Ta körkort

[gul_zebra]

Tog nästan ett år för mig. Körde privat en gång bara och fick något glapp på upp till en månad när jag varit sen med bokning.
Jag tragglade onödigt länge med manuell växling. Det i sig var väl inget jätteproblem men jag kunde inte göra det och samtidigt ha koll på omgivningen, det blev att jag kollade men registrerade inte. Rusningstrafik var en jävla katastrof, vad fan är broms för något
Gick över till automat till slut och då föll bitarna på plats. Klarade teori och uppkörning på första och kör nu runt i min automat i rusningstrafik utan problem

 

[Philosophia]

Jo, det är ju egentligen det.

Ja, jag tycker verkligen det. Det är ju trots allt ens eget och andras liv som man riskerar om man inte klarar av att läsa trafiksituationer. Min körlärare var noga med att jag inte bara skulle göra rätt, utan att jag skulle köra på ett säkert sätt där mina avsikter var väldigt tydliga för omgivningen. Vi kunde ägna en dubbellektion bara åt filbyten, avfarter och påfarter i Södra länken och på Essingeleden och en hel lektion i Brommarondellen i rusningstrafik, osv.

 

[FengurLaugar]

Hmm jag minns inte riktigt när jag började körskolan men gissar på från det tills jag fick körkortet tog det kanske 3 månader. Tror jag körde 5 lektioner. Övningskörde så mycket jag kunde med mamma, pappa och morbror från det jag var 16 år.

 

[Halfrek]

Jag tog det rätt sent, jag var 32. Tog tid för mig, tror närmre ett halvår, körde hyfsat regelbundet på körskola och en del privat. Var lite strul med byte av körlärare, fick en som var totalt opedagogisk och rent ut sagt en jävla skit. Bytte trafikskola och fick en superbra herre. Det som tog mest tid för mig var att komma över rädslan att köra bil, jag var rädd helt enkelt och mitt självförtroende i bilen var lika med noll.Numera är jag härdad, det blir man som bilförare i Malmö

 

[athena_arabians]

Jag tog det rätt sent, jag var 32. Tog tid för mig, tror närmre ett halvår, körde hyfsat regelbundet på körskola och en del privat. Var lite strul med byte av körlärare, fick en som var totalt opedagogisk och rent ut sagt en jävla skit. Bytte trafikskola och fick en superbra herre. Det som tog mest tid för mig var att komma över rädslan att köra bil, jag var rädd helt enkelt och mitt självförtroende i bilen var lika med noll.Numera är jag härdad, det blir man som bilförare i Malmö

Din beskrivning är mer eller mindre en kopia av min. Jag var också enormt rädd, inte för att göra mig själv illa eller att något skulle hända med bilen utan helt enkelt rädd för att göra någon annan illa pga att jag klantade mig. Det tog lång tid att komma över det.

 

[Halfrek]

Din beskrivning är mer eller mindre en kopia av min. Jag var också enormt rädd, inte för att göra mig själv illa eller att något skulle hända med bilen utan helt enkelt rädd för att göra någon annan illa pga att jag klantade mig. Det tog lång tid att komma över det.

Ja det där att lita på min egen förmåga är inte alltid min bästa gren tyvärr. Kan fortfarande bli lite nojjig om jag ska köra på okända vägar etc men det går framåt

 

[athena_arabians]

Ja det där att lita på min egen förmåga är inte alltid min bästa gren tyvärr. Kan fortfarande bli lite nojjig om jag ska köra på okända vägar etc men det går framåt

Jag har kört för mycket för att orka oroa mig längre Det enda som kan vara ett orosmoment är om vägen ens håller, jag kör ju ofta i skogen

 

[Flixon]

Jag övningskörde sporadiskt från att jag fyllde 16, men gick i skolan 120 mil hemifrån så det blev ju bara på loven. Sommaren när jag fyllt 18 tog jag en intensivkurs på 2 veckor, samt körde mycket privat. Hann precis få (och klara) uppkörningen innan det var dags att åka tillbaka till skolan.

Jag håller med om att det är viktigt att köra mycket! Jag tror också att det är bra att ta en eller två lektioner rätt tidigt, så du sen kan öva på att lära in rätt privat. Istället för att befästa eventuella fel och sen behöva lära om med körlärare.

 

[Takire]

Det som tog mest tid för mig var att komma över rädslan att köra bil, jag var rädd helt enkelt och mitt självförtroende i bilen var lika med noll.Numera är jag härdad, det blir man som bilförare i Malmö

+ @athena_arabians
+ @Philosophia

Jo, det är ju faktiskt livsfarligt i trafiken och olyckor händer så snabbt. Och ju större misstag desto större risker. Det är bara synd att oavsett hur duktig man än blir, hur välplanerat man än kör, hur snabbt man än reagerar så existerar fortfarande risken för att köra ihjäl någon Men det är väl som med allt annat - man kan inte tänka på alla risker jämt. Dock naturligtvis vara medveten om dem!!

@machafuko Sorry för OT.

 

[athena_arabians]

+ @athena_arabians
+ @Philosophia

Jo, det är ju faktiskt livsfarligt i trafiken och olyckor händer så snabbt. Och ju större misstag desto större risker. Det är bara synd att oavsett hur duktig man än blir, hur välplanerat man än kör, hur snabbt man än reagerar så existerar fortfarande risken för att köra ihjäl någon Men det är väl som med allt annat - man kan inte tänka på alla risker jämt. Dock naturligtvis vara medveten om dem!!

@machafuko Sorry för OT.

Naturligtvis finns den men det finns så många risker i annat man gör också men jag vägrar låta en sådan rädsla begränsa mig. Min mamma överförde mycket av sin ångest på mig rent allmänt (hon gjorde sitt bästa, det säger jag inget om) men det gjorde mig till ett ängsligt barn och en rädd tonåring vilket hindrade mig i mycket. Hade någon sagt åt mitt 16-åriga jag hur mitt liv skulle se ut vid 40+ hade jag bara skrattat. Det fanns inte på kartan då att ha en tillvaro som jag har nu.

Jag har som sagt varit med om några olyckor. Givetvis är jag tacksam för att det bara är jag och bilen som blivit skadade men jag har som sagt tagit mig igenom dem och tagit med mig lärdomar som gjort mig till en bättre förare.

 

[machafuko]

Jag tog det rätt sent, jag var 32. Tog tid för mig, tror närmre ett halvår, körde hyfsat regelbundet på körskola och en del privat. Var lite strul med byte av körlärare, fick en som var totalt opedagogisk och rent ut sagt en jävla skit. Bytte trafikskola och fick en superbra herre. Det som tog mest tid för mig var att komma över rädslan att köra bil, jag var rädd helt enkelt och mitt självförtroende i bilen var lika med noll.Numera är jag härdad, det blir man som bilförare i Malmö

Saken är den att jag är generellt bilrädd. Är alltså rädd även för att åka bil med andra. Är det förare jag är van med (typ sambon) så är det inte alls så farligt, förutom när jag anser att han måste sakta ner men då säger jag det, men är det förare jag aldrig åkt med förut blir jag ibland nervös.

När jag körde första gångerna själv var jag dock oerhört trygg, av någon konstig anledning. Trodde väl det skulle kännas tvärtom. Men sist vi körde råkade jag växla fel när jag skulle svänga och fick tvärbromsa för att inte köra in i en sten (). Så då blev jag såklart rädd och tappade självförtroendet helt. Snart dags att övningsköra igen och förhoppningsvis känns det bättre nu.

 

[athena_arabians]

Saken är den att jag är generellt bilrädd. Är alltså rädd även för att åka bil med andra. Är det förare jag är van med (typ sambon) så är det inte alls så farligt, förutom när jag anser att han måste sakta ner men då säger jag det, men är det förare jag aldrig åkt med förut blir jag ibland nervös.

När jag körde första gångerna själv var jag dock oerhört trygg, av någon konstig anledning. Trodde väl det skulle kännas tvärtom. Men sist vi körde råkade jag växla fel när jag skulle svänga och fick tvärbromsa för att inte köra in i en sten (). Så då blev jag såklart rädd och tappade självförtroendet helt. Snart dags att övningsköra igen och förhoppningsvis känns det bättre nu.

Det kommer att bli bättre plus att växlingen ger sig med erfarenhet. Jag hade dessutom två "kärringstopp" under min uppkörning men det gick ju bra ändå

 

[nullo-modo]

Jag började på 16 år dagen att köra privat men kändes efter ett tag att det är EVIGHETER kvar till 18 så mer eller mindre rann ut i sanden.

Sommaren det året jag skulle fylla 20 började jag på bilskola och privat (Mina päron vägrade att öva med mig om jag inte var på bilskola oxå).

Hösten året jag fyllde 20 var en katastrof och blev ingen körning den hösten och vintern.

Började bilskola igen våren jag skulle fylla 21 och körkort under sommaren.

Så inte raka vägen här inte

 

[MissFideli]

För mig tog det typ 2 år Tappade motivationen ganska tidigt och det var först när jag var 19 och faktiskt behövde ta det för att få ta busskortet vid 21 som jag satte igång ordentligt. Då blev det intensivt i 2 månader tror jag. Körde nästan inget hemma då vi hade en automatväxlad bil och jag var usel på att växla manuellt ändå. Kan det ha blivit 10-15 lektioner inkl halkan Kanske? Minns inte men nått sånt.

 

[Grazing]

Jag har nyligen (äntligen) börjat övningsköra och funderar på ungefär hur lång tid det kan ta. Förstår såklart att det är högst individuellt, men tänkte kolla av här inne för nyfikenhetens skull.

Hur länge och mycket övningskörde ni innan ni tog ert körkort?

Jag körde privat, började när jag var 16 och tog körkortet en månad efter jag fyllt 18. Körde i princip överallt vi skulle dagligen så hade väldigt mycket tid bakom ratten efter dom två åren. Gav körskolan två gånger sen gav jag upp den då jag blev så nervös av denna halvt hysteriska människa jag körde med.

 

[Raderad medlem 6459]

Jag började i februari mars förra året och kör som mest en gång i veckan och till och från väldigt sporadiskt. Kör mest privat.

Vill ha det klart innan sommaren är slut och i och med att vi ska köpa bil väldigt snart så tror jag att det är görligt .