Om jag nu hittat en hund

[Hyacinth]

men sambon tycker att vår gamling (13) ska få vara ensamhund och skulle bli svartsjuk och känna sig undanskuffad. Hur tusan får jag honom att se fördelarna?
Vi har en fantastisk hund, snäll, trygg och väluppfostrad, allmänt behaglig och barnkär på lagom vis.
Jag har hittat en kandidat i rasgrupp 9, en lagom stor, enkel sällskapshund, med några år på nacken. Jag tycker ju det vore super att få in en lagom kompis redan nu, och låta den fasas in i familjen i lugn och ro, och delvis präglas av umgänget med nuvarande.
Jag vill ha hund har jag insett efter år av velande om jag ville ha en ny efter denna, men det blir ingen katt istället som det känns. Jag vill ha en liten, enkel hund som är nöjd med promenader och lydnad, och mindre krävande än nuvarande bc/schäfermix var som ung. Vi har ett BARN och jag hinner inte med att aktivera som jag vill med den typen av hund.

Vad ser ni för för- och nackdelar med omlottmetoden? Eller borde jag vänta?

 

[SkorpSmulan]

Jag håller nog med din sambo men det beror ju å andra sidan helt på hur nuvarande hund är också och hur den tilltänkta är och hur dom fungerar ihop.

Min är 11 år och jag tänker vänta med en till hund då det dels blir för jobbigt med en valp (jag vill ha valp) och dels att hon ska få slippa dela sin matte med någon annan som dessutom kommer att ha så otroligt annorlunda behov.

 

[prinsessfeminist]

men sambon tycker att vår gamling (13) ska få vara ensamhund och skulle bli svartsjuk och känna sig undanskuffad. Hur tusan får jag honom att se fördelarna?
Vi har en fantastisk hund, snäll, trygg och väluppfostrad, allmänt behaglig och barnkär på lagom vis.
Jag har hittat en kandidat i rasgrupp 9, en lagom stor, enkel sällskapshund, med några år på nacken. Jag tycker ju det vore super att få in en lagom kompis redan nu, och låta den fasas in i familjen i lugn och ro, och delvis präglas av umgänget med nuvarande.
Jag vill ha hund har jag insett efter år av velande om jag ville ha en ny efter denna, men det blir ingen katt istället som det känns. Jag vill ha en liten, enkel hund som är nöjd med promenader och lydnad, och mindre krävande än nuvarande bc/schäfermix var som ung. Vi har ett BARN och jag hinner inte med att aktivera som jag vill med den typen av hund.

Vad ser ni för för- och nackdelar med omlottmetoden? Eller borde jag vänta?

Ska du ha en valp eller en vuxen hund? I vilket skick är din 13-åring? Leker han ännu och är pigg?

 

[Hyacinth]

Ska du ha en valp eller en vuxen hund? I vilket skick är din 13-åring? Leker han ännu och är pigg?

Jag vill ha en vuxen hund, nånstans 3-6 år. Min 13-åring är en glad, lekande hund, lite långsammare nu än förr men i väldigt bra form.

 

[Monstermom]

Ska man ta en till hund tycker jag man ska göra det medan "gamlingen" fortfarande är ordentligt frisk och pigg, och kan förväntas vara det i minst ett par år till. För mina raser hade det varit tvärnej för mig om jag hade en 13-åring hemma, men jag vet ju inte vad din hund har för förväntad livstid.

En pensionär tycker jag ska få ha sitt hem ifred, ska den åldras med "syskon" ska det vara sådana som den haft ett tag. Men om du tror din hund skulle bli glad av en till hund och få utbyte av en kompis, då är det nog just det argumentet jag skulle använt på sambon. Din sambo verkar sätta gammelhunden först och det tycker jag är helt rätt. Men då är det vägen att nå fram till honom också, att argumentera att det för just gammelhundens skull vore en fördel med en till hund i huset. Han känner ju också er hund, är det så att gamlingen skulle trivas så kan nog sambon förmås att se det också.

 

[tuaphua]

men sambon tycker att vår gamling (13) ska få vara ensamhund och skulle bli svartsjuk och känna sig undanskuffad. Hur tusan får jag honom att se fördelarna?
Vi har en fantastisk hund, snäll, trygg och väluppfostrad, allmänt behaglig och barnkär på lagom vis.
Jag har hittat en kandidat i rasgrupp 9, en lagom stor, enkel sällskapshund, med några år på nacken. Jag tycker ju det vore super att få in en lagom kompis redan nu, och låta den fasas in i familjen i lugn och ro, och delvis präglas av umgänget med nuvarande.
Jag vill ha hund har jag insett efter år av velande om jag ville ha en ny efter denna, men det blir ingen katt istället som det känns. Jag vill ha en liten, enkel hund som är nöjd med promenader och lydnad, och mindre krävande än nuvarande bc/schäfermix var som ung. Vi har ett BARN och jag hinner inte med att aktivera som jag vill med den typen av hund.

Vad ser ni för för- och nackdelar med omlottmetoden? Eller borde jag vänta?

Jag har alltid haft 2 hundar. Så då den ena gick bort av ålder kändes det bra att skaffa nytt sällskap till den kvarvarande. Iom att gamlingen var just gammal skedde allt på hennes villkor. Jag tog en vuxen hund som är väldigt rar, försiktig och vårdande. Hon är väldigt klok och väldigt mån om att göra som människan vill.
Hon var uppvuxen i större flock och var den som alltid anpassade sig.
Gamlingen sov mer. Men då hon var vaken var hon nr ett och det köpte min "nya", hon backade av.
Hon hjälpte tom mig med gamlingen och tog hand om henne. Tex så om gamlingen gick så långt ifrån mig att hon inte riktigt hörde eller såg mig sprang den nya och hämtade henne genom att puffa till henne i bogen och leda tillbaks.
Min gamling uppskattade sin nya kompis.
Nu har jag små hundar, Papillon. Och den yngre var mindre/lättare än gamlingen.
Så rent fysiskt blir det inte så stora skador om de skulle rykt ihop/något skitit sig.
Men jag ansåg att med det lynnet de båda hade borde vara oproblematiskt.

När gamlingen sen gick bort skaffade jag igen en till. De hade dock vuxit upp ihop. Likt mina första två hade. Och de var ju yngre då allihop när det flyttade in en till.

För mig var det viktigt att gamlingen var nr 1. Och det var aldrig några problem med det. Mina djur gör det de får. De får inte bråka. Och den yngre fick inte tränga sig före/på gamlingen på något vis.
Däremot kanske det inte blir så lyckat för alla, beroende på lynne, människans roll i det hela och storlek på djur.

 

[Hyacinth]

Tack, du vet ju var intresset ligger just nu, är enormt sugen och tror det skulle bli riktigt bra och en passande hundras i vår familj just nu.

 

[Fibusen]

Vi skaffade en ny när gammelvovven var nästan 7 år,vi ville dock ha valp,så vi ansåg att den äldre fortfarande skulle vara pigg nog att orka med det. Nu i november fick han somna in som nästan 11-åring,fortfarande galet pigg,men en smärtsam gråstarr satte stopp.

Nu är "lillvovven" nyligen fyllda 4,och vi har nu en 9-veckors valp hemma,vart alldeles för tomt med en hund. Allt har gått jättebra,och 4-åringen är glad att ha fått en kompis igen.

Nu är det ju annorlunda i ditt läge,på ett sett så skulle jag avakta om hunden endå är 13 år gammal,om den är van att leva själv så kan det bli en jobbig omställning. Dock så ska ni ju inte ha en valp,utan en vuxen hund,som av naturliga skäl inte kräver lika mycket,och inte blir lika jobbig på nuvarande hunden.

Jag skulle endå ställa frågan till mig själv,får nuvarande hunden ut något positivt av att ni skaffar en till,eller är det bara att du själv vill? Kommer den må bra av en kompis,och glädjas av att dela er med en annan hund? Om inte,låt han få leva ensam den sista tiden i lugn och ro. Är man 13 år så kan små förändringar endå bli stora och jobbiga när den vanliga vardagen förändras.

 

[Is]

Jag tog ju hem en valp till sambons 13 åring, något som inte ha varit ultimat men fungerat över förväntan. Nu har jag väntat på att 13 åringen skulle ramla av pinn sedan hon var 10 men hon verkar överleva oss alla så nu ville jag inte vänta längre.

Fördelarna har varit, precis som du är inne på, att valpen har fått en fin ingång i familjen och det gamla jämthundssinnet har haft ett otroligt positiv inverkan på schäfervalpen som har vuxit upp i den lugnaste och harmoniska flock man kan tänka sig. MEN hade inte vi redan haft en till hund (Basse, 4 år) som kunnat hålla ställningarna och agerat lekkompis så hade nog risken varit stor att mitt köp slutat i total katastrof. Gamtanten accepterar valpen och kan stundvis tycka att det är riktigt roligt men hon tröttnar snabbt och då är det viktigt att hon får vara i fred från valpen men ändå kan bli sedd och ompysslad av oss. Basse har då tagit över och lekt lugnt i timtals med min väldigt aktiva valp.

Uppskattar er äldre hund sällskap av andra hundar? Eller håller hunden sig gärna för sig själv och till er när andra hundar är med?
I det senare fallet skulle jag inte utsätta hunden för en ny familjemedlem även om du valt att ta en vuxen.

Lycka till

 

[dpmatte]

Jag har 3 hundar, 14½år, 5½ år och 1 år. Det är små hundar och gamlingen 14½ år är fortfarande pigg och har inget emot att leka med 1-åringen. Gamlingen kom som omplacering när han var 9 mån och hade då bott med 3 andra hundar. 5½-åringen är han pappa till. 1-åringen har samma mamma men annan pappa. Även hans pappa har bott här i korta perioder. Jag tror att det är lättare för äldre hundar som någon gång i livet har bott med andra hundar att acceptera att det kommer yngre hundar högt upp i ålder än de hundar som alltid varit ensamhund. Det kan även vara lite känsligt att ta in en vuxen yngre hund till en äldre om de är av samma kön. Speciellt om den yngre hunden försöker ta över / puttar bort den äldre. Det bästa man kan göra i ditt fall är att be om prövotid, ett par veckor på prov till att börja med.

 

[prinsessfeminist]

Jag vill ha en vuxen hund, nånstans 3-6 år. Min 13-åring är en glad, lekande hund, lite långsammare nu än förr men i väldigt bra form.

Jag tycker det handlar mycket om hur vi ordnar det för våra hundar. Vi har nu en valp på fyra månader och vår 10,5-årige hund tycker inte att det är så roligt med vassa valptänder. Han har bitit ifrån ordentligt ett par gånger, men de har också lekt lite och sovit tillsammans.

Med lite planering så har de roligt, men den äldre måste få lov att få vara ifred och känna att han har stöd att fostra den otyglade slyngeln.

En annan lösning som vi har, är att låta den gamla åka till mormor på besök. Där får han vara ensamvovve och få god mat och fina välbäddade korgar.

 

[purity_666]

Det beror nog helt på hur de är. Jag skaffade min nya hund när hon var 6 månader ungefär och min äldre hund var då 8 år. De är väldigt olika i lynnet och den yngre hunden bestämmer. Min äldre hund är dock en genomsnäll hund så han låter alla bestämma över honom, bråka är bara jobbigt så han skiter i att ta konflikt helt enkelt. De leker inte direkt ihop, för de leker väldigt olika också, men de "umgås". Är vi ute nosar dom gärna runt på samma ställe. Den yngre förföljer den äldre på promenader och ser upp till honom då. Han har lärt henne massor.
Jag ville ha en till hund för att det inte skulle bli tomt när min gamling går bort + att jag sneglat p en mindre ras väldigt länge. Nu är min gamling 11, fyller 12 i april men de funkar. Den yngre är väldigt slö inne och sover eller myser mest så gamlingen får sova ifred. Ute är den lilla som en virvelvind men vill mest rusa runt som en idiot så den äldre hunden får vara ifred då också. Han behöver aldrig freda sig för att hon blir påflugen och närgången.

Mina föräldrar har en hund som blir 11 i februari. Han fullkomligt hatar min yngre hund. Hon är alldeles för jobbig för honom, enligt honom. Han blir arg när hon springer, han blir sur om hon blir på bushumör inne, även om det bara innebär att hon kastar runt ett ben helt för sig självt. Så han skulle verkligen inte bli glad om mina föräldrar skulle skaffa en till hund. Han funkar finfint med min äldre hund, men som sagt, avskyr nykomlingen även om hon inte är närgången på honom heller.

 

[Migo]

Jag tycker det handlar mycket om hur vi ordnar det för våra hundar. Vi har nu en valp på fyra månader och vår 10,5-årige hund tycker inte att det är så roligt med vassa valptänder. Han har bitit ifrån ordentligt ett par gånger, men de har också lekt lite och sovit tillsammans.

Med lite planering så har de roligt, men den äldre måste få lov att få vara ifred och känna att han har stöd att fostra den otyglade slyngeln.

En annan lösning som vi har, är att låta den gamla åka till mormor på besök. Där får han vara ensamvovve och få god mat och fina välbäddade korgar.

Så skulle jag också göra. Köpte valp när min gamling var 10 år och han blev inte jätteglad...

 

[Hyacinth]

Så skulle jag också göra. Köpte valp när min gamling var 10 år och han blev inte jätteglad...

Jag är ju ingen valpmänniska, så valp är inte aktuellt. Vi får klura lite och prata om hur vi ska göra, men det är så svårt när man fått en lysande erbjudande.