Snyft -Njurproblem-

[PeRosa]

Mitt sto på 22 år har nåt fel med njurarna.. Blodprovet visade att njurvärdena som normalt ska ligga på 150 var över 270...
Hon är pigg som vanligt men kissar massor, boxen är genomblöt varje dag.
Veterinären sa att det KAN också "bara" vara en inflammation. Men om njurarna ger upp finns det inget man kan göra..
Nu äter hon oriprim, ska äta kuren till slut och sen tar vi ett nytt blodprov och hoppas på att värdena gått ner..
Nån som kan ge mig några tröstande ord?

Hemska tanke om njurarna gett upp och hon måste avlivas..
Vad är då bäst (självklart hemma i hagen i lugn och ro) med spruta eller bultpistol?
Ryser bara av att ställa frågan, visst har man funderat på det tidigare men nu KAN det vara dags...

Hon har tidigare haft dovt hjärtljud p.g.a att hon hade mycket vätska i kroppen, då var hon hängig och trött. Men det förvann när vi slutade rida henne.. Efter det har hon varit en pigg och glad pensionär.

Hoppas att det reder upp sig denna gång också..!

Tack och lov reser vi hem över julen så jag får krama och pyssla om min "skruttetant"! :smirk:

 

[ZannaZ]

Åh nej vad tråkigt! Känner stort medlidande för både dig och hästen! Kanske inte är en så bra tröst, men hon får det bättre om hon får komma till en annan värld och slippa problemen med njurarna.
*trösta & krama om*

MVH/ Zanna

 

[Centaur]

Prova akupunktur, det kan hjälpa till och stärka njurorna. Även örter som är utrensande och vatterdrivande verkar ha en bra effekt, ex. nässla, maskros...

Och äppelcidervinegär, det är bra!

Ge inte upp, försök allt! Har själv en 22-åring, han äter örter, homeopatmedel och får akupunktur och massage för att må bra.

 

[Gulig]

HUR kan du rekommendera vattendrivande till en häst som "kissar massor"?

 

[strumpan]

Bra att du kan åka hem och pyssla om din pålle.
Ge henne en x.tra klapp från mig.

 

[TantEster]

Ibland är det inte humant att "försöka allt". Vätskedrivande är dessutom inte att rekommendera i det här fallet. Istället är det viktigt att tillgodose hästens vattenbehov och även ge salt för att om möjligt återställa elektrolytbalansen i njurarna och få stopp på den ökade törsten-urineringen.

När njurarna ger upp på en häst är orsaken oftast en akut eller kronisk njurinsufficiens, dvs njursvikt. Den akuta (som mkt väl kan gå tillbaka) brukar föregås av någonting, t ex vätskeförlust (diarré, blödning), förgiftning eller urinsten/trauma/infektion. Symptomen är akuta med nedstämdhet, aptitlöshet, vätskeansamlingar (ben och under magen ffa), ökad törst och mer kissande.
Den kroniska formen kommer mer smygande och drabbar framförallt äldre hästar.Symptomen kan i viss mån likna de akuta med vätskeansamlingar, ökad törst och urinering samt ofta viktminskning.

Den akuta kan mycket väl läka ut (men eventuellt sluta i en kronisk) medan den kroniska inte går att bota. Om man upptäcker det hela i tidigt skede, och njurens små glomerulinystan inte är angripna, kan man med hjälp av behandling klara hästen upp till ett år innan den lider för mycket av sin sjukdom. Med behandling menar jag då inte diverse alternativa preparat och framförallt inte vätskedrivande. Mkt vatten, salt, B-vitamin, ev anabola steroider (via veterinär) och omläggningar av foderstaten kan skjuta det oundvikliga på framtiden. (Foderstaten; öka kolhydrater och minska kalcium, hör med veterinären om detta nu skulle bli aktuellt).

Vad gäller avlivning så tror jag att det är hugget som stucket. Kanske ser en dylik med injektion mindre dramatisk ut för hästägaren, men bultpistol är nog minst lika bra för hästen. Jag hoppas dock att det rör sig om en infektion som går att bota! Håller tummarna!

 

[PeRosa]

Tack för alla svar! Förhoppningsvis är det "bara" en inflammation som det går att göra nåt åt. Hon är annars pigg och kry, sitt vanliga gamla jag. Så, vi får hoppas...
Vi flyger hem i morgon så då får jag åka och hälsa på henne.
Ha en riktigt god jul och ett gott nytt år allihopa!

 

[Centaur]

Vikten låg väl mest på UTRENANDE...... Man vill renska upp i kroppen. Funkar på min iaf.... :smirk:

Men dom är ofta även vattendrivande, det är sant, så man får ju tänka lita själv och överväga vad man vill göra.

 

[Gulig]

Vad vill du rena ut på en häst som läcker allt som går redan? Hade du tänkt ge den dropp tillsammans med vätskedrivande eller föredrar du att torka ut den totalt?

 

[PeRosa]

Hej på er!
Var hemma under julen och Rosa var så pigg och glad! Trodde att hon var ok. Var så lättad!
Ringde veterinären och ville ta ett nytt blodprov för att få bekräftat att allt var bra med henne. Men veterinären sa att det är bäst att vi väntar lite till, för medicinen kan ha verkan ännu.
Så, när jag pratade med min syster säger hon att Rosa börjat kissa mängder igen, svullen och jättesur....
Så jag vet inte, ser inte bra ut i alla fall.... Veterinären kommer nästa vecka och tar nytt blodprov, så får vid se... Snyft!
Ledsen matte.

 

[Darknesss]

Hejsan!
Ville bara tipsa dig om att citron är bra för hästarnas njurar. Den renar njurarna från en massa som kan finnas där. Jag har själv gett min häst och hon åt det utan problem. Gav en såndär grön glasflaska med citron per vecka i tre veckor. Sedan skulle allt vara utrensat. Fungerade mycket bra för min häst. Ville bara tipsa dig. Hoppas allt löser sig med din dam.
*kram

 

[PeRosa]

Tack, ska ta och försöka med det!
Har kännt mig så deppad sen jag fick höra att hon börjat kissa massor igen. Skulle inte vilja ta bort henne riktigt ännu.
När jag var hemma i julas så var hon så pigg och glad.

 

[PeRosa]

Fick provsvaren i dag, finns tyvärr inget att göra. Njurarna håller på att ge upp... Veterinären sa att nu lider hon inte, men att vi så småningom måste fundera på refrängen..

Så nångång under våren reser jag hem. Och medan hon äter sista havreskopan i hagen får hon somna in lugnt och stilla.
Har gråtit hela dagen och det känns så overkligt. Min älskade lilla skruttetant...

Har en valack också som är hennes "pojkvän", de går alltid tillsammans i hagen och äter av samma höhög. Och är grannar i stallet. De är så söta tillsammans!

För nåt år sen fanns ett annat par i stallet, stoet var de tvungna att ta bort och lät valacken vara med. Så jag funderar om jag ska låta valacken vara med nu.. Eller är det en dålig ide´? Jag tror att de vet vad det är frågan om, men man kan ju aldrig veta... Eller är det bättre om han väntar inne i stallet?

 

[Alexandra_W]

Nu vet jag ju inte hur valacken är, men jag föredrar att INTE ha några andra hästar i närheten när någon ska tas bort. Helt enkelt för att få det så lungt som möjligt runtomkring hästen som ska tas bort.

Däremot kan du om du vill (och har möjlighet och klarar av det) låta valacken få undersöka kompisen när hon är död.

gammelstoet åkte jag tills lakteri med när det var dags, valacken var kvar hemma. Han gick ner sig rätt hårt (jag har bara två hästar) när hon försvann och ömsom letade högt och lågt efter henne och ömsom stod och hängde i hagen på utkiksplatsen. Det var hjärtknipande att se.

När unghästen nödslaktades var valacken borta på bete med två kompisar, han kom hem en månad efter att stoet tagits bort. Han letade inte och han gnäggade inte efter henne, utan han accepterade att han kom hem till tomt stall. Så det är MYCKET lättare för hästen som blir kvar (om man bara har två) om de har andra kompisar att gå med.

Såhär i efterhand hade jag inte velat ha valacken med när gammelstoet togs bort, men jag hade velat att han fått se att hon var död, fått nosa och undersöka och så så han förstod. Han tittar fortfarande efter henne när vi rider förbi en hage som inte använts sen hon togs bort, ifall det kanske är där hon är.

(Han bondade snabbt och hårt till ny kompis när han fick det dock, men han behövde sin sorgeperiod däremellan: men så var gammelstoet hans stora trygghet i livet och han såg henne nästan som mamma).

Jag beklagar det tråkiga beskedet med din häst, jag vet hur det är *kram*

 

[PeRosa]

Nu har jag tagit beslutet att Rosa ska få somna in.. Men känner mig ändå sorgset lättad. För nu VET jag att hon slipper lida. Än så länge har hon verkat må bra. Men hon har blivit jättesur (vissa dagar) och börjat sparka vilket hon aldrig gjort tidigare. Jag tolkar det som att kanske det är dags nu. Vill ta bort henne innan hon får ont. Jag reser hem nästa lördag och 8.4 kommer veterinären.
Känns svårt men det är nödvändigt...

 

[Splittan]

Det bästa är att du mentalt kan förbereda dig på att ta bort din vänn.
Det är mkt värre att akut ta bort sin vänn.

Du har gjort det du har kunnat, men när hästar bli gammla så lägger ju organen av efter hand, precis som på människor, och då finns det ju inte så mkt att göra. mer än att göra det som är bäst för sin vänn!

För ca tre veckor sedan så var vi med förbereda att ta bort våran häst, och jag vet. Känslan är fruktansvärt jobbig. Dock hade vi turen att vi slapp avliva henne.

Jag hade föredragit bultpistol, det går snabbt och hästen märker ingenting.
När man ger dem spruta så kan de kämpa med att hålla sig stående vilket kan orsaka stress hoss hästen.

Det är alltid jobbigt att ta bort sin häst, men man har rätt att sörja sin vän!

Och som någon sa, att du kan ju låta den andre hästen se Rosa när hon är avlivad. Är de bra kompisar så blir det nog mkt lättare för den hästen att acceptera att Rosa är borta.
Hästar förstår i bland mkt mer än vad vi tror!

Ger dig en jätte kram till tröst!
Kram Splittan!