Om att motverka fördomar

[Borttaget konto]

Det jag reagerar på är att den så kallade antirasiströrelsen inte kan se andra individer, olika dem själva,som annat än offer.Så är det inte, det är självständiga individer,som du och jag, och skall behandlas med respekt.
Sluta att utplåna er själva ,för att vara till lags, och slå knut på er ,för att hitta ersättningsord för allt som ni anser vara nedsättande,(vilket snart är allt som anses vara kritiskt)

Så det är med djupaste respekt som du apropå den rasism människor tvingas kämpa mot tar upp icke-problemet med hur du ska benämna en lökväxt? Då ser vi annorlunda på respekt.

Jag utplånar inte mig själv, slår inte knut på mig själv. Jag välkomnar utveckling, har plats för fler ord, och lider inte alls av att på olika sätt anpassa mig efter andras känslor istället för att köra över dem med en bandvagn av egoism. Jag är gärna till lags och ser inget fult i det.

 

[Sleepy]

"Så slog vi hål på fördomarna

... Under de kommande åren kommer Sveriges befolkning att bli äldre. Någon har räknat ut att det kommer att krävas ytterligare 600 000 anställda inom vården fram till 2030. Vår slutsats är att en mycket stor del av de människor som kommer till Sverige från andra länder, av ett eller annat skäl, kommer att börja arbeta inom vården. Det är till och med nödvändigt att de gör det, eftersom svensk vård inte annars kommer att klara av att ta hand om de allt äldre och allt mer vårdkrävande invånarna i vårt land.

Tack och lov för oss snabbt åldrande svenskar är det många som vill flytta till just vårt land. Det ställer krav på en fungerande integrationspolitik i alla steg. Det ställer också krav på att vården är beredd på att ta emot och behandla patienter från andra länder och kulturer och, inte minst, att vården har förmågan att se till att det finns arbetsplatser som fungerar väl med medarbetare från olika länder, från olika kulturer, med olika erfarenheter, utbildningar och referenser.

... Vi bestämde oss för att göra ett utbildningsprogram i form av en föreställning som bygger på storytelling, vetenskap och handfasta verktyg kopplad till åhörarnas vardag på arbetsplatsen. Den röda tråden i föreställningen är en virtuell resa där åskådaren får möta en resenär och lyssna till dennes berättelse om vad migration är och vad migranten möter. När resan har nått sitt mål har åhöraren förhoppningsvis upptäckt att problemet inte är att folk är så värst olika, utan att vi förhåller oss olika beroende på hur våra ryggsäckar ser ut. Föreställningen utmynnar i en diskussion om ett antal medmänskliga verktyg som behövs för att skapa praktisk integration och hantera kulturskillnader. Vår viktigaste erfarenhet är att det genom kunskap och upplevelse går att påverka människors beteende och tolerans.

... Utifrån ett arbetsgivarperspektiv har vi alltså gjort ett antal viktiga lärdomar. Vi har nu policies och en etisk kod som beskriver vår syn på integration och dess mekanismer. Utgångspunkten är lagbokens text och företagets värdegrund, men vi har konkretiserat vårt förhållningssätt till arbetsplatsens förutsättningar. Framför allt vågar vi påstå att vi har blivit bättre på att analysera situationer som uppstår och att proaktivt se till att de faktiskt inte uppstår genom att ha ett genomtänkt förhållningssätt i den här typen av frågor. Det gäller mötet med patienten likaväl som mötet mellan medarbetare.

Vi är helt övertygade om att integrationsarbetet måste fortsätta göras. Att kunna se kraften i alla människor och att överbrygga de skillnader som kan finnas mellan oss människor är ovärderligt. Inte minst för oss som vårdbolag att få fortsatt kompetent bemanning, men också för samhället i stort."

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/sa-slog-vi-hal-pa-fordomarna_4219255.svd

 

[Sleepy]

En titt in i framtiden och hur viktigt det kommer att bli att vara ett attraktivt land med attraktiva företag; som förstår värdet i att attrahera människor från andra länder. De rörliga graferna i det här föredraget är mycket talande.

Sammanfattning/översättning:

År 2030 kommer många av världens största ekonomier ha fler lediga jobb än vuxna människor som kan utföra de jobben. Länder måste se sig om över gränserna efter flyttbara och arbetsvilliga arbetstagare och företagen måste se till så att de kan locka till sig dessa.

Länder behöver en befolkningsstrategi, och börja agera omgående:

1. En plan för att beräkna tillgång och efterfrågan, för olika arbeten och olika kunskaper.

2. En plan för att attrahera duktiga människor.

3. En plan för att utbilda och vidareutbilda dem.

4. En plan för att lyckas behålla duktiga människor.

https://www.ted.com/talks/rainer_st...2030_and_how_to_start_solving_it_now#t-754647

 

[Blue]

"Så slog vi hål på fördomarnaNågon har räknat ut att det kommer att krävas ytterligare 600 000 anställda inom vården fram till 2030.

Det låter orimligt. I SCB:s rapport "Sysselsättningen 2030" räknas det med att det krävs 600 000 nya jobb till 2030 inom hela arbetsmarknaden för nå oförändrad försörjningsbörda.

En titt in i framtiden och hur viktigt det kommer att bli att vara ett attraktivt land med attraktiva företag; som förstår värdet i att attrahera människor från andra länder. De rörliga graferna i det här föredraget är mycket talande.

Sammanfattning/översättning:

År 2030 kommer många av världens största ekonomier ha fler lediga jobb än vuxna människor som kan utföra de jobben. Länder måste se sig om över gränserna efter flyttbara och arbetsvilliga arbetstagare och företagen måste se till så att de kan locka till sig dessa.

Länder behöver en befolkningsstrategi, och börja agera omgående:

1. En plan för att beräkna tillgång och efterfrågan, för olika arbeten och olika kunskaper.

2. En plan för att attrahera duktiga människor.

3. En plan för att utbilda och vidareutbilda dem.

4. En plan för att lyckas behålla duktiga människor.

https://www.ted.com/talks/rainer_st...2030_and_how_to_start_solving_it_now#t-754647

Invandrare har en gynnsam åldersstruktur gentemot inrikes födda och behöver därmed inte lika hög sysselsättningsgrad för att bidra med en nettovinst till samhället. Förvärvsfrekvensen för inrikes födda är runt 82%, för utrikes födda behöver den bara vara runt 72% för att ge en nettovinst till samhället. Problemet är att förvärvsfrekvensen för utrikes födda idag ligger på runt 57%. Idag så innebär den låga sysselsättningsgraden hos utrikes födda att försörjningsbördan (samma problem som med "den åldrande befolkningen") ökar.

 

[Sleepy]

Det är det här som krävs; ett långsiktigt, strategiskt tänkande för att leda vårt land in i framtiden:


"Invandrarna är en vinst för Sverige

... Invandringen har gett Sverige en demografisk, kulturell och ekonomisk nettovinst som svårligen kan överskattas, skriver Dick Harrison, professor i historia.

Under de perioder då Sverige har tagit emot störst mängd invandrare har landet utvecklats som allra mest, skriver Dick Harrison.

... Att Sverige utvecklades till en modern nationalstat med västerländsk kultur berodde till stor del på impulser från kontinenten, ofta förmedlade i form av präster, militärer, godsägare, industrimän, bankirer, arbetare och intellektuella som lämnade sina egna länder och flyttade hit. Även förflyttningar inom ramen för det dåtida svenska riket var viktiga. Stora delar av västra Sverige förvandlades från ödemark till kulturbygd tack vare inflyttningen av finnar på 1600-talet.

Kort sagt, Sverige har tjänat på immigrationen. Invandringen har gett landet en demografisk, kulturell och ekonomisk nettovinst som svårligen kan överskattas. Inte vid ett enda tillfälle har immigrationen varit till långsiktig skada. Inte ens invandringen av tyska fogdar under senmedeltiden var negativ för den svenska bondebefolkningen. Att den stundom framhålls som uttryck för hur illa det går när man öppnar gränserna beror på den intensiva propagandan i dåtida alster, till exempel rimkrönikor. Dessa tendentiösa källor stammade från det svenska högfrälset, vars medlemmar var ilskna över att tyskarna residerade på borgar som annars skulle ha tillfallit dem själva. I själva verket lär både kungamakt och bönder ofta ha tjänat på att ha tyska fogdar, eftersom dessa i egenskap av utlänningar utan fast bas i Sverige inte förmådde ägna sig åt lika storskalig korruption och utsugning som förmögna nordbor – män som Bo Jonsson (Grip) och Abraham Brodersson – kunde.

Argumentet kan ytterligare förstärkas: under de perioder då Sverige har tagit emot störst mängd invandrare har landet utvecklats som allra mest, och efterföljande generationer har haft all anledning att prisa föregångarnas invandringspolitik i sina historieböcker. Den tyska invandringsvågen av köpmän, bergsmän och administratörer under 1200- och 1300-talen är redan nämnd. Tack vare den lades grunden till mycket av det som vi idag förknippar med Sverige. Under 1600-talet, när det strömmade in folk från Tyskland, Nederländerna, Vallonien och Brittiska öarna, blev vårt land en internationell stormakt samtidigt som vi fick mängder av nya städer (till exempel Göteborg, som befolkades av inflyttade holländare), ämbetsverk och en begynnande industri. Under 1950- och 1960-talen, när arbetskraftsinvandringen var som störst, tog det moderna välfärdssamhället form. Och så vidare. Den som pekar på att flyktinginvandringen under det senaste halvseklet endast har resulterat i ekonomiska problem bortser från de kulturpersoner med flyktingbakgrund som i dag berikar landet med sin verksamhet, de nya maträtter som vi på kort tid har lärt oss älska och den kreativa korsbefruktning med kulturer från hela jorden som vi just nu är mitt uppe i.

Sverige är inte på något vis unikt. Samma logik – att invandring stärker landet politiskt, ekonomiskt och kulturellt – kan sägas om alla fredstida invandringar genom tiderna, oavsett om det har rört sig om flyktingvågor eller arbetskraftsimmigration. Ju fler invandrare, desto starkare stat. Paradexemplet är USA. Det finns inte ett enda historiskt exempel på att invandring på sikt har varit negativ för mottagarlandet. På denna punkt är vår historiska erfarenhet glasklar – den enda form av immigration som har varit, och är, direkt skadlig är den som utgörs av krigiska invasioner.

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/invandrarna-en-vinst-for-sverige_4223101.svd

 

[landsbygdsbo]

Det är det här som krävs; ett långsiktigt, strategiskt tänkande för att leda vårt land in i framtiden:


"Invandrarna är en vinst för Sverige

... Invandringen har gett Sverige en demografisk, kulturell och ekonomisk nettovinst som svårligen kan överskattas, skriver Dick Harrison, professor i historia.

Under de perioder då Sverige har tagit emot störst mängd invandrare har landet utvecklats som allra mest, skriver Dick Harrison.

... Att Sverige utvecklades till en modern nationalstat med västerländsk kultur berodde till stor del på impulser från kontinenten, ofta förmedlade i form av präster, militärer, godsägare, industrimän, bankirer, arbetare och intellektuella som lämnade sina egna länder och flyttade hit. Även förflyttningar inom ramen för det dåtida svenska riket var viktiga. Stora delar av västra Sverige förvandlades från ödemark till kulturbygd tack vare inflyttningen av finnar på 1600-talet.

Kort sagt, Sverige har tjänat på immigrationen. Invandringen har gett landet en demografisk, kulturell och ekonomisk nettovinst som svårligen kan överskattas. Inte vid ett enda tillfälle har immigrationen varit till långsiktig skada. Inte ens invandringen av tyska fogdar under senmedeltiden var negativ för den svenska bondebefolkningen. Att den stundom framhålls som uttryck för hur illa det går när man öppnar gränserna beror på den intensiva propagandan i dåtida alster, till exempel rimkrönikor. Dessa tendentiösa källor stammade från det svenska högfrälset, vars medlemmar var ilskna över att tyskarna residerade på borgar som annars skulle ha tillfallit dem själva. I själva verket lär både kungamakt och bönder ofta ha tjänat på att ha tyska fogdar, eftersom dessa i egenskap av utlänningar utan fast bas i Sverige inte förmådde ägna sig åt lika storskalig korruption och utsugning som förmögna nordbor – män som Bo Jonsson (Grip) och Abraham Brodersson – kunde.

Argumentet kan ytterligare förstärkas: under de perioder då Sverige har tagit emot störst mängd invandrare har landet utvecklats som allra mest, och efterföljande generationer har haft all anledning att prisa föregångarnas invandringspolitik i sina historieböcker. Den tyska invandringsvågen av köpmän, bergsmän och administratörer under 1200- och 1300-talen är redan nämnd. Tack vare den lades grunden till mycket av det som vi idag förknippar med Sverige. Under 1600-talet, när det strömmade in folk från Tyskland, Nederländerna, Vallonien och Brittiska öarna, blev vårt land en internationell stormakt samtidigt som vi fick mängder av nya städer (till exempel Göteborg, som befolkades av inflyttade holländare), ämbetsverk och en begynnande industri. Under 1950- och 1960-talen, när arbetskraftsinvandringen var som störst, tog det moderna välfärdssamhället form. Och så vidare. Den som pekar på att flyktinginvandringen under det senaste halvseklet endast har resulterat i ekonomiska problem bortser från de kulturpersoner med flyktingbakgrund som i dag berikar landet med sin verksamhet, de nya maträtter som vi på kort tid har lärt oss älska och den kreativa korsbefruktning med kulturer från hela jorden som vi just nu är mitt uppe i.

Sverige är inte på något vis unikt. Samma logik – att invandring stärker landet politiskt, ekonomiskt och kulturellt – kan sägas om alla fredstida invandringar genom tiderna, oavsett om det har rört sig om flyktingvågor eller arbetskraftsimmigration. Ju fler invandrare, desto starkare stat. Paradexemplet är USA. Det finns inte ett enda historiskt exempel på att invandring på sikt har varit negativ för mottagarlandet. På denna punkt är vår historiska erfarenhet glasklar – den enda form av immigration som har varit, och är, direkt skadlig är den som utgörs av krigiska invasioner.

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/invandrarna-en-vinst-for-sverige_4223101.svd

Absolut! Kan inte sägas bättre.
Och då vi nu läst om invandrare så kanske någon kan ta fram de ekonomiska realiteterna för dagens asylsökande och anhöriga som kommer.
För det känner väl alla till att invandring är en sak och asylsökande en annan
Sedan, om man frågar de indiannationer som överlevt i USA, Canada o Sydamerika om invandringen varit enbart positiv så lär du få samma svar som Aboriginerna i Australien ger dig. Invandringen var inte positiv för någon av dessa folkstammar!

 

[Sleepy]

For more tolerance we need more tourism:

https://www.ted.com/talks/aziz_abu_sarah_for_more_tolerance_we_need_more_tourism#t-262672


Sammanfattning/översättning:

Aziz Abu Sarah visar hur vanligt umgänge med människor i olika kulturer kan lösa upp decennier av hat och hur turism kan vara ett sätt att öka toleransen och bevara freden.

Det är det bästa och mest hållbara sättet att riva de väggar av ilska, hat och ignorans som separerar människor och istället ge dem möjlighet att få kontakt med varandra och skapa vänskapsband.

Det turistföretag han startat har som syfte att skapa kontakt mellan människor. Genom att tex ha två turistguider i Jerusalem, en Israelisk och en Palestinsk, som tillsammans berättar om historia, arkeologi och konflikter från helt olika synvinklar och ge möjlighet att få träffa människorna i landet, smaka deras mat, lyssna på deras musik. Deltagarna har skapat bestående vänskapsband.

Alla som reser i världen behöver ges bättre möjlighet att verkligen få kontakt med människorna och kulturerna i länderna istället för att bara ta kort på sevärdheter. Det här är framtidens sätt att resa. De har fortsatt sitt arbete i Irland, Iran, Turkiet och det är bara början.

 

[Aionee]

Tänk att en tråd som bara vill motverka fördomar och göra gott till och med lyckas få kommetarer från de som tycker att de är bättre än alla andra. Alltså, måste man hata överallt där man går? Kan man inte bara lämna tråden i fred om man nu tycker att fördomar är så bra?

Such, förlåt TS. Kände bara att jag fått nog av dessa nissar. Personligen ser jag ingen anledning alls till varför fördomar är bra på något sätt och vis.

 

[sjoberga]

Det låter orimligt. I SCB:s rapport "Sysselsättningen 2030" räknas det med att det krävs 600 000 nya jobb till 2030 inom hela arbetsmarknaden för nå oförändrad försörjningsbörda.



Invandrare har en gynnsam åldersstruktur gentemot inrikes födda och behöver därmed inte lika hög sysselsättningsgrad för att bidra med en nettovinst till samhället. Förvärvsfrekvensen för inrikes födda är runt 82%, för utrikes födda behöver den bara vara runt 72% för att ge en nettovinst till samhället. Problemet är att förvärvsfrekvensen för utrikes födda idag ligger på runt 57%. Idag så innebär den låga sysselsättningsgraden hos utrikes födda att försörjningsbördan (samma problem som med "den åldrande befolkningen") ökar.

"
Sverige är bland de sämsta av alla länder i OECD på att få in invandrare på arbetsmarknaden. Enligt SCB låg sysselsättningen förra året på 66,1 procent för de utrikes födda, medan inrikes födda hade en sysselsättningsgrad på 83,1 procent. Även när man mäter arbetslösheten återfinns denna skillnad. Det finns helt enkelt ett kraftigt arbetsmarknadsgap.
"

Det saknas alltså 6 procentenheter för att nå lönsamhet på det sätt som Jan Ekberg räknat (de 72% som nämns ovan är ett derivat av hans kalkyler).

 

[landsbygdsbo]

"
Sverige är bland de sämsta av alla länder i OECD på att få in invandrare på arbetsmarknaden. Enligt SCB låg sysselsättningen förra året på 66,1 procent för de utrikes födda, medan inrikes födda hade en sysselsättningsgrad på 83,1 procent. Även när man mäter arbetslösheten återfinns denna skillnad. Det finns helt enkelt ett kraftigt arbetsmarknadsgap.
"

Det saknas alltså 6 procentenheter för att nå lönsamhet på det sätt som Jan Ekberg räknat (de 72% som nämns ovan är ett derivat av hans kalkyler).

Hur många lågkompetensjobb måste vi ordna så att den gruppen som inte når över 50% sysselsättning efter 10 år ska komma i sysselsättning då?
1/2 av alla invandrare som kommer hit har ju jobb redan när de kommer eller får jobb per omgående.

Det är den andra 1/2 som innebär problem

Hur många % av dem som erhöll uppehållstillstånd genom asyl för 5 år sedan är i arbete idag till exempel?

 

[sjoberga]

Hur många % av dem som erhöll uppehållstillstånd genom asyl för 5 år sedan är i arbete idag till exempel?

Efter 7 år är det 50% som har börjat första jobbet. Det måste vi förbättra. Siffran borde vara högst 1-2 år.

 

[TomasN]

"
Sverige är bland de sämsta av alla länder i OECD på att få in invandrare på arbetsmarknaden. Enligt SCB låg sysselsättningen förra året på 66,1 procent för de utrikes födda, medan inrikes födda hade en sysselsättningsgrad på 83,1 procent. Även när man mäter arbetslösheten återfinns denna skillnad. Det finns helt enkelt ett kraftigt arbetsmarknadsgap.
"

Det saknas alltså 6 procentenheter för att nå lönsamhet på det sätt som Jan Ekberg räknat (de 72% som nämns ovan är ett derivat av hans kalkyler).

Det här beror nog inte bara på vår integrationspolitik. Arbetsmarknaden är väldigt stelbent i Sverige. De regler vi har syftar mycket till att ge bra skydd till de som redan har jobb.

 

[landsbygdsbo]

Efter 7 år är det 50% som har börjat första jobbet. Det måste vi förbättra. Siffran borde vara högst 1-2 år.

Det här beror nog inte bara på vår integrationspolitik. Arbetsmarknaden är väldigt stelbent i Sverige. De regler vi har syftar mycket till att ge bra skydd till de som redan har jobb.

I det här fallet delar jag åsikten att det är Sveriges skyddsnät som lika affektivt skyddar från fall ut hindrar från att ta sig in på arbetsmarknaden.

Sedan bör vi även vara medvetna om att Sverige ar bland de lägsta antal "lågkompetensjobb" per 100 jobb i hela Europa, vilket ytterligare försvårar en introduktion på arbetsmarknaden. Viket tyvär måste tas med i kalkylen när man räknar på samhällsnyttan.

 

[Blue]

Det saknas alltså 6 procentenheter för att nå lönsamhet på det sätt som Jan Ekberg räknat (de 72% som nämns ovan är ett derivat av hans kalkyler).

Nja. Eftersom hans modell har en elasticitet som påverkas av en rad olika faktorer. Ökade inkomstklyftor mellan utrikes och inrikes födda samt inrikes föddas ökade sysselsättningsgrad är exempel på saker som driver upp brytpunkten då lönsamheten inträffar. Det finns även fler saker som kan ha drivit upp den, samt saker som kan ha minskat den. Det är svårt att veta hur läget har förändrats utan en detaljerad analys så därför höll jag mig till siffrorna i Jan Ekbergs rapport. Sen vet jag inte heller hur man har räknat sysselsättningsgraden i det du citerar. Det råder viss förvirring eftersom vi har haft två olika sätt att mäta sysselsättning i Sverige och med nya EU-direktiv så har blev det tre. Man måste vara försiktig så att man inte jämför äpplen med päron.