Nu får det vara nog!

[Linduzz]

Jag har ingen aning om vart jag ska börja..
Känner bara att jag behöver skriva av mig..

Mitt ex, dotterns pappa. Finns nog ingen som är lika stort ashole som han är, lögnare, manupulativ..

Iaf.

Vi har bestämt att han ska ha dottern på veckorna och jag varannan helg. Eller nej. Han bestämde det. Och naturligtvis planerar jag mitt liv utefter det.
Visst, han är Sveriges största idiot. Men dottern är hans prinsessa. (se där tar jag parti för honom igen)
Jag bor hemma sedan vi gick isär. Och nu mår jag pysiskt dåligt och känner att jag orkar inte mera. (Varit med om alldeles för mycket i korta liv)
Vet att jag borde söka hjälp för det, och ta tag i det. Men jag vågar inte.

Han kör med mig totalt. Han kan ringa och fråga om jag kan ha dottern över natten. Jag säger nej, han kommer ändå och lämnar henne. Jag flippar över skäller ut honom. Och han hämtar henne dagen efter.
Han räknar KALLT med att jag ALLTID kan och vill ställa upp för honom. Säger jag NEJ så skiter han fullständigt i det.

Men nu känner jag att det får vara nog. Han trakasserar mig bara för att jag träffat en i ett par veckor. Som är världens underbaraste och som får mig våga leva igen..

I Söndags ringde han och frågade om jag kunde ha dottern måndag-onsdag istället för helgen. Visst sa jag för att vara snäll. En stund senare ringer han och frågar om jag kan ta henne söndag kväll redan. Säger ja, men ring 30min innan så jag hinner hem bara.
Han skulle lämna henne kl 18.
Kl 17 ringer min lillasyster och säger att han har lämnat dottern.
Dagarna går och igår skulle han hämta henne, sa att han får nog hämta henne tidigare för jag är sjuk. Oj, nej jag är sjuk då kan han inte hämta henne förren på fredag. FÖR han kan bli smittad! Sen säger han att han hämtar henne som idag, för han är iväg.
Pratar med honom idag, bråkar som fan för han påstår att vi kommit överens om att jag ska ha henne veckan ut och att han hämtar henne på lördag och att jag får pengar för att jag har henne ytterligare några dagar.
Trots att jag säger NEJ! För jag har annat jag måste göra. Som är väldigt viktigt för mig. Nu fick jag avboka det mötet och vänta två veckor för det återbesöket.
Sen säger han att han hämtar henne på lördag. Sen kan jag glömma henne.

Men jag vet att sätter jag igång om att dra upp vårdnaden så vinner jag den plättlätt och han ryker fort som fan om jag berättar allting som han gjort i snart 4 års tid.
MEN samtidigt vet jag att jag kommer aldrig fixa att ha dottern själv på heltid. För jag mår såpass dåligt psykiskt. tyvärr. Även om jag väldigt gärna vill ha henne dygnet runt 24/7 året runt. Men det går inte, delvis bor hemma. Får inget eget pga skulder tack vare exet. Jobbar bara extra som personlig assistent..

Känner mig som världens hemskaste mamma som inte ser glädje i dottern. Hon är allt, hon betyder allt.. Men att jag inte ser glädjen kanske har med att jag mår dåligt ?

De här är bara en liten del av allting..

Jag vet ärlig talat inte vilken ände jag ska börja i..

 

[ameo]

Sv: Nu får det vara nog!

Den ände du ska börja med är samarbetssamtal på familjerätten.
Det fungerar inte för någon part att hålla på att hatta fram och tillbaka som ni gör det nu, det måste vara någon ordning och reda på torpet för allas skull, inte minst för dotterns!

Hur gammalt är barnet? Skulle varannan vecka kunna fungera för er? Och i så fall, utan att hålla på att byta dagar...

 

[Lamborghini]

Sv: Nu får det vara nog!

Jag tycker att han verkar vara en riktig idiot. Vadå hans prinsessa, han behandlar ju henne som en lånad sak som man kan lämna ifrån sig när man vill. Förmodligen ser du allt som jobbigt då du mår som du gör..

 

[Linduzz]

Sv: Nu får det vara nog!

ameo - Hon är 18 månader. Det har jag försökt förklarat för honom hur många gånger som helst. Men Han anser att det behövs inte. DEt funkar ju så bra. Men nu tänker jag fan kontakta dom, det håller inte så här längre. För mig skulle det nog funka, om jag även tar tag i att få prata med någon.

Lamborghini - Jag vet.. Han säger att hon är hans allt, därför vill han ha henne hos sig. Men han gör en helt annan sak..

 

[ameo]

Sv: Nu får det vara nog!

Är hon bara 18 månader så är varannan vecka inte bra. I så fall behöver ni nog göra tätare byten. Men ta det med familjerätten. Vill han inte följa med dit så börja ändå med att själv kontakta dem. OM inte annat så kanske han behöver ha någon som är mer auktoritär, som skriver honom på näsan att man faktiskt inte kan hålla på sådär när det handlar om barn.

 

[angelwings]

Sv: Nu får det vara nog!

Jag skulle nog också ta kontakt med barn och familj/familjerätten eller vad det nu heter så de kan hjälpa dig.
De är ju faktiskt där för att hjälpa.

Men om du ringer dem/har möte, var förberedd. Du kanske kan skriva ner innan vad det är du behöver 'hjälp' med. Ex att du behöver fasta dagar och rutiner, om du behöver något annat stöd eller vad det nu kan vara.
För än så länge är er dotter liten, men de förstår ändå mer än man tror, det måste ju vara jobbigt även för henne... Det låter i alla fall som att det kan bli lite tjafs och sådant vid lämningar och det är ju bra om flickan slipper höra.

Lycka till i alla fall. Hoppas allt löser sig till det bästa.

 

[Lamborghini]

Sv: Nu får det vara nog!

Märkligt, speciellt när han bara kommer o lämnar henne sent på kvällen/natten (vad du nu skrev!).. Han hade väl dragit hem en tjej, så viktig var dottern!

 

[Linduzz]

Sv: Nu får det vara nog!

ameo - nej, det är väl så. Han behöver höra det av någon annan än mig och få det svart på vitt!

angelwings - vi bråkar väldigt sällan inför dottern. det mesta sker över telefon. JAg ska göra det, är less på att vara han till lags men att bara få skit ändå.

Lamborghini - Han kan ringa på dagen och säga att han behöver att jag passar dottern från ex 18-nästa dag. Ja, det kan jag räkna ut med arslet. Han kan ju säga det, precis som jag anser jag. Dt gör inte mig ett skit, bara skönt för då slipper jag honom =P

 

[arcitccatsgirl]

Sv: Nu får det vara nog!

Jag har haft det nästan lika som du har det. Min dotter blir 3 nu i December. Mitt ex och jag bråkade nästan alltid, Men sen fick jag nog och slog näven i bordet. Jag gick till Familjerådgivningen, Berättade hur läget var och att vi skulle ha en tid NU. Först ville han inte, Eller rättare sagt, han vägrade! Dagen kom och mötet kom, han ringde och ville med hur trevlig som helst. (Fick nog sig en tankeställare där). Mötet gick bra. Nu har vi gjort upp att ha henne varannan vecka. Hittills peppar peppar har det gått bra, Men jag räknar snart med ett bakslag.

 

[Mammadutt]

Sv: Nu får det vara nog!

Jag tycker du och exet ska gå till familjerådgivningen på en gång. Ni måste kunna prioritera dottern och uppföra er vuxet. Jag tror ni båda har mkt fientlighet mot varandra och ni bör ta tag i detta NU. Tänk på dottern och hennes bästa!

Och sen ska du absolut söka hjälp om du mår dåligt. Det är tex jätteskönt med en utomstående samtalskontakt att älta sitt mående med!

 

[Revontuli]

Sv: Nu får det vara nog!

Jag tycker inte att han kan hålla på och köra med dig hur som helst, det är inte bra för dottern heller. Men samtidigt tycker jag att du får ta ditt ansvar och ta hand om ditt barn! Det ska inte finnas saker som är viktigare än barnet..

 

[Ela]

Sv: Nu får det vara nog!

Förstår att du mår dålig men du måste söka hjälp så att du får ordning på ditt liv, både för din och din dotters skull.

När jag läser det du har skrivit får jag känslan av att ingen av er egentligen vill ha dottern hos sig, känns som om hon bara är en jobbig sak som man lämnar hit och dit. Den person som kommer att må sämst av detta är eran dotter. Så får det inte vara.

När man har skaffat barn innebär det ett ansvar på heltid och barnet måste man alltid sätta först. Nu är hon liten men snart förstår hon att ni bråkar om vem som ska ha henne, och det kan ni ju bara föreställa er hur det kommer att kännas...

Jag tror även att med ett så litet barn är det inte bra att bara ha henne varannan helg eller ens varannan vecka bytena bör ske tätare och hon behöver få ordning och rutin i sitt liv. Ta hjälp av någon för att ordna detta exempelvis familjerådgivningen.

Själv har jag väldigt svårt att förstå att dom som förälder oavsett mamma eller pappa bara kan tänka sig att träffa sitt barn varannanhelg. Man missar ju så oändligt mycket.

Önskar dig lycka till och hoppas att ni kan ordna detta och att du kommer att må bättre men framförallt hoppas jag att detta löser sig för din dotters skull.

 

[Pirat]

Sv: Nu får det vara nog!

Märkligt, speciellt när han bara kommer o lämnar henne sent på kvällen/natten (vad du nu skrev!).. Han hade väl dragit hem en tjej, så viktig var dottern!

Hoppas att du inte är lika snabb att döma människor IRL. Vi vet ju ingenting om bakgrunden till allt detta. Det här är ju trots allt en pappa som tar mycket större ansvar för barnet än vad mamman gör.

TS, jag hoppas att allt ordnar sig till det bästa för din dotter. Och att du snart mår bättre. Jag tror inte att du kommer att kunna förändra ditt ex och den som förlorar på all frustration och ilska är du och din dotter. Kanske är det lättare att försöka acceptera att livet faktiskt är kaotiskt än att vara arg över det?

Men ha inte dåligt samvete för hur du känner, då blir det bara ännu tyngre. Finns det någon du kan prata med om hur du mår? Var inte rädd för att ta hjälp. Det kan bara bli bättre!

 

[lilltrolle]

Sv: Nu får det vara nog!

Att du mår psykiskt dåligt, beror det på annat än skitstöveln till karl som är pappa till barnet?

Hur som helst, att vara deprimerad är inget man ser ner på i familjerätten. Visst, innan man fått hjälp som fungerar kan det vara omöjligt att orka ha barnen hela tiden. Men sen, när medicin/terapi eller båda fått verkan kommer du att hitta ork att vara mamma igen.

Får du hjälp av dina föräldrar? Kan de hjälpa dig med dottern en tid tills du mår bättre? Du kommer inte att börja må bättre förrän du fått ordning i tillvaron och karln är en stor del av det. Om han ska ha barnet så är det han som ska ta hand om henne, inte lämna över henne så fort det inte passar honom. Ett litet barn ska inte vara så lång tid ifrån någon av sina föräldrar om man vill ha en fungerande relation.

Ring familjerätten och prata med dem om vad du kan göra.

Kram!