Unghäst som inte har respekt för människor

Är det inget alternativt att skicka honom dit då? De är ju väldigt erfarna.
Inte just nu, tyvärr.
För tillfället är jag mitt uppe i en flytt och nyligen haft en häst som varit inne på Ultuna och opererats för en ofantligt dyr summa.
Förhoppningsvis kan jag skicka iväg honom dit fram mot våren/sommaren (om de har plats då, sist jag skulle skicka iväg honom hade de fullt) och så får jag visa honom som fyraåring om jag själv inte lyckats ”tygla” honom tills treårs.

Men kommer efter flytten enbart bo ca 20 min från Eklunda stuteri och de har lovat att försöka hjälpa till så mycket de kan.
 
Inte just nu, tyvärr.
För tillfället är jag mitt uppe i en flytt och nyligen haft en häst som varit inne på Ultuna och opererats för en ofantligt dyr summa.
Förhoppningsvis kan jag skicka iväg honom dit fram mot våren/sommaren (om de har plats då, sist jag skulle skicka iväg honom hade de fullt) och så får jag visa honom som fyraåring om jag själv inte lyckats ”tygla” honom tills treårs.

Men kommer efter flytten enbart bo ca 20 min från Eklunda stuteri och de har lovat att försöka hjälpa till så mycket de kan.
Okej, de har ju en hel del erfarenhet, så det kan förhoppningsvis vara en resurs. De riktigt bra unghästutbildarna brukar ju ha kö tyvärr.
Vill inte ge råd på en häst jag inte sett, inte när problemen är så pass svårhanterliga, men jag hoppas du löser det så han kan ha ett välfungerande liv som "tamhäst" 🙂
 
Du har fått några jättebra svar redan, så jag vill bara flika in några reflektioner. Först tänker jag att hästar mognar olika snabbt, så även om din andra unghäst funkar bra med samma krav, så kan det vara för mycket för den här. Det låter ganska mycket att ha varit borta på utbildning, att tömköras och longeras och ridas och ha en massa förväntningar på sig. Jag hade, precis som någon annan skrev, inte varit rädd att backa rejält och ge honom tid att mogna.

Sen, om han är en skarp och hård häst får man vara vääldigt försiktig med att tvinga, kräva och begära, särskilt om man är det minsta tveksam och osäker på timing och utförande. Minsta felsteg från dig och du kan få honom emot dig, vilket eventuellt är vad som hänt. Du behöver gå MED honom, inte hamna på andra planhalvan i ett krig.

Det som är bra är att de flesta hårda hästar är intelligenta och oftast positiva till kommunikation så länge den sker på ett sätt som hästen kan acceptera. Ni behöver hitta vägen fram för just den här individen. Det är tyvärr svårt att råda mer exakt utan att ha sett det hela in action, men det finns vägar och när ni väl hittar dem har du förmodligen en häst som på riktigt kommer gå genom eld för dig. Hoppas ni snart kommer på rätt spår❤️!
 
Går det att hitta något mönster i när det funkar och inte? Iom att du skrev att han sköter sig hälften av gångerna.
Saker som påverkar hans dagsform? Allt från väder, tid på dagen, tid på året, sällskap eller inte osv.

Med en sån häst vill man ju verkligen kunna välja sina strider sas, och verkligen försöka skap situationer där man har chans att lyckas.
 
Med en sån häst vill man ju verkligen kunna välja sina strider sas, och verkligen försöka skap situationer där man har chans att lyckas.
Just detta tänkte jag på när jag läste igenom tråden.

Det är en god idé att backa och bara göra sånt som funkar. Går allt bra i hagen så låt honom gå där med sin flock och pyssla med det som alltid går bra ett tag. Undvika att hamna i skiten och riskera att ytterligare förstärka det oönskade beteendet, om det finns ett alternativ. Han är ju bara två år, så ridning, löshoppning och sånt kan vänta.
Går det bra att tömköra så tömkör in honom i stallet när det är dags för hovslagare och motsvarande, om det är svårt att leda. Eller sitt upp på en annan häst och ta honom som handhäst, då blir du inte översprungen.

Jag har haft en häst som betedde sig som fullständigt skräp när jag fick hem den. Den var van att göra precis som den ville och tänkte absolut inte acceptera att jag bestämde var vi skulle gå eller hur fort (och svarade med att hugga, stegra eller dra iväg). Att bli arg provocerade. Istället fick jag hela tiden leta efter hur jag kunde göra för att hästen skulle ha största möjliga chans att svara med rätt beteende och provoceras så lite som möjligt, utan att riskera min egen säkerhet. Förstärka det bra och släcka ut det oönskade. Det tog inte många månader innan man knappt kunde se någonting av det gamla beteendet, det blev en häst som stallkompisarnas oerfarna pojkvänner brukade få ta vid intag för att den är så snäll. Det enda som finns kvar är att tänderna kan klappra i luften om man rör den på ett sätt den inte uppskattar, men bits inte och måste ju få säga ifrån.
Den här hästen kom som treåring (var då varken löshoppad, tömkörd, longerad eller sutten på) och gjorde ridprov och löshoppningsprov utan problem som fyraåring ganska exakt ett år senare.
 
Jag har sedan han va föl haft honom på lösdrift. Först med mamma och andra ston+föl. Sedan unghingst flock med en rutinerad farbror och mycket hantering. Där gick han tills jag skickade iväg honom till utbildaren där han skulle stå tills han va visad på treårs. Han skulle lära sig löshoppas, ridas in och allt där till.
Jag har inte speciellt höga krav på honom idag mer än att han ska gå att leda in från lösdriften till stallet vid tex hovslagare, veterinär osv (promenad på ca 300 meter).
Sedan att kunna longeras, tömköras, löshoppas osv har jag inga superkrav på mer än att han ska funka i det hyfsat åtminstone. Han ”fyller” snart 3 år och min andra (hingst född 21) är mycket lättare i hanteringen. Han kan gå ensam på korta promenader, hanteras på ridbanan, stå ensam i hagen/stallet. Och mitt mål med valacken är att han ska vara lika snäll i hanteringen som hingsten.
Men framförallt ska han sluta kasta sig över människor när man leder honom och lära sig ”hålla sig utanför min svär” när man leder och hanterar honom.
Mina fetningar i din text här ovan.

Första fetningen: Mycket hantering är inte alltid bra, det kan bli FÖR mycket. Det jag bland annat menade med mitt tidigare inlägg var att backa från all denna hantering och träning. Låta honom gå på lösdrift utan hantering i några månader. Låta hästarna sköta det själva och låta din häst landa i sig själv, kanske mogna lite och bli uppfostrad av de andra hästarna eller kanske framförallt sin "rutinerade farbror".

Andra o trejde fetningen: Alltså det där tycker jag är jättemycket att kunna eller fungera hyfsat i när man är en två-, snart treårig häst som tydligt visat att den träning han hittills fått inte fungerat som det var tänkt. Det spelar ingen roll vad din andra unghäst kan och inte kan, problemen visar att det antagligen behövs "något annat". Jag hade personligen backat. Tänkt att allt som hänt varit för mycket för hästen och låtit honom vila från intryck och dåliga erfarenheter. Då får du också tid att tänka och fundera över vilken väg du vill gå. Om ´du har råd och möjlighet att skicka iväg honom till proffs till våren och du tror på att det blir bra - varför inte "göra ingenting" i väntan på det? Går hästen på lösdrift ihop med andra hästar och har sina behov av mat, vatten och rörelse tillfredsställda så mår hästen inte dåligt av att inte tränas på ett tag.
 
Inte just nu, tyvärr.
För tillfället är jag mitt uppe i en flytt och nyligen haft en häst som varit inne på Ultuna och opererats för en ofantligt dyr summa.
Förhoppningsvis kan jag skicka iväg honom dit fram mot våren/sommaren (om de har plats då, sist jag skulle skicka iväg honom hade de fullt) och så får jag visa honom som fyraåring om jag själv inte lyckats ”tygla” honom tills treårs.

Men kommer efter flytten enbart bo ca 20 min från Eklunda stuteri och de har lovat att försöka hjälpa till så mycket de kan.
Ett annat råd är att du själv helt släpper tanken att visa hästen som tre- eller fyraåring. När han blir inriden och "färdig" spelar extremt mycket mindre roll än slutresultatet och med en häst som i nuläget inte går att leda så finns det en hel del att göra innan någon ska sitta på hans rygg.
 
Du har fått många bra tips här, men jag vill också slå ett slag för att *inte* skicka iväg på träning utan att vara med på träningen från marken genom att t.e.x. ta ut en bra unghästhanterare. Det är jättenyttigt att vara med och själv lära sig syftet, tekniken och timingen i samspelet med ens häst.
 
Mina fetningar i din text här ovan.

Första fetningen: Mycket hantering är inte alltid bra, det kan bli FÖR mycket. Det jag bland annat menade med mitt tidigare inlägg var att backa från all denna hantering och träning. Låta honom gå på lösdrift utan hantering i några månader. Låta hästarna sköta det själva och låta din häst landa i sig själv, kanske mogna lite och bli uppfostrad av de andra hästarna eller kanske framförallt sin "rutinerade farbror".

Andra o trejde fetningen: Alltså det där tycker jag är jättemycket att kunna eller fungera hyfsat i när man är en två-, snart treårig häst som tydligt visat att den träning han hittills fått inte fungerat som det var tänkt. Det spelar ingen roll vad din andra unghäst kan och inte kan, problemen visar att det antagligen behövs "något annat". Jag hade personligen backat. Tänkt att allt som hänt varit för mycket för hästen och låtit honom vila från intryck och dåliga erfarenheter. Då får du också tid att tänka och fundera över vilken väg du vill gå. Om ´du har råd och möjlighet att skicka iväg honom till proffs till våren och du tror på att det blir bra - varför inte "göra ingenting" i väntan på det? Går hästen på lösdrift ihop med andra hästar och har sina behov av mat, vatten och rörelse tillfredsställda så mår hästen inte dåligt av att inte tränas på ett tag.
Han är mycket (kanske för mycket) hanterad som föl mest pga att han på något sätt lyckades slita loss ögonlocket som ”hängde och dinglade”. Han blev dålig utav detta (vet sydde såklart fast ögat) och behövdes vardagligen sprutas med penicillin, skölja ögat osv (för att ögat/ögonlocket skulle läka helt). Idag finns det ingen skada på ögat som kan påverka att han bråkar. Kan detta ha blivit för mycket för honom kanske?

Jag är uppvuxen med travhästar och uppfödning av dem och där förväntas hästen t.o.m vara inkörd mer eller mindre som 1åring. Och det kan ju vara en anledning till att ”jag gått för fort fram” enligt vissa men enligt många andra jag talat med har jag gått lika fort fram som jag ”förväntas” göra. Jag har varit i kontakt med en unghästutbildare tidigare idag (som ridit in och utbildat flera hundra kanske tillochmed tusentals hästar) som till och med tyckte han ”kunde för lite” och borde vid denna åldern vara löshoppad,insutten,longerad/tömkörd i alla gångarter i alla varv och mer eller mindre snart redo för treårs. Hon tyckte han ”låg efter” i utbildningen och hennes råd va egentligen att trappa upp hanteringen, jobba mycket från marken, löshoppning,longering/tömkörning och kanske lite NH ett par månader och sedan i typ mars börja rida in ”påriktigt”.

Det värsta med honom om han bara står är att han (tidigare iallafall) blivit värre, man har knappt kunnat borsta honom, verka honom, ta av/på flughuva osv. Han verkar inte må bra av att ”göra ingenting” för tidigare har han bara blivit värre. Nu när han är som han är idag kan han verkas utan problem och jättesnäll i hanteringen men gör han ingenting är han så jobbig/bråkig att min hovslagare som jag haft i 10 år vägrar verka honom om han ej har fått lugnande.
 
Jag har varit i kontakt med en unghästutbildare tidigare idag (som ridit in och utbildat flera hundra kanske tillochmed tusentals hästar) som till och med tyckte han ”kunde för lite” och borde vid denna åldern vara löshoppad,insutten,longerad/tömkörd i alla gångarter i alla varv och mer eller mindre snart redo för treårs. Hon tyckte han ”låg efter” i utbildningen och hennes råd va egentligen att trappa upp hanteringen, jobba mycket från marken, löshoppning,longering/tömkörning och kanske lite NH ett par månader och sedan i typ mars börja rida in ”påriktigt”.
I vilket perspektiv kan hästen för lite? Tänker man att han ska gå treårs i början av våren så ja, då kanske han kan för lite. Men om man tänker på hela hästens livstid så spelar det ingen roll om den kan tömköras, ridas eller löshoppa som två-/treåring. Det viktigaste är ju att hästen får en bra grund att bygga vidare på, för att slippa framtida problem. Treårstestet/ridprovet är ju inte ett slutmål, det är något man kan göra på vägen om hästen är i bra fas både i kropp, knopp och utbildning.
 
Fick en idé när du skrev detta om travhästar TS- har ni travare i träning i stallet eller i närheten nu? Om det är möjligt att ha honom med på släp vid lättare träningsrundor kan det vara en supermöjlighet för honom att få röra på sig, utan andra krav än att han ska gå framåt. Handhäst vid ridning kan funka också, men det kräver kanske lite mer av alla inblandade.

Jag tycker det är synd att unghästutbildaren var så pushig, hen borde veta efter så många utbildade hästar att det finns olika individer och att det alltid är en viss procent som inte går att trycka in i mallen. Det är ingen brådska, jag håller med cili fullständigt om treårstestet.

Och så vill jag säga att du inte ska skuldbelägga dig själv! Att han var skadad som föl är garanterat helt betydelselöst, och du har ju bara försökt göra rätt och har fått råd om att träna mer osv. Jag tycker du verkar mån om hästen och resonerar jätteklokt. En svår häst är svår, den kräver tid och eftertanke och det är precis vad du verkar ge den, så inga negativa tankar om dig själv!
 
Han är mycket (kanske för mycket) hanterad som föl mest pga att han på något sätt lyckades slita loss ögonlocket som ”hängde och dinglade”. Han blev dålig utav detta (vet sydde såklart fast ögat) och behövdes vardagligen sprutas med penicillin, skölja ögat osv (för att ögat/ögonlocket skulle läka helt). Idag finns det ingen skada på ögat som kan påverka att han bråkar. Kan detta ha blivit för mycket för honom kanske?

Jag är uppvuxen med travhästar och uppfödning av dem och där förväntas hästen t.o.m vara inkörd mer eller mindre som 1åring. Och det kan ju vara en anledning till att ”jag gått för fort fram” enligt vissa men enligt många andra jag talat med har jag gått lika fort fram som jag ”förväntas” göra. Jag har varit i kontakt med en unghästutbildare tidigare idag (som ridit in och utbildat flera hundra kanske tillochmed tusentals hästar) som till och med tyckte han ”kunde för lite” och borde vid denna åldern vara löshoppad,insutten,longerad/tömkörd i alla gångarter i alla varv och mer eller mindre snart redo för treårs. Hon tyckte han ”låg efter” i utbildningen och hennes råd va egentligen att trappa upp hanteringen, jobba mycket från marken, löshoppning,longering/tömkörning och kanske lite NH ett par månader och sedan i typ mars börja rida in ”påriktigt”.

Det värsta med honom om han bara står är att han (tidigare iallafall) blivit värre, man har knappt kunnat borsta honom, verka honom, ta av/på flughuva osv. Han verkar inte må bra av att ”göra ingenting” för tidigare har han bara blivit värre. Nu när han är som han är idag kan han verkas utan problem och jättesnäll i hanteringen men gör han ingenting är han så jobbig/bråkig att min hovslagare som jag haft i 10 år vägrar verka honom om han ej har fått lugnande.
Låter inte som en unghästutbildare jag velat använda i den här typen av fall 🙈.

Jag hade velat ha en utbildare som möter hästen på den nivå just den är i nu och inte är fokuserad på treårstest mm direkt vid första samtal.

Vågar mig inte riktigt på några hanteringstips då jag inte utbildat någon så utåtagerande häst.

Däremot undrar jag om du brukar sitta och studera beteendet i hagen något?
Då menar jag alltså sitta säg 30 minuter i ett antal omgångar och se hur han interagerar med flocken.
Det kanske låter konstigt, efteesom du inte har problem i hagen men jag tycker jag lärt mig en del "oväntade" saker genom att studera mina hästar på det sättet.
 
Att din häst blev mer hanterad pga sin skada som liten tror jag inte påverkar hur han är nu.
Jag är för att inte hantera för mkt. Lite och rätt så blir det bra. Jag säger inte att du har gjort helt ”fel” men tyvärr så verkar stället du skickade honom till gjort saker och ting värre.
Är han 2 år nu? Och fick åka på utbildning som 1 åring? 🤔
Lösdrift är bra men jag sätter aldrig ut mina hästar på lösdrift förrän de är 1 år gamla. Oavsett vad andra säger och tycker så är min åsikt att så små blir förvildade, de får inte samma sociala träning i att ledas från box till hage varje dag, dessutom är det så mkt enklare att leda en vild liten än att behöva ta itu med en stor vild. Jag hade tagit ut en duktig problemlösare som kan träna både dig och hästen att fungera tillsammans. Hade inte skickat iväg hästen på nytt förrän du själv kunde hantera den. Treårs behöver inte heller vara kört. Numera finns det ju tester in på hösten för de lite senare hästarna.
 
Att din häst blev mer hanterad pga sin skada som liten tror jag inte påverkar hur han är nu.
Jag är för att inte hantera för mkt. Lite och rätt så blir det bra. Jag säger inte att du har gjort helt ”fel” men tyvärr så verkar stället du skickade honom till gjort saker och ting värre.
Är han 2 år nu? Och fick åka på utbildning som 1 åring? 🤔
Lösdrift är bra men jag sätter aldrig ut mina hästar på lösdrift förrän de är 1 år gamla. Oavsett vad andra säger och tycker så är min åsikt att så små blir förvildade, de får inte samma sociala träning i att ledas från box till hage varje dag, dessutom är det så mkt enklare att leda en vild liten än att behöva ta itu med en stor vild. Jag hade tagit ut en duktig problemlösare som kan träna både dig och hästen att fungera tillsammans. Hade inte skickat iväg hästen på nytt förrän du själv kunde hantera den. Treårs behöver inte heller vara kört. Numera finns det ju tester in på hösten för de lite senare hästarna.
Jag valde att skicka dit honom som redan 1,5 år (december året han blev 1) eftersom jag upplevde honom som svår att hantera från marken redan då. Så skickade dit honom så utbildaren skulle ”få bukt” på problemet från marken innan inridning/löshoppning och så påbörjades. Tyvärr började utbildaren löshoppa/longera och så väldigt snabbt efter att han kom dit. Även fast jag va tydlig med att han skulle lära sig hanteras från marken/bli ledd,lyfta hovarna,stå uppbunden/lära sig bli spolad osv men detta har jag nu i efterhand märkt inte gjorts på rätt sätt. Utan man satte honom väldigt snabbt i träning. Utbildaren sa dock till mig att han enbart löshoppats lite lätt eftersom han kan stå uppbunden/bli duschad, står still vid verkning och är en ”klippa att bli ledd”.
 
Han är mycket (kanske för mycket) hanterad som föl mest pga att han på något sätt lyckades slita loss ögonlocket som ”hängde och dinglade”. Han blev dålig utav detta (vet sydde såklart fast ögat) och behövdes vardagligen sprutas med penicillin, skölja ögat osv (för att ögat/ögonlocket skulle läka helt). Idag finns det ingen skada på ögat som kan påverka att han bråkar. Kan detta ha blivit för mycket för honom kanske?

Jag är uppvuxen med travhästar och uppfödning av dem och där förväntas hästen t.o.m vara inkörd mer eller mindre som 1åring. Och det kan ju vara en anledning till att ”jag gått för fort fram” enligt vissa men enligt många andra jag talat med har jag gått lika fort fram som jag ”förväntas” göra. Jag har varit i kontakt med en unghästutbildare tidigare idag (som ridit in och utbildat flera hundra kanske tillochmed tusentals hästar) som till och med tyckte han ”kunde för lite” och borde vid denna åldern vara löshoppad,insutten,longerad/tömkörd i alla gångarter i alla varv och mer eller mindre snart redo för treårs. Hon tyckte han ”låg efter” i utbildningen och hennes råd va egentligen att trappa upp hanteringen, jobba mycket från marken, löshoppning,longering/tömkörning och kanske lite NH ett par månader och sedan i typ mars börja rida in ”påriktigt”.

Det värsta med honom om han bara står är att han (tidigare iallafall) blivit värre, man har knappt kunnat borsta honom, verka honom, ta av/på flughuva osv. Han verkar inte må bra av att ”göra ingenting” för tidigare har han bara blivit värre. Nu när han är som han är idag kan han verkas utan problem och jättesnäll i hanteringen men gör han ingenting är han så jobbig/bråkig att min hovslagare som jag haft i 10 år vägrar verka honom om han ej har fått lugnande.
Nej, jag tror inte att hantering pga en skada har varit "för mycket". Och måste man så måste man, jag vet flera unghästar som både hanterats och stått på box (mer än vad jag normalt skulle tycka var bra för en unghäst) pga skador, och det har blivit trevliga hästar av dem med!

För just din häst så låter det som om det blivit lite mycket totalt sett - inte minst genom att han vid så ung ålder redan varit iväg på träning som inte blivit så bra.

Om jag vore du så skulle jag släppa tanken på vad hästen borde kunna för sin ålder och försöka se lite objektivt på var den är och vad den kan just nu. Unghästar precis som barn utvecklas och mognar i lite olika takt. Vissa, kanske de flesta, är helt fine med all typ av hantering och träning och då kan man givetvis gå fortare fram än om man stöter på problem. Och vill du ta hjälp av en unghästtränare, försök hitta någon som tar hänsyn till detta istället för att börja prata om treårstest!
 
Jag valde att skicka dit honom som redan 1,5 år (december året han blev 1) eftersom jag upplevde honom som svår att hantera från marken redan då. Så skickade dit honom så utbildaren skulle ”få bukt” på problemet från marken innan inridning/löshoppning och så påbörjades. Tyvärr började utbildaren löshoppa/longera och så väldigt snabbt efter att han kom dit. Även fast jag va tydlig med att han skulle lära sig hanteras från marken/bli ledd,lyfta hovarna,stå uppbunden/lära sig bli spolad osv men detta har jag nu i efterhand märkt inte gjorts på rätt sätt. Utan man satte honom väldigt snabbt i träning. Utbildaren sa dock till mig att han enbart löshoppats lite lätt eftersom han kan stå uppbunden/bli duschad, står still vid verkning och är en ”klippa att bli ledd”.
Men vilken seriös unghästutbildare tar emot en 1-1,5 åring? Antar att det är ett halvblod?
Jag tror det helt missförståtts mellan er vad han skulle kunna/göra, han togs för hårt hos ”utbildaren” och nu har det slagit tillbaka och han är helt enkelt anti att göra saker med människor.
 
Lösdrift är bra men jag sätter aldrig ut mina hästar på lösdrift förrän de är 1 år gamla. Oavsett vad andra säger och tycker så är min åsikt att så små blir förvildade, de får inte samma sociala träning i att ledas från box till hage varje dag, dessutom är det så mkt enklare att leda en vild liten än att behöva ta itu med en stor vild.
Fast även om hästen går på lösdrift innan den blir ett kan man ju ta in den varje dag ändå, eller? Min valack har i princip gått på lösdrift hela livet, stått inne på nätterna några veckor här och där bara, och vi gjorde just så med honom - in och ut varje dag i perioder just för hanteringens skull, men han var bara inne någon timme kanske. :)
 
Det värsta med honom om han bara står är att han (tidigare iallafall) blivit värre, man har knappt kunnat borsta honom, verka honom, ta av/på flughuva osv. Han verkar inte må bra av att ”göra ingenting” för tidigare har han bara blivit värre. Nu när han är som han är idag kan han verkas utan problem och jättesnäll i hanteringen men gör han ingenting är han så jobbig/bråkig att min hovslagare som jag haft i 10 år vägrar verka honom om han ej har fått lugnande.
Detta tror jag på. Jag tror att din unghäst mår dåligt av att vara understimulerad. Du skriver att han går på lösdrift, men det är ju skillnad på lösdrift och lösdrift. Hur stor är lösdriften? Vad finns det för aktivitet i lösdriften/hagen? Hur mycket äter han? En mätt häst är en lugn häst brukar jag säga.

Om du är uppvuxen med travhästar så har du ju ändå koll på säkerheten, men jag vill bara påminna om att vara säker med denna hästen, speciellt om han är stor. Ditt liv och din kropp är betydligt mer värd än hästens träning! Sätt på ordentlig kedja och få lite mer kontroll om du inte redan har det. Sen är jag inne på att denna hästen ska jobba lite mer. Longera, tömkör, promenera ut i skog och mark med sällskap om det inte går själv. Men för guds skull, var säker!
 
Detta tror jag på. Jag tror att din unghäst mår dåligt av att vara understimulerad. Du skriver att han går på lösdrift, men det är ju skillnad på lösdrift och lösdrift. Hur stor är lösdriften? Vad finns det för aktivitet i lösdriften/hagen? Hur mycket äter han? En mätt häst är en lugn häst brukar jag säga.

Om du är uppvuxen med travhästar så har du ju ändå koll på säkerheten, men jag vill bara påminna om att vara säker med denna hästen, speciellt om han är stor. Ditt liv och din kropp är betydligt mer värd än hästens träning! Sätt på ordentlig kedja och få lite mer kontroll om du inte redan har det. Sen är jag inne på att denna hästen ska jobba lite mer. Longera, tömkör, promenera ut i skog och mark med sällskap om det inte går själv. Men för guds skull, var säker!
Lösdriften han går på är ca 15 hektar mark, allt från ren skog, dungar, ”öppna” ytor och mycket kuperad terräng, diken osv. Ligghallen är godkänd för 8 eller 9 hästar och de står på fri tillgång av hö den tid det inte finns bete, sedan får de lite extra mineraler och tillskott.
Unghingstarna som han går med och min valack springer ofta runt och busar/leker med varandra. Upp i skogen, ut på ”fälten”, hoppar över diken mm.

Vi har varit ute och gått med honom och hans trygga farbror eller hans mamma som går i en annan hage, uppe i skogen (grusväg i skogen, eller skogsstigar i skogen) och han funkar ibland och ibland inte. De gånger han funkar är det ju inga problem men de gånger han inte funkar kan han bli farlig eftersom han kastar sig över en, reser sig och slår med frambenen osv. Detta trotts att sällskapshästen är hur lugn som helst. Han leds i kedja och nu på senare tid även ledträns, för säkerhetens skull.
 
Lösdriften han går på är ca 15 hektar mark, allt från ren skog, dungar, ”öppna” ytor och mycket kuperad terräng, diken osv. Ligghallen är godkänd för 8 eller 9 hästar och de står på fri tillgång av hö den tid det inte finns bete, sedan får de lite extra mineraler och tillskott.
Unghingstarna som han går med och min valack springer ofta runt och busar/leker med varandra. Upp i skogen, ut på ”fälten”, hoppar över diken mm.

Vi har varit ute och gått med honom och hans trygga farbror eller hans mamma som går i en annan hage, uppe i skogen (grusväg i skogen, eller skogsstigar i skogen) och han funkar ibland och ibland inte. De gånger han funkar är det ju inga problem men de gånger han inte funkar kan han bli farlig eftersom han kastar sig över en, reser sig och slår med frambenen osv. Detta trotts att sällskapshästen är hur lugn som helst. Han leds i kedja och nu på senare tid även ledträns, för säkerhetens skull.
Kan du se något samband mellan de gånger som saker inte funkar? Eller när det funkar? Typ om det finns yttre faktorer som påverkar honom.
 

Liknande trådar

Övr. Hund Jag har en labbe tik som är ett år. Som valp var hon ganska tuff men när det kom till människor så tyckte hon det var läskigt. Inte så...
Svar
6
· Visningar
657
Senast: Trassel12
·
Hästhantering Hej! Jag behöver nu tips och råd från er som är mer erfarna med bråkiga unghästar. Jag har en valack född juni 21. Han va som föl...
2
Svar
25
· Visningar
3 916
Senast: Lavinia
·
Övr. Grenar Hej jag köpte 2019 en travare. 155cm hög på 16 år. såhär när jag ser tillbaka på det, så stod Trollet alltid inne i ladugården när jag...
2
Svar
31
· Visningar
3 012
Senast: nullo-modo
·
Hästhantering Hej, jag rider in en unghäst i nuläget. Hon är 3år, och väldigt tuff i psyket på både gott och ont. Hon blir sällan rädd för saker men...
Svar
6
· Visningar
1 447
Senast: skiesabove
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp