Nämna Asperger för AF?

[förvirrad]

Jag sa upp mig för ett tag sedan och nu närmar det sig att gå till arbetsförmedlingen. För et tpar dagar sedan slog det mig att jag måste bestämma hur jag ska förhålla mig till dem när det gäller min Asperger. Jag vet att jag har rätt att få mer stöd på grund av den men jag är negativ till att ta upp den då jag hitills inte fått ytterst lite hjälp från samhället vad gäller diagnosen. (Den hjälp jag blivit erbjuden har jag inte kunnat ta emot då jag inte fått hjälp från andra instanser så jag kunnat utnyttja den.) Ofta har det känts som om vissa instanser istället använder diagnosen som en ursäkt för att slå på mig och det är det sista jag behöver. Om jag nämner den är det då något de dräller omkring sig eller har de sekretess? Jag kommer inte vilja ta upp saken med en framtida arbetsgivare. Jag vet mina gränser och kommer söka jobb utifrån dem och många har oerhört mycket fördomar som jag misstänker kan minska chanserna att få jobb som jag skulle klara galant.

 

[myzzan]

Varför skämnas för de ? Vi har en kille som har asperger på mitt jobb , goaste killen och han skämms inte att han har de eller sagt de ! De är bättre att vara ärlig direkt

Sen min killes söner ja den ena läser till sjuksköterska ( friskförklarad) jobbar, mm

Den andra som är innåt vill läsa vidare till psykolog ( de undrar jag eftersom han är grymt nere nu)

Så var ärlig från början

 

[myzzan]

 

[Azalea]

Dom har sekretess, du måste godkänna det dom ev skulle prata med en arbetsgivare om. Upplever att det skötts bra hittills, min AF handläggare har öht inte nämnt min diagnos till någon vi haft möte med.

 

[gul_zebra]

Sen min killes söner ja den ena läser till sjuksköterska ( friskförklarad) jobbar, mm

What, vadå friskförklarad? Man blir inte "frisk" från asperger. Asperger är inte en sjukdom och man får leva med det hela livet.

 

[TinyWiny]

Varför skämnas för de ? Vi har en kille som har asperger på mitt jobb , goaste killen och han skämms inte att han har de eller sagt de ! De är bättre att vara ärlig direkt

Sen min killes söner ja den ena läser till sjuksköterska ( friskförklarad) jobbar, mm

Den andra som är innåt vill läsa vidare till psykolog ( de undrar jag eftersom han är grymt nere nu)

Så var ärlig från början

Var skriver Ts att hen skäms? Det är många mil emellan att skämmas för något och att inse att det man berättar kan sätta käppar i hjulet för en i framtiden. Det handlar inte om att skämmas överhuvudtaget. Jag förstår inte heller varför det är så vanligt att folk känner behov av att berätta att någon med ett funktionshinder är "go" eller glad osv? Bara för att man har en diagnos så innebär inte det att man är si eller så eller att man är gladare eller goare. Din arbetskamrat hade förmodligen varit precis lika mycket eller lite "go" även utan diagnos men då hade du aldrig skrivit om det.

Det du skriver om din pv;s söner får mig att undra om du ens vet vad asperger är?

 

[Raderad medlem 120709]

Om du vet om dina begränsingar och anpassar din jobbsökning utefter det så finns det väl ingen anledning att nämna din diagnos? Speciellt om du känner att du blir mer stjälpt än hjälpt av att ta upp det i såna här sammanhang. Och AF har sekretess, som redan nämnts, så även om du informerar dem om din diagnos får de inte nämna det för ev arbetsgivare utan ditt samtycke.

 

[Ninnurur]

Jag sa upp mig för ett tag sedan och nu närmar det sig att gå till arbetsförmedlingen. För et tpar dagar sedan slog det mig att jag måste bestämma hur jag ska förhålla mig till dem när det gäller min Asperger. Jag vet att jag har rätt att få mer stöd på grund av den men jag är negativ till att ta upp den då jag hitills inte fått ytterst lite hjälp från samhället vad gäller diagnosen. (Den hjälp jag blivit erbjuden har jag inte kunnat ta emot då jag inte fått hjälp från andra instanser så jag kunnat utnyttja den.) Ofta har det känts som om vissa instanser istället använder diagnosen som en ursäkt för att slå på mig och det är det sista jag behöver. Om jag nämner den är det då något de dräller omkring sig eller har de sekretess? Jag kommer inte vilja ta upp saken med en framtida arbetsgivare. Jag vet mina gränser och kommer söka jobb utifrån dem och många har oerhört mycket fördomar som jag misstänker kan minska chanserna att få jobb som jag skulle klara galant.

Det som kan vara fördel med att få en funktionehinderkod hos AF är att du kan få en anställning med lönestöd. Det innebär att AF betalar en del av din lön en tid, så att du kan visa för arbetsgivaren att du är kapabel ändå.
Sen ska man få extra stöd på AF, vilket jag inte får, men det beror nog på obefintligt engagemang från just min arbetsförmedlare, inte på insatsen i sig. Med rätt person på plats så är det nog bra!

 

[Lovisaleonora]

Svår balansgång. Om du tror att det kan spela in när det kommer till arbetssökande (d v s du söker inte alla jobb som på pappret är lämpliga) tycker jag du ska berätta. Annars riskerar du att få problem för att du screenar vilka jobb du söker.

Sedan har ju Ninnurur en poäng också.

Men det kommer ner till hur pass mycket du tror diagnosen spelar in när det kommer till arbetssökande. Det kan vara helt taktiskt att plocka fram diagnosen i efterhand, som förklaring.

 

[myzzan]

What, vadå friskförklarad? Man blir inte "frisk" från asperger. Asperger är inte en sjukdom och man får leva med det hela livet.

Nähä så vf kan den ena gå på högskolan nu och läsa till sjukskörerska och har körkort de finns vissa grader inom de me

 

[Ninnurur]

Nähä så vf kan den ena gå på högskolan nu och läsa till sjukskörerska och har körkort de finns vissa grader inom de me

Man kan ta körkort och utbilda sig fast man har en NPF, det är liksom inget diskvalificerande.

 

[a1agnlju]

Min erfarenhet av AF är att de inte har någon som helst kommunikation med några eventuella arbetsgivare om någon arbetssökande. Annars tycker jag att Lovisaleonoras resonemang låter rimligt.

 

[Raderad medlem 120709]

Nähä så vf kan den ena gå på högskolan nu och läsa till sjukskörerska och har körkort de finns vissa grader inom de me

Man är ändå inte "frisk". Det går att lära sig leva med och hantera sin problematik, men det betyder inte att ens Asperger helt plötsligt är puts väck. Det är väldigt fördomsfullt att anta att en person måste vara i stort sett "normal" bara för att hen klarar av att utbilda sig och ta körkort.

 

[MJLee]

Jag skulle nog berätta för AF av taktiska skäl. De har absolut sekretess och du kan tom begära att om din läkare skriver ett intyg om din diagnos att ingen annan på AF har tillgång att läsa den, enbart de du godkänt. Samtidigt kan det vara ett jäkla bra sätt att värja sig från AFs mer korkade idéer om omskolning och praktik och annat meningslöst. Av egen erfarenhet så vet jag hur effektivt det kan vara. Har du någon bra läkare som kan hjälpa till och skriva de intyg du behöver?

Du slippar alla hurtiga arbetsförmedlare som kräver att du ska söka tio jobb i veckan - och nej jag träffade faktiskt en arm stackare vars arbetsförmedlare krävde det under någon slags tema dag (fikat var gott även om föreläsningarna var värdelösa). När det gäller alla myndigheter ha inga skrupler utan använd din diagnos och gör ditt liv mycket enklare. Ibland när jag inte orkade med hela AF så sa jag det och min läkare backade mig och jag fick några veckors andrum vilket just då var guld värt. Jag skulle ut på någon helt meningslös praktik - typ torka av borden och tömma diskmaskinen men lyckades få vården att övertyga AF om att jag måste ytterligare 'kartläggas'. Ergo ingen idiotisk praktik som gav noll och inget.

Du behöver inte heller berätta om din diagnos för en prospektiv AG (om du inte vill söka just arbetsgivarstöd som @Ninnurur pratade om) och AF nämner aldrig det - herregud vad lyckliga de är när man hittar ett jobb, det är nästan rörande. Det är dessutom förbjudet enligt lag för en AG att ställa frågor om eventuella diagnoser under intervju eller låta det påverka anställningsförfarande (yeah right).

Lycka till!

 

[grodan21]

Nähä så vf kan den ena gå på högskolan nu och läsa till sjukskörerska och har körkort de finns vissa grader inom de me

jag har en universitetsutbildning som jag nu har heltids jobb inom, körkort, eget boende osv som vilken person som helst. Men jag har fortfarande AS

 

[Texaz]

Är i lite liknande situation.... Är ju diagnosticerad Bipolär, och ska enligt läkarna absolut inte jobba natt!
Har dock beslutat mig för att ta upp det med AF, just för att de ska förstå varför jag inte kan söka alla jobb.

Till blivande AG kommer jag dock INTE att nämna det, förlorade mitt förra jobb (provanställning) när de fick se läkarintyg under en sjukskrivning och det framgick att jag var bipolär. Sjukskrivningen hade inget med diagnosen att göra, men läkaren hade förtydligat med den för att FK skulle godkänna sjukskrivningen.

AF ja, men AG nej!

 

[förvirrad]

Tack för era tankar. De ger mig lite nya perspektiv att tänka utifrån. Tyvärr har jag ingen läkare alls just nu så något läkarintyg är omöjligt. Den jag hade var bra och stöttande innan hen gick i penssion men kunde väldigt lite om diagnosen. Enligt habiliteringen, som jag sagt upp kontakten med, får man inte träffa inom området kompetenta läkare. Det kan vara därför jag har så svårt att få hjälp från övriga samhället. Min allmänläkare försökte alltid hjälpa till men det är inte lätt när man inte är expert på saken.
Jag skämms inte alls över min diagnos men för den inte till torgs. Människor är väldigt bra på att döma andra utifrån sina egna förutfattade meningar. Jag har hört så mycket strunt om hur Aspergare är så ni kan aldrig ana.

 

[Ninnurur]

Tack för era tankar. De ger mig lite nya perspektiv att tänka utifrån. Tyvärr har jag ingen läkare alls just nu så något läkarintyg är omöjligt. Den jag hade var bra och stöttande innan hen gick i penssion men kunde väldigt lite om diagnosen. Enligt habiliteringen, som jag sagt upp kontakten med, får man inte träffa inom området kompetenta läkare. Det kan vara därför jag har så svårt att få hjälp från övriga samhället. Min allmänläkare försökte alltid hjälpa till men det är inte lätt när man inte är expert på saken.
Jag skämms inte alls över min diagnos men för den inte till torgs. Människor är väldigt bra på att döma andra utifrån sina egna förutfattade meningar. Jag har hört så mycket strunt om hur Aspergare är så ni kan aldrig ana.

Men du måste väl ha fått ett intyg när du diagnosticerades?

 

[gul_zebra]

Nähä så vf kan den ena gå på högskolan nu och läsa till sjukskörerska och har körkort de finns vissa grader inom de me

Det hela är mycket simpelt - aspergare är inte inkapabla dumhuvuden, tvärtom. Du däremot har uppenbarligen ingen som helst koll på vad asperger är. Jag är glad att du inte är min styvmorsa, herregud vad frustrerad jag hade blivit av sån okunskap och fördomsfullhet som du visar upp. Läs på!

För övrigt får du gärna låta bli att pm:a, det blir bara rörigt om man ska diskutera i både pm och forum kring samma sak. Asperger är inte en sjukdom du kan "arbeta bort".

 

[Dressyrtjejen_97]

Jag hade nog inte sagt till varken AF eller AG. Eller det beror på, men tänker du ändå i första hand söka jobb som du tror passar dig, hade jag inte gjort det iaf.

Diagnosticerades själv med AS när jag var typ 3 år gammal. Har dock aldrig haft kontakt med BUP eller något någonsin efter det att utredningen var klar (som jag fö. Inte minns någonting av). Har alltid gått i vanlig skola, fått bra betyg i allt och aldrig haft problem med något. Känner öht inte igen mig i "symptomen" på diagnosen heller ens... Men iaf. När jag sedan ska söka jobb, och om jag ev. Hamnar hos AF någon gång, kommer jag inte nämna min diagnos iaf, då jag öht inte anser mig "lida" av den och aldrig ens märkt av den.