Tagliabue
Trådstartare
Dagen som jag har fasat för inför varje start kom i tisdags, Belle startade på hemmabanan i ett montélopp men det slutade med en diskning och en fruktansvärt halt häst som klev av banan.
Såg ut som vanligt i värmning och inget var konstigt, vi hade lite förhoppningar på honom då ha gick som tåget i starten innan på Valla innan norskj'veln förstörde dagen på oss, så i tisdags skulle vi ta revasch, men så blev det inte.
Jag besparar er historien på travet
Som tur var hade jag bokat en tid hos vet för att kolla upp honom efter den starten så allt var ok, så han fick stå på box tills på torsdag då vi kunde fara till vet och konstatera vad problemet var.
Han har fått en liten blödning på ytliga böjsenan längs med insidan av kotbenet (skadan sitter alltså där), enligt vet tror han att Belle kommer bli återställd och kunna tävla igen. Det är upp till mig och hästen hur mkt tid och pengar jag vill lägga på honom för att få honom till start igen. Frågan är ju .. han blir 10 år nu till årsskiftet, alldeles för stressad för att tävla i sulky och det är i monté han går så j'vla bra i men det var ju även då skadan kom.. hans tidigare skavanker och belastningen som blir blev nog för mycket.
Jag vet att jag har en fantastiskt fin ridhäst och en bästa vän om det är så att han får lägga skorna på hyllan, men han har så mycket mer att ge men hans kropp kanske säger ifrån.
Jag vet vad jag köpte för häst, och vad han har för tidigare skador, han köptes som 5 åring ostartad och då hade jag haft honom som passhäst sen han var 2 år. Nu 4 år senare har han sprungit in 180 000 varav 50 i år. Varje start har jag fasat för att han ska kliva av banan halt, just för att han dragits med så mycket tidigare, och nu var den dagen kommen.
Han går ute i konvalecens hage 3 veckor framåt för att sedan gå i en något större, då får jag även börja skritta honom. Skritta i vagn är bara att glömma, jag tror de kommer göra mer skada än nytta då det blir ett stressmoment för honom, skritta i sadel är jag rädd att det blir för mkt belastning på benet för tidigt, tömköra honom går men han kan bli pigg. Skritta länge och så mkt jag orkar har jag fått order om. Åb om 3 månader.
Hästen går mkt bättre redan nu, markerar lite om han snubblar till, annars är han pigg och vill gärna ta ett litet skutt vid tillfälle när han går in. Hålla efter med liniment, massage och bandage.
Om hästen ska tävla igen får vi se, först och främst ska han få bli återställd igen och därefter tar vi ställning till hur det blir med tävling. Jag är dock rädd att han inte håller särskilt länge och det är det inte värt.
Har ni några tips till mig? Erfarenhet av en böjsena på just det stället? (Vet kallade även denna skada för s k x-platta, det är bara något man snappat upp men inte vet så mkt om, iaf jag).
Såg ut som vanligt i värmning och inget var konstigt, vi hade lite förhoppningar på honom då ha gick som tåget i starten innan på Valla innan norskj'veln förstörde dagen på oss, så i tisdags skulle vi ta revasch, men så blev det inte.
Jag besparar er historien på travet
Som tur var hade jag bokat en tid hos vet för att kolla upp honom efter den starten så allt var ok, så han fick stå på box tills på torsdag då vi kunde fara till vet och konstatera vad problemet var.Han har fått en liten blödning på ytliga böjsenan längs med insidan av kotbenet (skadan sitter alltså där), enligt vet tror han att Belle kommer bli återställd och kunna tävla igen. Det är upp till mig och hästen hur mkt tid och pengar jag vill lägga på honom för att få honom till start igen. Frågan är ju .. han blir 10 år nu till årsskiftet, alldeles för stressad för att tävla i sulky och det är i monté han går så j'vla bra i men det var ju även då skadan kom.. hans tidigare skavanker och belastningen som blir blev nog för mycket.
Jag vet att jag har en fantastiskt fin ridhäst och en bästa vän om det är så att han får lägga skorna på hyllan, men han har så mycket mer att ge men hans kropp kanske säger ifrån.
Jag vet vad jag köpte för häst, och vad han har för tidigare skador, han köptes som 5 åring ostartad och då hade jag haft honom som passhäst sen han var 2 år. Nu 4 år senare har han sprungit in 180 000 varav 50 i år. Varje start har jag fasat för att han ska kliva av banan halt, just för att han dragits med så mycket tidigare, och nu var den dagen kommen.
Han går ute i konvalecens hage 3 veckor framåt för att sedan gå i en något större, då får jag även börja skritta honom. Skritta i vagn är bara att glömma, jag tror de kommer göra mer skada än nytta då det blir ett stressmoment för honom, skritta i sadel är jag rädd att det blir för mkt belastning på benet för tidigt, tömköra honom går men han kan bli pigg. Skritta länge och så mkt jag orkar har jag fått order om. Åb om 3 månader.
Hästen går mkt bättre redan nu, markerar lite om han snubblar till, annars är han pigg och vill gärna ta ett litet skutt vid tillfälle när han går in. Hålla efter med liniment, massage och bandage.
Om hästen ska tävla igen får vi se, först och främst ska han få bli återställd igen och därefter tar vi ställning till hur det blir med tävling. Jag är dock rädd att han inte håller särskilt länge och det är det inte värt.
Har ni några tips till mig? Erfarenhet av en böjsena på just det stället? (Vet kallade även denna skada för s k x-platta, det är bara något man snappat upp men inte vet så mkt om, iaf jag).
