Nääe.. nu lägger jag av!!

[Gisburne]

Sv: Nääe.. nu lägger jag av!!

Förstår inte riktigt varför du inte kan spara ihop egna pengar till att köpa en häst som du trivs med? Det fick jag göra, mina föräldrar hade ingen lust att förse mig med en häst. Så jag sparade och sparade och idag äger jag 3 underbara hästar! Det är jobbigt att vänta, men jag vad medryttare/fodervärd på några vänners hästar under tiden.

 

[Sammet]

Sv: Nääe.. nu lägger jag av!!

Förvisso men frågan är ju vad tösen får i veckopeng? Eller om hon ens får några pengar alls övht. Hon kanske är 15 och har flera år kvar tills hon kan börja tjäna egna pengar?

 

[Ewelina]

Sv: Nääe.. nu lägger jag av!!

Det tråkigaste är väl att vi har haft honom i 4år och jag har ridit honom i 2,5år av den tiden... Visst jag har utvecklats på honom och blivit en bättre ryttare, men jag har gått om honom med det nu.. Nu är det jag som ska utbilda honom men det går inte..

 

[Ewelina]

Sv: Nääe.. nu lägger jag av!!

blir lite oroligt när du säger att du har en unghäst med, som ska ridas in. Att lägga sig ner och gråta, vilja ge upp när det inte går som man tänkt sig är ingen bra egenskap då.
Förstår att du inte kan träna för intstruktör dagligen, men finns det någon möjlighet att du kan spara pengar för att träna oftare ett tag? kanske ett läger eller något? så ni får tätare hjälp ett tag för att sedan kunna fortsätta utvecklingen på hemmaplan?
Men känns det helt fel då du rider, kanske det är mest rätt att söka en annan ägare till hästen. För med stor sannolikhet känner ju hästen av din känsla att inget fungerar..

Har tränat väldigt aktivt på sistone (ca 3ggr/veckan) och nu är man nästan helt pank.

Att lägga sig ner och gråta, vilja ge upp när det inte går som man tänkt sig är ingen bra egenskap då.

Vet inte hur det var menat att denna mening skulle låta men OM du tror att jag är ngn bortskämd barnunge som bara lägger sig på backen och skriker så fort det inte går som jag vill så har du definitivt fel. Vet att det finns många som bara "slänger hästen i papperskorgen" om den inte duger och bara tar nästa, men som sagt har kämpat länge med denna hästen..

 

[Ewelina]

Sv: Nääe.. nu lägger jag av!!

Svaret Sälj och köp nytt har du ju fått,och gett svar på.


Har du ingen tränare du kan förklara läget för, som kan hjälpa dig med att prata med dina föräldrar? Som kan förklara att hästar inte är en cykel där man får vara tacksam för att man har en, även om den inte fungerar med en...

Givetvis så ska du ju vara glad att du har häst, men hästen ska passa dig.

Prata med din instruktör och hör med henne om du kan få lite hjälp att prata med dina föräldrar. Någon som är utbildad och äldre kanske har lättare att nå fram till dina föräldrar än vad du har.


Annat alternativ är ju att söka en skötare som kan rida bättre än dig, som kan hjälpa dig att träna hästen, och ge dig en lektion i veckan som betalning för att hon/han får rida hästen.


Eller så säljer du båda hästarna och köper en ny som du passar med.
Om pengarna för det räcker till en ny häst i den klass du vill ha.

Det med att prata med min tränare om Vito skulle kunna vara en bra ide, visserligen går det oftast bra när jag rider för henne.. Mina föräldrar kan lite om hästar och vet att de inte är som cyklar, men ibland kan man undra..

 

[Ewelina]

Sv: Nääe.. nu lägger jag av!!

Jag tycker att, om du redan talat med dina föräldrar, att du ber någon annan vara med. Kanske den du rider för på träningar?

Förklara att du vill komma någonvart och att de hästarna du har inte kan ta dig dit. Fungerar inte ryttare och häst kan man inte räkna med några enorma framsteg heller. Dessutom är det inte alls roligt att hålla på då.

Stämmer bra det sista! Känns som att jag inte vill rida längre.. Då kanske pappa blir glad, han vill ju egentligen sälja hästarna och köpa nötkreatur istället "för dom tjänar man ju iaf pengar på" Det är väl det som är det sämsta, hans inställning, för han säljer mer än gärna båda hästarna och köper kor för pengarna istället ..

 

[Ewelina]

Sv: Nääe.. nu lägger jag av!!

Förvisso men frågan är ju vad tösen får i veckopeng? Eller om hon ens får några pengar alls övht. Hon kanske är 15 och har flera år kvar tills hon kan börja tjäna egna pengar?

Stämmer nästan.. Jag är 17år i år, men går fortfarande i skolan.. dessutom ska jag gå om ettan så det kommer att ta några år innan jag har gått ur skolan och skaffat ett riktigt jobb. 1000kr/månad som man ska leva på är inte lätt ändå.. Även om jag sparar alla mina pengar så får jag inte ihop mer än 12 000kr på ett år och det är inte en travare jag är ute efter att köpa

 

[Ewelina]

Sv: Nääe.. nu lägger jag av!!

Förlåt att jag är besvärlig, har svar på det mesta.. Men jag vet precis vilken situation jag är i.. Pappa och jag bråkar som f*n hela tiden och jag står verkligen inte ut, ngn som har stall som kan tänka sig att ha en inneboende som betalar med att hjälpa till i stallet? (Jaa, så allvarligt är det!! Och JAA jag menar verkligen allvar!)

 

[Muninn]

Sv: Nääe.. nu lägger jag av!!

Tyvärr är inte det heller en dans på rosor. Det bästa du kan göra är att bita ihop och sen flytta när skolan är slut.
Oftast är det bara en period, jag ville inget hellre än att flytta hemifrån när jag var 16-17. Nu vill jag mest bara flytta hem igen....

Angående hästarna så finns det ju bara några alternativ. Antingen så ställer du föräldrarna mot väggen och förklara läget för dem, lugnt och vuxet. Det är väl trots allt dina hästar, åtminstone Tinkern?
Annars är det väl helt enkelt bara att sluta? Ingen tvingar dig att rida. Vill du rida på ngt annat, leta upp en medryttarhäst.

Kanske inte den roligaste lösningen, men eftersom du inte är myndig ännu och inte har varken möjlighet eller råd att försöja både dig själv och häst, så måste du ju rätta dig lite efter föräldrarna.


Inte heller jag tycker att man ska traggla med en häst man inte tycker om, det är synd om hästne. Däremot kan jag, gammaldags som jag är, tycka att det låter lite bortskämt. Alla hästar lär dig något, och du är fortfarande ung. Kämpa på och lär dig så mycket som bara är möjligt på den här hästen, för eller senare kommer möjligheten att skaffa "drömhästen".

/Maria

 

[BaahWretched]

Sv: Nääe.. nu lägger jag av!!

Förlåt att jag är besvärlig, har svar på det mesta.. Men jag vet precis vilken situation jag är i.. Pappa och jag bråkar som f*n hela tiden och jag står verkligen inte ut, ngn som har stall som kan tänka sig att ha en inneboende som betalar med att hjälpa till i stallet? (Jaa, så allvarligt är det!! Och JAA jag menar verkligen allvar!)

De får du inte... då kommer ja sakna dej (älskar deej )

 

[Mildis]

Sv: Nääe.. nu lägger jag av!!

*kl*

(Läste bara första inlägget)
Jag har typ samma problem och jag skulle vilja veta vad ni säger om det här:
Jag köpte min häst för nästan 1 år sedan. Det har varit väldigt "svajjigt" mellan mig och hästen. Första månaderna var det väldigt tungt och det blev så jobbigt att jag tillslut inte kunde få kontakt med honom, han kom inte över huvudtaget till mig och en gång åkte jag av och ville inte rida på jätte länge...jag blev rädd för honom...
Idag är det mycket bättre, vi har bra kontakt och så men det som är jobbigt är att om det blir fel blir jag så arg på honom! Jag skäms över att jag blir så arg på honom Jag har slagit till honom ibland när det inte har gått bra Usch, känner mig så hemsk! Jag blir så ARG på mig själv!
Det har annars verkligen gått framåt för oss och när det väl går bra känns det så kul! Men sen de där dagarna han kanske dummar sig eller inte medarbeta... då händer det... Snälla är det någon som skulle kunna hjälpa mig?! Jag har pratat med min kompis om det och hon förstår mig och berättar att det är så för henne ibland också. Men när det väl har hänt tänker man på vilken dålig person man är som blir så arg bara för att det inte går bra... har det varit så någon gång för er? Det som även kommer upp i huvudet på en är att det inte löser problemen...
Behövde få prata ut lite...

 

[issikka]

Sv: Nääe.. nu lägger jag av!!

jag har en sån dag i dag. Min ung hingst har absolut noll respekt för mig. Ingen skillnad hur jag beter mig så skiter det sig endå. Om jag är ledare och dominant eller vän o snäll eller envis och bestämd så har det alltid samma slut. jag blir så jävla arg på honom. Dessutom så börjar jag bli rädd att efter alla dessa nh råd och alla andra horsmanship funderingar och respekt övningar osv att han bara står där och funderar vad man håller på med, och står man där och viftar för mycket så måste han ju lär sig nån gång att ahaa, hon viftar o flaxar men hon gör inget endå. 'alltså han ser helt enkelt bara ut att skratta åt mina sk övningar. OCH DE HJÄLPER INTE. Och ingen kan komma och säga åt mig att jag inte försökt, gud nåde den som säger det, eler att jag gjort fel för jag har följt råd och läst i böcker och på nätet osv. och han har fortfarande noll respekt för mig eller någån annan som kommer och leder eller pysslar på med honom. Och varige gång jag åker från stallet skämms jag över att nerverna brustit igen. Vet inte vad jag ska göra men det finns inte en chandgs i hela vida världen att jag ger upp, han ska respektera mig och jag honom och vi ska kämpa till sammans vare sig han vill inte. Jag tror att jag ska satsa på den tränings metoden som heter vanligt folkvett. för jag vill inte vara elak mot min häst jag vill inte slå honom och ha dåligt att vara för att jag gjort det, så nått måste vi hitta på. För jag vill inte förstöra honom eller hans tillit för mäniskor. och tro mig när jag säger att jag skäms varige gång som nerverna farit. suck.

 

[glennie]

Sv: Nääe.. nu lägger jag av!!

Tycker du ska prata med din mor om det, om du verkligen inte hade tyckt om honom så hade du gjort av med honom. Vet liksom precis vad du tycker.. Har en häst som är likadan. Kram