å äta gräs utan ska han vara utanför hagen får han f*n i mig hålla igång tills han tröttnar, "vallar" in honom längs en långsida på ena hagen, när han försöker springa höger hoppar jag ut mot höger osv, så han står aldeles rakt fram med rumpan mot mig och surar ett tag för att han vet att han blev "besegrad" så jag lätt skulle ta honom om han försökte springa mot mitt håll. (OBS! han var INTE instängd/trängd in i något hörnutan mot ett staket mitt emot åkern han sprang omkring på) sen suckade han vände sig om och stod still tills jag hunnit knäppa på grimskaftet, sen var han jättesnäll när jag tog in han i stallet (annars hyttar han med bakben osv)

sen när jag skulle gå in och klappa honom inne i boxen ca 2timmar efter så ska han bara bita mig i handen, då när han öppnade munnen och började gapa åt mitt håll å hugga så tog jag handen och tryckte snabbt in den i hans mule, förvånad var han eftersom han är van att man drar undan handen, sen höll han på å småhugga i luften och varje gång morrade jag till ett ilsket nej och fortsatte att klappa honom på halsen.
sen skulle han testa mig ännu en gång genom att pressa sig in i mig för att fösa undan, då tar jag och pressar bort honom, å då blev han arg för att jag makerade att han inte fick trycka in bogen mot mig, vänder sig blixtsnabbt om och vänder baken till och kickar mot mig, arg som jag blev tog snabbt och klatchade till rumpan innan han helt sparkat ut mot mig, tar och pressar snabbt hans rumpa bort från mig, tills han vände sig till ursprungsläget.

då jag försökte klappa honom på halsen en tredje gång så börjar han med sina "jag ska skalla dig" fasoner, dvs. han vänder bort huvudet och slänger det in i mitt huvud. han har inte gjort så på evigheter och när han la öronen bakåt och började ta sats tog jag helt enkelt och lutade mig framåt och "motskallar" honom. han ser ut ungefär såhär då:
sen försöker han 2-3ggr till på rad efter fast denhär gången har jag armen som skydd för huvudet och lutar mig framåt, sen slutar han.

han brukar aldrig hålla på såhär förutom nån gång per år, min fråga är; gjorde jag rätt som lutade mig mot honom när han försökte skalla mig osv?

pållen i fråga är en mycket bestämd herre som varit hingst länge(6,5) och verkar inte vara så mycket hanterad förrän han var runt 7års ålder. han är nu 13.

finns det någon bra sida på internet (som ni rekomendrerar) om hur man "använder" NH?

 

[Alana]

Sv: ledarskap?? (långt)

Jag tycker du gjorde helt rätt, själv hade jag garanterat backat och sedan hittat han en ny ägare som inte är så feg som jag :smirk:

 

[Mirrejones]

Sv: ledarskap?? (långt)

Jag har tyvär inget bra tips på en sida eller så men jag tycker att du gjorde helt rätt med honom...

//Michelle

 

[Sellan]

Sv: ledarskap?? (långt)

han har testat mig 2ggr till, en gång då vi gick på en väg till ridhuset, han tar och travar iväg med mig som frenetiskt försökte bromsa han (sprang på sidan, han hade tränset på sig) tills jag kom på att, tja jag kan ju alltid putta ner han i diket, tog i "inertygeln" så hans hals blev böjd och puttade till honom ner i diket med rumpan, han tvärstannar och kollar sig fundersamt omkring, sen går han snäll som en hund efter till ridhuset tills han får för sig att nu ska jag trippa lite och stegra, när han stegrar sig andra gången och viftar med hovarna demonstrativt i stilen "kolla vad länge jag kan stå" så puttar jag ut han i diket (han ramlade nästan ) å sen har han varit lugn.. väntar bara på nästa tok-rykk..

ingen bra NH sida nånstans?
det känns verkligen som om jag behöver "bevisa" mitt ledarskap i nånting annat än i våra fejder..

 

[oopsie]

Sv: ledarskap?? (långt)

Låter som du gör det helt rätt redan! Jag vet inte heller några sidor, men allmännt är väl att alltid gå före genom grindar dörrar, mm, vara vaksam när han på hästsätt försöker diskutera rang, tex, ska han inte puffa hårt på dej när han vill något, gå undan för dej i boxen, gärna vänta tills du säger till innan han äter maten du lägger i krubban, osv. Håll på mycket med honom, så får ni både den bra och den uppfostrande kontakten så att säja.
Det gäller väl att veta när man ska uppmuntra och när man ska gränsa. Det finns bra böcker tror jag och några tipsas det om i trådar här.
När en sån häst verkligen accepterar att en människa får bestämma i alla lägen brukar det bli en väldigt god vän, men den kan nog vara svår för andra människor, trots det. Den har ju haft sitt sätt att bemöta människor länge som det verkar. Så alla nya människor måste kanske ta sin egen rangdiskussion med honom. Lycka till!

 

[Yrja]

Sv: ledarskap?? (långt)

Jag måste faktiskt skratta lite. Inte alls illa menat utan berättelsen är ju så fantastisk. Lite kiv mellan ponny och dennes kära lilla människa. Det är ändå roligt att ni kommunicerar så. Kanske för att jag känner igen mig.

Om vi ska börja där det gick snedd från början. Utanför hagen. Att fösöka tvinga sig på en häst är dömt att misslyckas. I det här fallet vet hästen att du inte är ett rovdjur och därför låter han sig fångas till slut istället för att attakera.

Anledningen till att hästen inte vill bli fångad nu då. Brukar han gå att fånga i hagen? Om en häst i vanliga fall inte vill bli fångad så finns det förmodligen någonting som han ogillar rmed att umgås med dig/människor. Antagligen finns det det ändå eftersom att han var så tydligt ogillande av att bli fångad vid rymningen. Sen ska man veta att när en häst rymmer så
1. ser den nya möjligheter att testa sin människa - försöka vinna dominans.
2. tryggheten minskar - den är själv och den upplever något nytt. Ofta är människan också upprör vilket de känner. Därför håller de sig gärna undan.
3. de kan bli lekfulla och börja utmana ödet, inte av elakhet utan av kicken.
Tänk på att en ny upplevelse är mycket mer intressant än vad du är för hästen. Alltså vill han nog göra annat än att komma till dig.

Jag hade agerat så som jag alltid agerar när en häst inte vill komma. Det kan hända att jag kan fånga den men för det första gör ett misslyckande att hästen ser mina svagheter och för det andra så vill jag inte ha in hästen om den inte kommer självmant.

Jag upplevde detta med en unghäst som jag pysslade med nyligen. Jag agerade då som en nykommen häst som vill fånga hans uppmärksamhet. Jag speglade hans rörelser och när han glömde bort mig så lade jag lite press på honom. Med andra ord var han tvungen att hålla koll på mig och dessutom så såg han snart mitt beteende - ett sätt att dominera honom på en låg nivå. Jag försökte ta sig loss men jag hängde på - jag hade ett emotionellt och kroppligt tag om honom och då kan ju avståtndet mellan oss vara ganska stort, alltså var hans snabbhet inget som fick mig att släppa taget.

Efter några minuter var det jag som förflyttade honom fram och tillbaka, jag lät honom också "vila" några sekunder när jag kände att han lyssnade. Det tog ca 10 minuter, sen stod han blixt stilla och såg på mig - jag bjöd in och han kom. Sen ledde jag honom med lös lina in från hagen.

Kan tillägga att även han sparkade och gjorde utfall på avstånd för att jaga bort mig, men jag agerade inte som ett rovdjur eller som en utmanande häst och därför skulle han aldrig försöka träffa eller skada mig - hästar är vänliga djur. Och dessutom var han på betryggande avstånd.

Tänkte lägga till lite angående det som hände i stallet. Jag tycker att du har ett rätt tänk - låt hästen orsaka sitt eget obehag. På så sätt blir inte du en utmanande eller farlig individ för honom. Däremot så löser du inte heller problemet. Det jag hade gjort är att ta några steg ifrån hästen och försöka få kontakt - säga att "oj, vad hade jag gjort för att förtjäna det där då?". En häst biter inte det första den gör, den använder många andra, säkert mer exakta signaler innan. Om jag inte fick bukt med det hela så skulle jag släppa hästen i ridhuset och observera honom. Jag skulle vänta ut honom och försöka se om han ville ta kontakt med mig, om inte så hade jag lagt lite press för att få en reaktion. Den reaktionen hade jag sen läst av och börjat starta en kommunikation på avstånd där hästen inte kände sig tvingad eller trängd att vara med mig. Jag hade sen inte gått därifrån förrän vi var mer sams än vi har när vi kom in. Han ska ha låtit mig komma utan att avvisa, eller så ska han ha kommit till mig.

Det är viktigt att veta att hästar gör allt av en anledning och du som människa har tagit på dig ansvaret att ta reda på problemet. Du vill ha ett samarbete och då måste också du se till att det fungerar.

Nu blev det långt och luddigt - verkligen inspirerande händelse du var med om tycker jag. Det säger så mycket och det är roligt att läsa och spekulera i.

Vill du prata mer så får du gärna pm:a, annars önskar jag dig lycka till med kusen. Var glad att han är som han är, honom kan man nog som människa lära sig väldigt mycket av!

ttl