Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Inom Springer aveln talas det ofta om att nervösa/aggresiva hundar är icke önskvärda och inte ska avlas på. Jag förstod aldrig vad de menade riktigt för i mitt tycke är det väl självklart att man inte bör avla på sådana individer. Men jag börjar förstå att det är ett utbrett problem inom rasen att de kan slå slint, har hört flera historier med liknande fall som mitt då jag talat om varför jag avlivade min spaniel.Duvan skrev:Det lilla jag vet om rage är att vissa linjer inom cocker och springer har varit något mer drabbade, vilket verkar stödja teorin om att det är ärftligt. Det har gjort att man kunnat stävja utvecklingen genom ett genomtänkt avelsarbete. Det finns även inom andra raser, men eftersom jag har störst intresse av cocker och springer (engelsk) har jag bara läst om just de raserna. På www.bluerunes.com kan du läsa lite på svenska om just rage inom cocker.
Det som är utmärkande för rage är att hunden inte är kontaktbar under själva anfallet, och att den sedan inte verkar medveten om vad som har hänt utan beter sig precis som vanligt. Som att vända på en hand.... Inte roligt för ägaren som ofta försöker hitta en förklaring under flera år innan det svåra beslutet om avlivning tas. Många av dessa ägare lever i rädsla för sin hund eftersom de aldrig vet när aggresionen kommer, men älskar sina hundar och lever nära dem ändå. Största delen av tiden är den ju trots allt den goa, mysiga och trevliga hunden. Att mentalt kunna ta in att ens älskade hund är sjuk och inte provocerad till aggresion är inte lätt, för de flesta tar det lång tid.
Mvh,
Duvan
Min hund bet allt vad hon hade och ruskade om ordentligt men avbröt omedelbart då jag ryckte i kopplet. Hon anföll sekunder efter att vi utan några problem hälsat på den bitne. Hon anföll helt ur det blå utan minsta förvarning eller tecken - pang på bara.Duvan skrev:Rage är oprovocerade utfall som inte kan hänföras till speciella situationer. I ditt fall är det ju helt klart kopplat till något och kan därför inte klassas som rage, men det måste vara jobbigt ändå. En annan sak som gör att det inte kan klassas som rage är att hon verkar veta vad hon pysslar med, hon bet ju löst i handsken. En ragehund biter hejvilt och har inget begrepp om att markera utan klappar igen med full kraft.
Mvh,
Duvan
Jo jag förstår det och jag tog det inte personligt som att jag väntade för länge eller så.Tippan skrev:Tänkte mest på en hund som helt plötsligt skulle börja peppra mot en människa. Inte stryka omkring och morra, då skulle jag vara hundlös för det gör min hund iaf nån gång i veckan.
Tippan skrev:Men för att släppa det så är jag rätt förtjust i jakt med stötande spaniel. Men eftersom att min jakt kommer att vara på fjäll så är ju inte spaniel riktigt rätt :smirk: